Kristendom a la carte?

Ateisterna och fritänkarna samlas så snart jag kommer in på bibelfrågan. Nå, gott så. Det visar om inte annat så att det finns ett intresse för dessa frågor. Jag hinner inte kommentera allt som skrivs, men jag tar mig friheten att ta tag i sådant som jag tycker är intressant. Idag fick min vän Ole ett svar på en av sina kommentarer som jag nu alltså inte kan låta bli att hugga på. Anonym 13:18 skriver: "Ole. Din kommentar visar bara på en sak: att du aldrig någonsin reflekterat över vilken sorts gud du tillber. Du väljer vilka bitar du gillar i bibeln och blundar för de som inte är så rumsrena. Det är kristendom a la carte... Eller hävdar du att gud är alltigenom god och omtänksam i GT?" Nå, nu får givetvis Ole gärna svara på detta själv, men jag väljer att göra det också på detta sätt.  

Som kristna hävdar vi inte bara att Gud (med stort G!) är god och omtänksam, utan också kärleksfull. Ja, inte bara det, utan att han själv ÄR kärleken. Dessutom är detta egentligen inget som vi som kristna hävdar, utan detta är ett anspråk som Gud själv gör i sitt ord. Nå, jag förstår mycket väl att detta anspråk (på att vara både god och kärleksfull) kan uppfattas stå i konflikt med en del av det som finns i GT. Där finns krig, våldsamheter och mycket ont. Vid en första anblick kan detta göra att vi säger som Anonym i citatet ovan - alltså att vi som kristna kanske inte har reflekterat över vilken Gud vi tillber. Men nu finns här några saker som vi behöver lägga märke till och inse. För det första, och det viktigaste, är det Gud som har skapat oss och inte vi som har skapat honom. Det betyder att det är HAN, och inte vi, som har rätten att definiera vad som är kärlek, rätt, och gott. Det här har varit något alldeles självklart för tidigare generationer av finländare, men tyvärr tycks mycket av det som tidigare var självklart numera ersättas av mänskliga, fullständigt godtyckliga, åsikter och uppfattningar. Mycket av detta oss själva till enormt lidande och elände. Alltså: Det är Gud som definierar vad som är kärlek, gott och rätt. Inte vi människor. Detta är som sagt väldigt viktigt att komma ihåg.

Vidare behöver vi, alltid när vi läser GT och även när vi läser om de grymheter som beskrivs där, hålla i minnet vad som är historiens kulmen och vändpunkt. Vi behöver, för att kunna ha en rätt bild av historien och allt som har hänt och händer, inse och förstå vad allt Guds handlande med sitt folk och alla andra folk syftar fram emot och går tillbaka på. Nämligen Golgata och Jesu korsdöd. På detta hänger allt. Därför är allt Guds handlande med det judiska folket och alla andra folk som ägde rum före Golgata på sätt eller annat ihoplänkat med Golgatahändelsen. Om Jesu frälsningsverk skulle ha omintetgjorts skulle vi människor ha varit hopplöst förlorade. Evigheten - som vi alla står inför - skulle ha inneburit en evig skilsmässa från Gud. En evig död. För alla människor, utan undantag. Detta är ett lidande så stort och så omfattande att ingen av oss ens kan komma i närheten av att förstå vad det skulle innebära. Men det kan vi se och förstå att jämfört med detta är allt det lidande som GT talar om närmast försumbart. Så allt hänger på Golgatahändelsen, och allt som hände före detta ser fram emot Golgata, liksom allt som sker efter Golgata på sätt eller annat ser tillbaka på Golgata.

Gud utvalde ett egendomsfolk åt sig som han förberedde för att ta emot Kristus när tiden var inne för honom att bli människa. Denna förberedelse innebar ofta hård tuktan för att folket skulle bevaras i tron på Herren Gud. Utan denna tuktan skulle de ha avfallit och så inte varit i stånd att ta emot Kristus. Detta bevarande i tron innebar också att folket inte fick blanda sig med andra folk och deras religioner och åskådningar. De folk som kom i vägen för det judiska folket och som riskerade att bli dem till avfall fick alltid tid och möjlighet att foga sig i Guds vilja och omvända sig från sina synder, men om - och oftast när - de vägra göra detta drabbades de av domen. Denna dom kunde ofta vara både hemsk och obarmhärtig, men det Gud gjorde gjorde han alltid i kärlek. Se, kärleken kan ibland bli tvungen att fälla en dom och straffa det onda för att inte det Stora Goda ska ta skada eller gå förlorat. Och dessa domar föll alltså alltid efter att han först hade gett folken möjlighet att vända om från sina egna vägar.

För att kunna förstå GT och framför allt de grymheter som GT berättar om behöver vi ha Golgata på rätt plats i vår historieskrivning. Och framför allt så behöver vi förstå vilken betydelse Golgata har. Om vi inte har detta klart för oss framstår GT:s grymheter som oförklarliga och Gud kan säkert ses som en grym Gud. Men betraktar vi allt det som GT talar om i ljuset av Golgata och Jesu frälsningsverk, ja, då framstår det hela på ett helt annat sätt.

Sedan kom det en annan fråga i samma kommentar också: "Jag litar inte ett dugg på sådana människor som fått för sig att de VET vad denna påhittade figur egentligen menar. Okej? VEM har gett dem det mandatet?!"

Den frågan är mycket lättare att besvara. I all korthet kunde svaret vara som följande: Gud har uppenbarat sin vilja för oss i sitt ord. Därför brukar vi säga att den kristna tron är en uppenbarelsereligion. (Om vi väljer att kalla kristendomen för en religion, själv är jag inte så förtjust i den benämningen...) Mandatet då? Ja, det mandatet har alla fått som har tillgång till en Bibel och som kan läsa den. Men kom ihåg att läsa i frälsningsavsikt! Inte för att hitta fel och för att kritisera, utan för att lyssna in Guds röst. Han talar nämligen genom sitt ord, ännu idag. Klart och tydligt. Till alla som vill lyssna.