Mera desperation 2

 Jag råkade se att Slaget efter tolv på Yle Vega hade diskuterat det amerikanska presidentvalet. Symptomatiskt nog hade man samlat ihop tre debattörer som alla var överens om att det är befogat att vara rädd för en andra Trump-period. Och omvänt: Ingen av de tre talade om de egentligen allt överskuggande riskerna att demokraterna inte kommer att acceptera en Trump-seger utan ta till alla möjliga medel för att "rädda demokratin". 

Henrik Meinander var, som den sansade historiker han är, mest balanserad av de tre. Tomas Ries, från svenska försvarshögskolan men ursprungligen från USA, däremot var den av "debattörerna" som mest var ute efter att skapa och sprida rädsla bland de som lyssnade. Bl.a. påstod han att "Trump under den här perioden kommer att kunna eliminera det amerikanska demokratiska systemet och utse sig själv till härskare på längre tid. Det finns reella möjligheter för det."

Som amerikan borde Tomas Ries mycket väl känna till tre saker. För det första går det inte för en president att kapa åt sig makten och "eliminera det demokratiska systemet" med mindre än att konstitutionen ändras. Detta är givetvis en teoretisk möjlighet, men (för det andra) skulle det kräva nästan 40 olika lagändringar i nästan 80 olika lagstiftande församlingar. T.ex. måste alla delstater godkänna förändringar i konstitutionen för att de ska bli giltiga.

För det tredje, och detta är den verkligt svaga punkten i Ries påstående, är konstitutionen mycket högt värderad speciellt på högerkanten i USA. De senaste åren har alla attacker mot den kommit, inte från höger, utan från vänster. Ifall Trump därför skulle få för sig att försöka förändra konstitutionen kommer motståndet mot detta framför allt att komma från de egna leden.

Igen kan jag inte se annat än att detta påstående är fråga om skrämselpropaganda. Ries har tydligen anammat denna för egen del och sprider, kanske omedvetet, den även här där vi inte kan påverka utgången av valet. Paniken har nu blivit så stark bland Harris anhängare att rädslan tycks vara det enda de har kvar att spela på för att på något sätt försöka vända valvinden.

 ---

Jag märkte att det gick att kommentera den aktuella artikeln på Svenska Yle, så jag skrev förstås några rader om detta. Till min inte så alldeles stora förvåning gick det fem minuter senare inte längre att kommentera artikeln. Lögnerna och skrämselpropagandan ska skyddas till varje pris!