Finska Yle rapporterar om att över 30 präster i norra Finland har reagerat på en kaplansutnämning i Limingo församling. Prästerna påstår i en insändare att det att den ena sökandes laestadiansim som påverkade utgången av valet och att den kandidat med mer erfarenhet av prästjobb (en kvinna) inte blev vald. De hävdar att ett val inte får baseras på de sökandens kön utan på lämplighet för tjänsten. Den kandidat församlingsrådet valde (med rösterna 12-11) var en man med rötter i den gammallaestadianska rörelsen. Den kvinnliga sökanden överväger en överklagan.
Hela detta resonemang, liksom artikeln på Finska Yle, genomsyras dock av ett allvarligt feltänk. Det var församlingsrådets uppgift att förrätta valet, och om båda kandidaterna är formellt kvalificerade för tjänsten (vilket de alltså var) är det församlingsrådet som ska göra bedömningen vilken av de två som är bäst lämpad för tjänsten. Att den ena av de två har mer erfarenhet är inte i sig avgörande - för vissa rådsmedlemmar kan detta vara en angörande sak, men det finns ingen automatik i detta. Om så vore skulle det vara onödigt att hålla någon omröstning utan bara knappa in de sökandes meriter och kvalifikationer i ett dataprogram som sedan spottar ut namnet på den sökande som ska få tjänsten.
Om alltså en majoritet av församlingsrådets medlemmar ansåg (på vilken grund som helst, de behöver inte redovisa på vad de baserade sitt avgörande) att den manliga kandidaten var mer lämpad för tjänsten var det alltså helt ok att välja honom framför den mer erfarna kvinnliga kandidaten. Att på detta sätt börja ropa om könsdiskriminering och gå ut i media och tala om besvär mot valet visar bara sanningen i påståendet (som biskoparna har kritiserat) att dagens yngre kvinnliga präster är mer aggressiva än de har varit förr.
Jag har arbetat i Limingo prosteri ett drygt kvartssekel tillbaka. Trakten hör till den finska gammallaestadianismens kärnområde och därför har det länge, redan före kvinnliga präster, "bubblat" under ytan, på gott och ont. Den grundläggande orsaken är den exklusiva gammallaestadianska församlinggssynen som visserligen har tonats ner men som fortfarande delar åsikter.
SvaraRaderaAtt man igen har haft två olika kandidater - en konservativ laestadian och en "modern" kvinna att välja emellan är en ganska typisk "konfliktsituation" som dessutom ger bra rubriker i media. Antar, att också frågan om samkönade vigslar spelar en viss roll här, gammallaestadianerna har ju försvarat den klassiska kristna äktenskapssynen.
Väckelserörelsen vill naturligtvis ha den "egna" trossynens representanter till olika församlingstjänster medan icke-laestadianerna önskar det motsatta. De kraftigt delade åsikterna har ofta påverkat prästvalsvalresultaten i Norra Österbottens församlingar. De har lett till relativt högt valdeltagande i direlta kyrkoherdeval och små marginaler i resultaten. På vissa ställen har man löst spänningarna så att alla grupper inom församlingen ska få sina "egna" representanter till prästerskapet. Gammallaestadianerna har dessutom 40 år samarbetat med de kvinnliga prästerna i gudstjänstlivet.
Annars vill jag lyfta fram, att församlings/kyrkorådet och -fullmäktige måste följa både de juridiska och på förhand meddelade kriterierna i sina val. Det är tyvärr så, att om fullmäktige väljer en mindre meriterad kandidat i stället för den mer meriterade, så kan valet överklagas. Tyvärr är just könsfrågan en av de kriterier som man då enklast kan lyfta fram. På sina håll har också männen överklagat då de sett sig förbigångna. I dessa situationer har ämbetsfrågan inte spelat någon roll utan helt andra saker. Limingo kommer att ha ett intresant år framför sig och denna kalabalik får säkert konsekvenser i höstens kyrkoval.
Marko Sjöblom
Marko. Tack för att du belyste situationen! Det är gott med ökad insikt. Vad gäller det du skriver i sista stycket är det givetvis så att "församlings/kyrkorådet och -fullmäktige måste följa både de juridiska och på förhand meddelade kriterierna i sina val". Men min poäng är att ifall det finns två kandidater som uppfyller de kriterier som på förhand har ställts upp och därmed bägge befunnits vara formellt kompetenta (vilket torde vara fallet här) så har man rätt att välja den man annars finner mest lämpad för tjänsten - oberoende av ifall den ena kandidaten skulle ha mer erfarenhet av församlingsarbete.
Raderakan du marko svara på frågan är en nattvardsmässa som förrättas av en kvinnlig präst en rätt nattvard?
SvaraRaderaAnonym: Jag har inget svar på din fråga. Jag anser samtidigt, att det är viktigt att hålla sig till det som är säkert och tydligt när det gäller sakramenten och deras förvaltning.
SvaraRaderaMSj
Kristian. Jag hade undantagsvis möjligheten att läsa den ursprungliga skrivelsen i Kaleva. Problemet är, att vi enligt min mening saknar vetskap om alla de detaljer som påverkat valresultatet. Min helt personliga bedömning är, att undertecknarna hör till de präster i Uleåborgs stift som vill främja "jämställdhet" i stiftet, minska den gammallestadianska väckelserörelsens inflytande och helt enkelt backa upp en kvinnlig präst.
SvaraRaderaDet intressanta i situationen är, att församlingen redan har en folkvald kvinnlig kyrkoherde. Nu har de förtroendevaldas majoritet som är gammallaestadianer tydligen velat ha en "egen" och manlig kaplan. En rimlig önskan, förstås, fast saken inte kan nämnas öppet. Om jag har förstått saken rätt, har den kvinnliga sökanden nu förlorat ett prästval två gånger och under en kort tid dessutom. Och båda gånger mot en gammallaestadiansk motkandidat. (Första gången sökte hon kyrkoherdetjänsten i grannförsamlingen och förlorade ett folkval fast hon redan var tf kyrkoherde).
Om det finns två kandidater som båda uppfyller kraven men den ena är långt mer erfaren än den andra så bör de förtroendevalda välja den, som är mera erfaren. Tyvärr. Om denna sak finns dessutom ett domslutsbeslut några år tillbaka gällande ett kaplansval i Kokkolan suomalainen seurakunta. Tydligen blir det en rättsprocess i Limingo också. Sedan är det en helt annan sak, om det lönar sig att ta emot en församlingstjänst när man vet, att majoriteten av beslutsfattarna inte har velat ha en.
---
Allt detta aktualiserar en intressant sak, alldeles oavsett prästens kön och teologi. Finns församlingen till för en präst eller prästen för en församling? Vad ska väga tyngre i ett prästval: församlingens vilja och behov eller prästens rätt att få en tjänst? (Eller domkapitlets och biskopens vilja för den delen?).
Marko Sj
Marko. Jag delar nog din bedömning av vad som ligger bakom insändaren.
Radera"Om det finns två kandidater som båda uppfyller kraven men den ena är långt mer erfaren än den andra så bör de förtroendevalda välja den, som är mera erfaren. Tyvärr."
Det här var intressant. Kyrkan har ju i mångt och mycket försökt kopiera förvaltningsreglerna och -sederna från statlig och kommunal förvaltning, men det skulle då betyda att kyrkan här har ett helt eget (och synnerligen märkligt) förfaringssätt. Jag har under min tolvåriga karriär som kommunalpolitiker varit med och valt en hel del tjänsteinnehavare, allt från kommundirektör till olika lärare i kommunens skolor. Där var det alltid så att av de sökande som uppfyllde kriterierna (och alltså var formellt kompetenta) kunde vi välja den vi ville ha, oberoende av antalet tjänsteår i liknande uppdrag. Därför ställer jag mig lite frågande till om en domstol verkligen har kunnat fälla ett sådant utslag som du nämner eller om det där fanns med mer grundläggande saker. Alltså att den som överklagade ändå i högre grad uppfyllde kompetenskraven som ställts för tjänsten.
Frågan du ställer i sista stycket är en fråga som borde lyftas fram på bred front. Tyvärr är det i princip bara de som är i minoritet (i detta fall väckelsens folk) som har intresse av att lyfta den, och då blir det tyvärr inget av den diskussionen. Eller så har det åtminstone varit hittills.
Marko, fortsättning (på det mittersta stycket): Långt beror det då förstås på hur annonsen i vilken tjänsten utlystes var utformad. Om det där sägs att flera tjänsteår är en merit som beaktas vid tillsättning, då finns det givetvis fog för en överklagan om den mindre erfarne kandidaten valts.
RaderaKristian. Domstolsbeslutet handlade om kaplansvalet i Kokkolan suomalainen seurakunta. Den processen slutade dock med, att den diskriminerade kvinnan (som alltså också hade haft en kvinnlig motkandidat) inte tog emot tjänsten utan blev en lärare i teologiska ämnen inom yrkesutbildningen i stället.
SvaraRaderaAtt avgöra, vem som är mest meriterad, är vanligtvis en komplicerad fråga. Men det finns en väletablerad juridisk tradition, att många tjänsteår räknas som bevis på större kompetens (=erfarenhet) än en betydligt kortare tjänstgöring. Till saken påverkar också utbildningen och även vitsorden. Om inte annat har sagts i annonseringen är församlingens förtroendevalda skyldiga att följa den allmänna administrativa lagstiftningen. Samtidigt finns det en hel del tolkningsutrymme, som kan leda till märkliga resultat (såsom i kyrkoherdevalet i Petrus församling). Det pågår flera rättsprocesser just nu inom den finska kyrkan, bland annat om domprostvalet i Helsingfors. Tyvärr finns det en hel del skumt i den kyrkliga förvaltningskulturen i vårt land.
MSj
Marko. Det är det som är så märkligt här. I den allmänna förvaltningsapparaten kan väljande församlingar välja vem de vill av de kandidater som uppfyller kompetenskraven - oberoende av antalet tjänsteår. Om kyrkan följer detta borde det samma gälla även här.
Radera