Mitt i prick!

 Ibland kan man hitta fantastiska texter där man minst anar det. Jag råkade snubbla över en ledare i svenska Göteborgsposten, skriven av Susanna Birgersson. Fast egentligen borde jag kanske inte vara överraskad. Birgersson har skrivit flera ypperliga texter redan tidigare. Som t.ex. den text där hon varnar för att Irland håller på att avskaffa yttrandefriheten. 

Nåväl. I den nu aktuella ledaren skriver Birgersson om Svenska kyrkan och hur dess bredd och mångfald bara går åt ett håll. Hon utgår från den kyrkliga vänsterns hat mot och försök att stoppa så kallad "brudöverlämning" - alltså den anglosaxiska seden att fadern går in i kyrkan tillsammans med sin dotter och överlämnar henne åt den blivande maken vid altaret. Argumenteringen mot detta fenomen är att detta inte är någon svensk tradition. Och det är förvisso sant. Men, som Birgersson påpekar, det är inte heller någon svensk tradition med samkönade äktenskap, kvinnliga präster eller homosexuella dito. Så helt tydligt gäller detta argument bara i en riktning. 

Birgersson avslutar sin text med en verklig smocka: "Men hela debaclet är symtomatiskt för vår tids fejk-pluralism. Mångfald är fint och bra så länge det bara är en variation av progressiva och normkritiska fenomen och infallsvinklar. Konservativa konnotationer är däremot per automatik fula och farliga. Den breda folkkyrkan ska helst bara bara vara bred åt ett håll."

Jag kan inte annat än le när jag läser detta. Det är bara så mitt i prick. Samtidigt som själva saken givetvis är så oerhört tragiskt. Speciellt som detta fenomen inte begränsar sig till Sverige och Svenska kyrkan. Vi ser precis samma fenomen här i debatten om Kyrkhelgen. Mångfalden ska garanteras, men bara åt ett håll.