fredag 12 december 2025

Ett ord för dagen

Det är så oerhört intressant med Guds ord. Ibland när vi läser det så, ja, läser vi det och så är det inget mer med det. Och ibland står ett ord eller en vers upp från sidan och talar kraftigt till oss. Detta är en del i det att ordet är levande och verksamt. 

När jag läste idag hände detta igen. Jag läste Joh. 14, och redan de första verserna riktigt reste sig upp från sidan där stod skrivna. "Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är." Och sedan samma sak och lite till i slutet av kapitlet (vers 27): "Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er. Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa." 

När jag läste dessa ord kom jag att tänka på ett annat citat som klart ut säger varför vi inte behöver oroa oss, från Joh. 16:33: "Detta har jag talat till er, för att ni skall ha frid i mig. I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen."

Jesus har övervunnit världen. Smaka på dessa ord! Och inse var och när Jesus gjorde detta - och hur han gjorde det. Hur lidande, (ett synbarligt) nederlag och t.o.m. död blev till en evig seger. Och en seger inte bara för honom utan för alla oss som genom tron och dopet är förenade med honom. 

---

I dessa tider av enorm krigshets, stridsbuller och rykten om krig är det så oerhört tryggt att veta att allt är i Guds hand. Och oberoende av vad som sker så kommer Jesus att stå där som segrare när det sista stridsdammet har lagt sig. Och framför allt att han har berett rum åt oss där han är och att, oberoende av vad vi möter här, vårt slutmål är hos honom. 

En bättre grund för frid finns inte.   

18 kommentarer:

  1. Bereda rum vart han går? Men var är han? Och om han ska komma tillbaka så vad händer med rummen han berett, var än rummena nu är då? Ska vi både vara här dit Jesus konmer tillbaka och där var rummena är? Eller kanske detta enbart gällde de lärjungar han talade till där och då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym. Du ska inte göra det så svårt för dig. Läs och tro det du läser.

      Radera
  2. Jag jämförde bara med vad som står annanstans i biblen... Tro, bara tro, tro, trololoo.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns en mening i en bok. Jämförelser är förhatliga.
      Din kommentar tyder bara på den vanliga fräckhet som ' sorglösa' häver ur sig....

      Radera
  3. Kristian, det är fullt förståeligt att vissa bibelord upplevs som om de stiger upp från sidan och bär en särskild vikt. Men det är en mänsklig reaktion, inte en gudomlig intervention. Människan har alltid haft förmågan att ge sina egna känslor religiös auktoritet och kalla resultatet “uppenbarelse”.

    Att tolka världens tumult som en scen där en gudomlig seger redan är säkrad är en estetiskt tilltalande idé, men det gör den inte sann. Det gör bara lidandet mer uthärdligt genom att ge det en berättelse. Frid byggd på förvissningen att världen egentligen styrs av en osynlig hand är i slutändan en poetisk föreställning, men fortfarande en föreställning.

    Den verkliga styrkan ligger inte i att förklara världen genom tröst, utan att möta den utan illusioner.

    Eflop

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som med kylskåp och tjugo år gammal volvo eller hur såg din konkreta värld ut i en av dina andra förnekaretexter. Eflop???

      Radera
    2. Eflop. Du har rätt att tro som du vill. Men inse att det också i ditt fall handlar om en poetisk föreställning. Om än en inte alls lika vacker sådan.

      Radera
    3. Ulrik, det 26 år gamla kylskåpet byttes i somras i samband med köksrenovering. Den 10 år gamla Volvon, ja den borde nog bytas ut mot en elversion istället för dieseln..
      Eflop

      Radera
    4. 06:30 Möjligen. Skillnaden är att min “poesi” inte kräver att verkligheten anpassar sig efter den,
      inte hotar tvivlare med eviga konsekvenser
      och inte förväxlar tröst med sanning.

      Eflop

      Radera
    5. Eflop. Ser du verkligen inte att din poesi gör allt detta?

      Radera
    6. 09:27

      Om frid uppstår genom att man upphör att ifrågasätta, då är det inte frid utan kapitulation.

      Eflop

      Radera
    7. Eflop. Dina antaganden och generaliseringar är oerhört kränkande. Tror du, på fullt allvar, att vi kristna inte tänker och ifrågasätter?

      Radera
    8. 10:38

      Nej, det tror jag inte. Jag menar att ifrågasättandet har ett stoppvillkor hos er, medan det för mig är öppet även när svaren blir obekväma. Det är skillnaden.

      Eflop

      Radera
    9. Eflop. Ha, det var precis det jag trodde. Du inbillar dig att du är öppen för allt. Det är du helt tydligt inte.

      Radera
    10. 11:45
      Jag ifrågasätter idéer, inte personer. Om kritik upplevs som kränkning säger det mer om övertygelsens skörhet än om kritikens hårdhet. Öppenhet som upphör vid första invändningen är inte öppenhet, utan ett krav på att inte bli motsagd.

      Eflop

      Radera
    11. Eflop, Eflop, du blir allt värre!

      Sätt en gräns för din självtillräcklighet innan övermodet blir sjukligt. Det har varit intressant att debattera men nu närmar du dig gränsen för det sjukliga.

      Det finns ju en möjlighet att du spelar övermänska bara för att provocera men det låter som om du menar allvar. Det är
      inte längre sunt med ditt stora ego.

      En bekymrad

      M D

      Radera
    12. M D

      När argument tar slut, patologiserar man motståndaren. Det är ett gammalt knep. Att kalla kritik för ego och sjuklighet är inte omsorg, det är en reträtt.

      Jag ifrågasätter idéer. Om det upplevs som övermod, säger det mer om idéernas immunförsvar än om mitt temperament.

      Eflop

      Radera