Det kom en fråga som jag inte hann besvara under texten jag
raderade. Frågan lydde: "Kristian, vem har skapat den onde? kan inte den
allsmäktiga förgöra ondskan? är din Gud impotent?"
Det här är en intressant fråga med många led. Den första
frågan är enkel. Gud har skapat allt som finns, och därmed också den onde. Sedan
blir det knepigare. Det finns en del relativt dunkla bibelställen som ger oss
vissa antydningar till vem den onde kunde tänkas vara och varifrån han har kommit.
På basen av dessa har man antagit att han kunde tänkas vara en av de s.k.
"ärkeänglarna", kanske t.o.m. den främste av dessa. Ordet
"ärkeängel" nämns bara om en ängel i Bibeln (Mikael), men enligt
traditionen finns det flera av dem. Även Gabriel nämns vid namn och har räknats
som en ärkeängel, även om han inte kallas det i Bibeln. I apokryferna nämns
även Rafael vid namn.
Ett ord i Hesekiel (28) antyder att den onde kan ha varit
den ärkeängel som ledde lovsången i himlen men att han drabbades av högmod och
själv vill bli tillbedd. Hans namn, Lucifer, finns inte i Bibeln annat då i en
översättningsmiss i Versio Vulgata från 400-talet. I Luk. 10 och Upp. 12 får vi
veta lite om den ondes fall, men det vi har är endast fragmentariska uppgifter.
Sannolikt för att Gud menar att vi inte behöver veta allt om detta, och därmed
får vi nöja oss med det vi har.
Följdfrågan är också lätt att besvara. Ja, Gud kan förgöra
ondskan om och när han så vill. Men problemet är att då skulle också vi förgöras
eftersom också vi är onda i grunden av vårt väsen. Det leder oss in på den
sista frågan: Är Gud impotent?
Jag skrev att Gud skulle kunna förgöra ondskan om och när
han så vill. Men hur göra om han vill förgöra ondskan utan att förgöra också
oss människor som han älskar? Svaret på den sista frågan blir därför att
kärleken till oss gör att Gud inte kan använda sin allmakt för att förgöra
ondskan. Betyder det att han är impotent? Kanske det, sett ur en viss synvinkel.
Men det är i så fall något vi människor ska vara oerhört tacksamma för!
I stället för att förgöra oss människor väljer Gud en annan
väg att bemöta ondskan. (Så nej, han är de facto INTE impotent.) Han blir själv
människa i Kristus och går in i och ställer sig under ondskans följder. Han
blir förgjord i vårt ställe. Han som inte själv gjort något som skulle förtjäna
detta (han är den ende som inte är ond) vinner seger över den onde, över synden
och över döden/förgörelsen. Därmed öppnas en väg som gör det möjligt att
förgöra ondskan utan att förgöra människan. Paulus beskriver det som kommer att
ske i 1Kor. 15. när han skriver att den sista fienden, döden, ska berövas sin
makt. Sedan ska vi uppstå. Inte som sådana vi nu är utan då kommer vi att ha en
ny kropp, en "härlighetskropp" som inte längre står under förgängelsen.
Som inte längre är bunden till ondskan och dess följder.
Men
det säger jag, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det
förgängliga kan inte ärva det oförgängliga. Se, jag säger er en hemlighet: Vi
ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista
basunens ljud. Basunen ska ljuda och de döda ska uppstå odödliga, och vi ska
förvandlas. Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga
kläs i odödlighet. Men när det förgängliga är klätt i oförgänglighet och det
dödliga klätts i odödlighet, då uppfylls det ord som står skrivet: Döden är uppslukad i seger. Du död, var är din seger? Du död, var är din
udd? Dödens udd
är synden, och syndens makt kommer av lagen. Men Gud vare tack som ger oss
segern genom vår Herre Jesus Kristus! (1Kor. 15:50-57)
Så nej, Gud är inte impotent. Men han agerar på ett sätt som
vi människor inte kunde förvänta oss. Det är kärleken till oss som gör att han
inte förgör ondskan. Åtminstone inte förrän han har gett alla möjlighet att
överge ondskan och fly till Guds nåd och barmhärtighet och därmed undgå
förgörelsen.Sedan kommer nog ondskan att få sitt rätta straff.