Herren Gud på besök!

Mitt arbete är sådant att gudstjänsten klockan tio på söndagsförmiddagen sällan passar bra in i mitt schema. Vissa tider på året går det ändå för sig att rucka schemat en aning så att det är möjligt för mig att delta. Det förutsätter att jag stiger upp tidigt, men det är det förstås värt. I själva verket är det alltid bra att stiga upp tidigt. Morgonstund har guld i mund, heter det som bekant.

Nåväl, i går steg jag upp tidigt så att jag kunde vara med på högmässan i Esse kyrka. Det var en fin gudstjänst! Det enda som störde mig var att halsen ännu var lite rostig efter en liten förkylning så att jag inte riktigt klarade av att sjunga med i de fina psalmerna. Vissa av dem for högre än höga C, och då har jag svårt att klara av dem, speciellt när jag varit förkyld och inte kunnat sjunga så mycket så att säga "till vardags". Nå, det kan göras också utan ord – det är ju bibliskt också att "sjunga Guds lov i våra hjärtan".

När jag satt där i bänken kom en tanke för mig som visserligen inte är ny, men den kom med förnyad kraft: Det är oerhört stort att vi, varje söndag, får fira gudstjänst tillsammans med Herren Gud i våra kyrkor. I varje församling, i hela världen, kommer Gud och möter oss människor! Har du tänkt på det? När kyrkklockorna kallar oss människor till kyrkan kallar de oss till ett gudsmöte. Himmelens och jordens Skapare, den Helige och Allsmäktige, kallar just dig till att komma och möta honom. Det här är så stort att ingen av oss riktigt förstår hur stort det är.

Nu kanske någon hävdar att detta möte fördärvas av villolärande präster, och det stämmer förstås. Till en viss del. Och ja. Som kristna ska vi inte delta i sådana sammanhang där villolärande präster verkar. Men de som inte har förstått detta utan ändå deltar – de får Guds ord i de olika textläsningarna. De får god undervisning i de psalmer som sjungs och i de böner som bes. Predikan är förstås en annan sak, men lyckligtvis brukar de villolärande sällan ha så mycket att säga så deras predikningar brukar vara ganska korta. Så den villolärande prästen kan inte helt förstöra det gudsmöte som klockorna kallar till. Men som sagt, om vi kan undvika det ska vi förstås inte delta i en sådan gudstjänst utan i stället söka oss till rätta predikstolar.

Om några veckor är det biskopsvisitation i Esse. Jag har förstått att det kommer att satsas extra mycket på den gudstjänst som då kommer att firas eftersom vi kommer att ha så fint främmande. Behöver jag säga att jag inte kommer att delta? Jag menar dessutom att det är fel att låta en villolärande biskop predika i gudstjänsten. Vi kan inte förneka honom rätten att förrätta visitation, men hans verksamhet borde begränsas till att bläddra i pappren. Vi ska helt enkelt inte ta emot en villolärare och ge honom tillgång till predikstolen. Men det var inte detta som den här texten skulle handla om. Det blir alltså festmässa extraordinaire när biskopen kommer. Men det som slog mig där jag satt i kyrkbänken är att vi har oerhört mycket finare främmande i Esse. Varje söndag. Herren Gud kommer på besök. DET är värt att uppmärksamma. Att en villolärande biskop kommer inte så mycket.