Svenska Yle går idag ut med nyheten att Google bygger två datahallar/förvaringscenter i Finland. Helt riktigt påpekas det i artikeln att detta kan innebära "miljöutmaningar" i form av kraftigt ökad el- och vattenanvändning. Och ja, det är givetvis AI det (igen) handlar om. Allt för att vi ska kunna få se en massa artificiella videor där Kekkonen håller hov eller där diverse vackra (och vanligen lättklädda) skådespelare poserar i olika filmroller de aldrig har haft. Ja, givetvis sägs det att AI kan hjälpa oss minska vår miljöpåverkan "genom att hjälpa organisationer upptäcka utsläpp och utveckla hållbara strategier". Men detta lurar förstås ingen: AI handlar idag mest om nöje. Och det får kosta i form av kraftigt ökad elanvändning.
Det som dock inte sägs i artikeln och som borde stämma till allvarlig eftertanke är att regeringen, för att säkerställa denna miljöskadliga etablering, har gett garantier åt Google att få tillgång till den el de behöver till ett visst (mycket lågt) pris. Är det ett problem, kanske någon frågar? Nå givetvis är det det. Den icke-fungerande elmarknaden (som dock har fungerat någotsånär det senaste året) kommer att reagera på den kraftigt ökade efterfrågan med ökad prisfluktuation (och överlag ökade priser) när utbudet inte alltid kommer att kunna möta efterfrågan. Och kommer Google att stå för det? Nej givetvis inte eftersom de har fått en prisgaranti. De som får stå för kostnaderna är de vanliga konsumenterna.
Men kanske de (vi) accepterar det när vi ju vet att det är vad som krävs för att vi ska få se våra AI-videor.
" Men detta lurar förstås ingen: AI handlar idag mest om nöje."
SvaraRaderaHar du några belägg för det? Det finns en hel del användning som inte är nöjesrelaterad, men varför förstöra ett mediekritiskt inlägg med fakta...
Såhär säger AI själv om balansen mellan nöje och produktivt jobb: While entertainment AI often garners more public attention due to its visibility and direct impact on people's leisure time, AI applications in productive work generally have a larger economic and societal impact.
L
L. det finns all anledning att vara mediekritisk, men just detta inlägg är faktiskt inte det. Sedan betyder det faktiskt inte så mycket att "AI applications in productive work generally have a larger economic and societal impact". Detta eftersom videorna jag skrev om har en noll-impact.
RaderaSedan var det kanske lite onödigt kategoriskt skrivet när jag skrev att AI handlar idag mest om nöje. Jag vet faktiskt inte att det de facto är så, men som citatet säger är det det som syns. Och, handen på hjärtat, skulle världen bli sämre om denna sida av A-användningen helt skulle försvinna? Det skulle definitivt krävas mindre energi...
AI används i grundskolor och även i högre utbildning, så det är definitvt bara inte nöje såsom du påstår. Att de nya hallarna använder mycket energi är tyvärr ett faktum och det kunde vara bra att fundera på smarta lösningar för detta. Stora hallar har ofta stora takytor, så solpaneler kommer vi åtminstone att se. Vad det gäller argumentet att konsumenterna får betala för räkningarna kan man ju se från flera synvinklar. En stor investering medför arbetstillfällen och därmed mera skatteintäkter för orten hallen byggs i. Dessa skattepengar kan man sedan jämföra med utgifterna för det höjda el-priset. Yle skriver också i sin artikel om man kunde surfa mer miljömedvetet. Om AI medför att man kan pruducera material mer miljövänligt ( läs mindre resurser ), så är det ju bra. T.ex omsätter den globala porrindustrin 100 miljarder dollar årligen. Om man kan generera internettporren via AI i stället, så kunde det ju vara en bra sak.
SvaraRaderaAnonym 15:17. Det är svårt att avgöra hur stor del av AI som används för nytta och hur mycket för nöje. Men jag skrev inte att det bara används för nöje.
RaderaEn liten (helt ärlig eftersom jag vill veta) fråga när du skriver att AI används i grundskolan. På vilket sätt? Jag kan tänka mig att det används av lata elever för att skriva uppsatser, men finns det också annan användning? Och är denna då sådan att den gör eleverna mer bildade eller är det sådan användning som gör att de undviker att lära sig att göra något på riktigt? Som sagt, detta frågar jag för att jag inte vet.
Alla stora investeringar innebär inte arbetstillfällen. En datahall behöver knappast många arbetare sedan den är igång.
En liten (helt ärlig eftersom jag vill veta) fråga när du skriver att AI används i grundskolan. På vilket sätt? Jag kan tänka mig att det används av lata elever för att skriva uppsatser, men finns det också annan användning? Och är denna då sådan att den gör eleverna mer bildade eller är det sådan användning som gör att de undviker att lära sig att göra något på riktigt? Som sagt, detta frågar jag för att jag inte vet.
RaderaMan har sedan starten insett att AI dels lätt blir ett redskap för fusk och dels att AI har kommit för att stanna. Därför har man i stället insett att det är bättre att lära barnen om hur man på ett vettigt sett kan använda AI. Det är såklart inte tillåtet att skriva en uppstats med hjälp av AI, men de kan i stället ha nytta av att veta hur man kan skriva en uppstats på det sättet med tanke på det kommande yrkeslivet. På samma sätt som reklambyråer plötsligt har fått en stor konkurrent i AI iom att gemene man kan skapa media utan att i stället anlita proffs att göra det, så har proffsen också använt sig av AI. Proffs + AI ger bättre resultat än amatör + AI. Samma kunde tänkas med en predikan. Prästen skriver texten baserad på sin teologiska kunskap, men kan använda AI till hjälp för att formulera texten bättre.
En datahall behöver knappast många arbetare sedan den är igång.
Kanske eller kanske inte. Det behövs även folk till att bygga och uppehålla centralen även om det inte ses som långvarigt.
Vet inte vad för ai skall till för att lära ungdomarna räkna ens basic.Att unga som skall ta emot pengar och inte ens med miniräknare får rätt vad skall ges tillbaka är ingen ovanlighet i
Raderadetta högtstående land.Räckte först en 50-lapp och började sedan fiska småpengar till 3,25 för inköpet på 53,25.Jo det var rätt sa hon och så 20-lapp tillbaka eller hur sade hon.Jo sa jag!
Anonym 16:57. "Prästen skriver texten baserad på sin teologiska kunskap, men kan använda AI till hjälp för att formulera texten bättre."
RaderaDet var lite det här jag fruktade. Skolan bör lära oss hur vi "formulera texten bättre" så vi kan göra det utan AI. Jag må vara gammalmodig, men jag ser risker med att göra sig beroende av verktyg som vi inte alltid har/kommer att ha tillgängliga. Jag är inte emot att eleverna lär sig använda Ai, men min fråga var hur AI används i grundskolan. Har man nytta av det, eller är det bara något man lär sig använda for future references?
Enda typen av "utländska" investeringar som görs i finland är sådana som erhåller enorma subventioner från oss skattebetalare antingen direkt eller indirekt ss.just serverhallar,gruvverksamhet.I tid och otid
SvaraRaderaefterlyser "experterna" högre förädlingsgrad som förutsättning för något de benämner "välfärdssamhälle" och det här är såna nära vi kommer de målsättningarna.Kjell Linden belyser denna naivitet,idioti som uppvisas t.ex.gällande den stora tänkta aluminiumfabriken på kronobyåsen som skulle svälja bara den ca.90% av finlands totala el-användning/år med uppgivna prod.mängder aluminium/år!Berättigat kan man fråga sig om alla berörda har vunnit sina titlar på bingo?Fattas nu bara att man börjar bygga infra i förskott "så man hinner" och förstås med skattepengar.
Anonym 17:03 90%? Det låter våldsamt. 1500 arbetsplatser låter förstås bra, men om processen kräver så mycket el kommer det aldrig att fungera.
RaderaSubventioner är ju ett knepigt ämne. 2021 subventionerade staten inrikes flygtrafiken med 40 mijoner euro. En del säger säger att nyttan är mycket större då företagslivet i de mindre regionerna gynnas av ett snabbt transportmedel till de mindre orterna. Andra tycker det är idiotiskt att man till exempel håller karlebyflyget i respirator då de knappt har några passagerare. Sedan kan man också fundera varför man skulle subventionera tex jorbruk om produkterna går i export i stället för den inhemska marknaden.
RaderaKjell Linden med insändare på öt,alltså.
SvaraRaderaHur mycket skulle akuminimumfabriken sluka och fördärva av vattnet som också behöver el i nuvarande reningsprocesser. Dream on dream on och snart kommer Domen och resten kan ni studera i andra fd industrialiserade nejder och trakter bara här i finland på närhåll. Och kom ihåg. Denna gång flyger ni inte så lätt bort från er otrogna liv och vande...
SvaraRaderaAI är här för att stanna så det är bara som med alla andra mänskliga uppfinningar; att lära sig leva med dem på bästa sätt, vilket också innebär förändrade läroplaner och undervisning framöver redan i grundskolan. När skrivmaskinerna kom tyckte man säkert att det var fusk att skriva på dem istället för hand men ganska fort insåg man funktionens nytta och tidsbesparing. Då kan man förstås fråga sig hur människan använder sig av den inbesparade tiden och konstatera att vi lever i ett konstant uppfinnarhjul och strävan efter mer, och fint så, motsatsen - stagnationen är väl inte heller något att önska, men att finna den goda balansen verkar vara människans svåraste uppgift.
SvaraRaderaAI är som en hjärntumör till Google som många av oss använder nästan dagligen. Det finns ju också godartade tumörer. Nå, hur som haver, jag tror (och visst är det fint att få tro och inte alltid behöva veta) att AI till väldigt stor del används i den goda tjänstens syfte, jag känner många personer som dagligen använder AI i sina arbeten och berättar hur mycket tid som besparas och kan användas till viktigare uppgifter. Dessutom är underhållning och konst en hälsofaktor som inte skall underskattas så summa summarum tror jag vi kommer att få se fantastiska saker ske med hjälp av AI inom de flesta områden där människans samlade kunskap blir till en effektiv virtuell kunskaps- och verktygsvulkan.
Och det hände en annan viss tid då man sett eller inte insett följderna av alla de så kallade intelligentas gudsförnekande miljöförstörande verksamhet i maskintiden samt deras självberömmande truster och krigens tid inte var förbi att från Caesar demonikratus-ingenjerous utgick ett bud att Alla skulle prisa maskinvärlden,ständigt på linjen( online)och ändå låtsas säga det där vill jag inte vara med om att missbruka så mot skaparen och ändå av tidens tvång drivna allt längre bort från den naturliga livsföringen i GudsTron som Jesu Blod upprättat engång för alla. Att man lockade och hotade och mördade människor som inte visste vad de programvaruprogrammerande skulle försvara sig med att det var en konstgjord( Artificiell Intelligens)av en människa som varit så klok att hela världen igen tycktes bli skuldsatt och utfattig,alltid gå omkring och vara sura över vad brottslig maskinister gjorde och igen tycktes vara så svår att människor förnekade Herren Herren och Samvetets röst i smyg medan så fort de trodde sig ha en fördel av en maskin eller någon del i maskinen som gjorde att de kunde fly eventuella förföljare så prisade de Gud i sina väldighetsbyggen och kyrkor... det gick t o m så långt att man började tro att man måste kristna världen med artificiella maskiners hjälp fast man borde ha vetat att allt skulle brukas till krig och krigstjänst. Alltså fasorna för mänskliga människor som sett och känt och varnat för sådant ville man lindra med all slags falska medmänsklighetsformler utan att koppla det till Biblia Guds Ord ocv Frälsaren Jesus och med hjälp av artificiella droger och mediciner medan Gudsförnekelsen som inte alltid var självald eller ens sann om man I ljuset av vetenskapen som såg oändliga djup redan i en människas cellvävnad genom sina instrument och fortfarande förnekade Skaparen Frälsaren och Förlossaren Herren Jesus Kristus görande de flesta benägna att bli sina egna avgudar arbetande hårt och förnöjande sig själv medan den historia som Bibeln talade långsamt människor till gagn och glädje mognar till ansvarstagande och tacksamhet och man ville också undkomma Guds Ord genom att sätta igång krigshotelser som plötsligt blir verklighet. Då gäller det att ha vakat i Tron. Oberoende hur den inre världens synd i människan förnekar och alltid skyller på allt och alla de andra och sitter då som jag och försöker förmedla en gnutta förstånd i ljuset av aposteln Johannes Ord om att det finns synd som är till döds; för sådan rekommenderar Anden alltså att inte bedja. Men vi sjunger i alla fall i vår nöd till Fadern: Välsigna Hela Världen Siunaa koko maailmaa med förlåtelse och tuktan straff och domar efter Din eviga Faderliga vilja
RaderaKristian påstår AI används mest till nöjen. Det kan verka så om man inte är insatt.
SvaraRaderaHär är några av de viktigaste användningsområdena för AI i Finland idag:
1. Industri och Produktion
* Smart tillverkning: AI används för att optimera produktionsprocesser, minska avfall och förbättra produktkvaliteten. Till exempel används maskininlärning för att övervaka maskiner och förutse underhållsbehov.
* Automation: Robotar och AI-drivna system används för att automatisera repetitiva uppgifter i fabriker och logistik.
2. Energisektorn
* Energieffektivitet: AI används för att optimera energianvändningen, särskilt inom förnybar energi som vind- och solkraft. Systemen analyserar väderdata och elförbrukning i realtid för att balansera elnätet.
* Smart grids: Finland utvecklar smarta elnät där AI hjälper till att fördela energi effektivt och integrera förnybara energikällor.
3. Hälso- och Sjukvård
* Diagnostik: AI används för att analysera medicinska bilder (t.ex. röntgen och MR) och identifiera sjukdomar som cancer eller hjärtsjukdomar snabbare och mer noggrant.
* Patientövervakning: AI-assisterade system övervakar patienters hälsodata i realtid och larmar vårdpersonal vid avvikelser.
* Medicinutveckling: AI används för att analysera stora mängder data och identifiera potentiella nya läkemedelskandidater.
4. Transport och Logistik
* Självkörande fordon: AI utvecklas och testas för självkörande bilar och lastbilar, särskilt i norra Finland där extrema väderförhållanden ger goda testförhållanden.
* Logistikoptimering: AI används för att optimera rutter, förbättra lagerhantering och minska kostnader i transport- och logistiksektorn.
5. Skogsbruk och Naturvård
* Precisionsskogsbruk: AI används för att analysera skogsinventeringar, förutse skadedjur och planera hållbart skogsbruk.
* Miljöövervakning: AI hjälper till att analysera data från sensorer och satelliter för att övervaka klimatförändringar och skydda biologisk mångfald.
6. Fintech och Ekonomi
* Riskanalys: Banker och försäkringsbolag använder AI för att bedöma kreditrisker och upptäcka bedrägerier.
* Automatiserade investeringar: AI-drivna plattformar hjälper investerare att fatta bättre beslut genom att analysera marknadstrender.
7. Utbildning
* Personligt lärande: AI används för att skapa anpassade utbildningsprogram baserat på studenternas behov och framsteg.
* Språkteknologi: Finland, med sitt mångspråkiga samhälle, använder AI för att utveckla översättningsverktyg och språklärande appar.
8. AI i Förvaltning och Offentlig Sektor
* Smarta städer: AI används för att optimera trafikflöden, belysning och avfallshantering.
* E-tjänster: Offentliga tjänster digitaliseras och automatiseras med hjälp av AI, vilket gör det enklare för medborgare att få tillgång till tjänster.
9. Spelutveckling och Kreativ Teknologi
* Finland, som är känt för sina spelutvecklingsföretag (t.ex. Rovio och Supercell), använder AI för att skapa mer engagerande spelupplevelser, inklusive avancerade spelkaraktärer och dynamiska miljöer.
10. Forskning och Utveckling
* Finska universitet och forskningsinstitut är starkt engagerade i AI-forskning, särskilt inom områden som maskininlärning, databehandling och etiska aspekter av AI.
Exempel på Storskaliga AI-Projekt i Finland
1. AI Finland 2030: Ett nationellt initiativ för att göra Finland till en ledande nation inom AI-utveckling.
2. AuroraAI: Ett projekt som utvecklar AI-driven personlig assistans för att koppla medborgare till rätt offentliga tjänster.
3. Smart City i Helsingfors: AI optimerar trafikljus och kollektivtrafik i huvudstaden.
Eflop
Mera om Googles datacenter och Googles energieffektivitet.
SvaraRaderaGoogle använder en rad innovativa metoder och strategier för att minska klimatavtrycket från sina datacenter. Här är en sammanställning av deras viktigaste åtgärder och tekniker:
1. 100 % Förnybar Energi
* Google har varit en ledande aktör inom förnybar energi och har sedan 2017 kompenserat all sin energiförbrukning med köp av förnybar energi. Målet är att alla datacenter ska drivas med 100 % fossilfri energi dygnet runt senast 2030.
* I Norden använder Google huvudsakligen vindkraft och vattenkraft. För datacentret i Kajana kan detta inkludera lokala vattenkraftverk, vilket ger nästan nollutsläpp per kWh.
2. Energieffektivitet och PUE-optimering
* Google har ett globalt genomsnittligt PUE-värde på 1.1, vilket är bland de bästa i branschen.
* Effektiv kylning: Datacenter i kalla klimat, som Kajana, använder frikyla där kall utomhusluft används direkt för att kyla servrarna, vilket eliminerar behovet av energiintensiva kylsystem.
3. AI-driven Optimering
* Google använder artificiell intelligens (AI) för att optimera energianvändningen i sina datacenter. AI analyserar stora mängder data i realtid för att minska onödig energiförbrukning och identifiera förbättringar i driften.
* Resultatet har varit upp till 40 % minskad energiförbrukning för kylning i vissa anläggningar.
4. Koldioxidfria Backupsystem
* Traditionellt använder datacenter dieselgeneratorer som backup vid strömavbrott. Google arbetar på att ersätta dessa med batteribaserade system och andra koldioxidfria alternativ, såsom bränsleceller.
5. Koldioxidneutralitet för hårdvara
* Servrar och annan hårdvara i datacentren designas för att vara extremt energieffektiva och har längre livslängd än standardhårdvara.
* Google återanvänder och återvinner äldre utrustning i hög grad för att minska den totala klimatpåverkan.
6. Lokal Klimatpåverkan
* Google samarbetar med lokala myndigheter och samhällen för att stödja projekt som stärker den lokala förnybara energiinfrastrukturen. I Finland har Google investerat i flera vindkraftsprojekt för att täcka sina energibehov.
7. Transparens och Mätning
* Google publicerar årliga sustainability reports där de redovisar energiförbrukning, utsläpp och framsteg mot klimatmål. De använder mätverktyg som Carbon Free Energy (%CFE) för att spåra och förbättra sina prestationer.
* För Hamina-datacentret har Google rapporterat extremt låg CO₂-intensitet tack vare en nästan helt förnybar energimix.
8. Vattenförbrukning
* Istället för färskvatten använder vissa datacenter i torra områden återvunnet vatten för kylning. I Kajana, med rik tillgång till vatten, kan datacentret använda innovativa tekniker för att minimera vattenavtrycket.
Vad innebär detta för datacentret i Kajana?
Med tanke på Googles omfattande erfarenhet och fokus på hållbarhet är det sannolikt att datacentret i Kajana:
* Har nästan noll koldioxidutsläpp under drift, tack vare 100 % förnybar energi.
* Bidrar till att stärka lokala gröna energiprojekt.
* Sätter en ny standard för energieffektivitet och hållbarhet i datacenterbranschen.
Eflop
Eflop. Intressant. Men problemet är ju att det inte spelar någon roll att Google använder 100% förnyelsebar energi. Det är likväl samma el vi talar om som vi alla ska använda och dela på, och om någon ny aktör använder en viss procent är denna procent borta från alla andra och det pressar upp priset.
RaderaKristian, vi har och kommer inte att ha nån brist på energi. Källorna för energin ändrar över tid och vi producerar mera när det behövs. Det är inte samma el som vi alla delar på, poolen för energikällorna ökar vartefter vi behöver mera. Det har det gjort sedan vi fick första eluttagen i byarna för 100 år sedan.
RaderaEflop
Eflop. Du berättar sagor nu. Läs gärna Kjell Lindéns insändare i ÖT som det hänvisas till ovan. Vi har ofta haft elbrist de senaste åren, med kraftiga pristoppar som följd. Eller menar du att det är för att bråka med oss som vi har uppmanats att spara el vissa tider på dygnet? Produktionen ökar,d et är sant, men inte alls i den takt och omfattning som den borde öka för att klara av elektrifieringen av trafiken och industrin.
RaderaKristian, varken trafiken eller industrin har under senaste tiden varit orsak till pristopparna, men du begriper dig inte på elmarknaden, hur man än försöker beskriva hur el säljs.
RaderaDu får Kristian gärna berätta hurdan typ av elkrävande industri som etablerats nu under senaste tiden, med trafiken avser du säkert bilismen. Nu har ju elbilarna ökat under flera år, men ganska långsamt. Vi har 34000 elbilar och ifall man kör genomsnittsmängden 16000 km per år, så ligger helhetsmängden el på 92 GWh, jämför det med 550 GWh för bara Närpes, eller 79 800 GWh för hela landets elförbrukning (2023). I procentenheter "slukar" elbilarna 0,11 % av all el. Innan du börjar gnälla över att jag ljuger med siffror, är det här fakta, som inte kan bestridas. Om du inte har andra siffror, givetvis.
Elpriserna, den begränsade tillgången har sitt ursprung i att det finns flera köpare vid auktionen, det är inte bara vi finska konsumenter utan även de baltiska länderna är med och bjuder. Därför måste vi bjuda över dem, och priserna stiger.
Kristian, som du ser nedan har energiproduktionen ökat markant sedan -80 talet. Det kommer det att göra även i framtiden. Priserna ändrar men tillgången har varit stabil. har inte hört om att Herrfors inte sålt en anslutning pga dålig tillgång på energi ;)
RaderaSedan 1980-talet har Finlands energiproduktion genomgått betydande förändringar, både i volym och i fördelningen mellan olika energikällor.
Total energiproduktion:
Under 1980-talet låg Finlands totala energiproduktion på en lägre nivå jämfört med dagens siffror. År 2022 uppgick den totala energiförbrukningen till cirka 1,29 miljoner terajoule.
Statista
Elproduktion:
Elproduktionen har ökat avsevärt. År 2023 var den totala elproduktionen 79,770 GWh, med följande fördelning:
Kärnkraft: 32 737 GWh (41,0 %)
Vattenkraft: 15 021 GWh (18,8 %)
Vindkraft: 14 470 GWh (18,1 %)
Solkraft: 647 GWh (0,8 %)
Övrig värmekraft: 15 171 GWh (19,0 %)
Statistics Finland
Förnybar energi:
Andelen förnybar energi har ökat markant. År 2022 stod förnybara energikällor för 54 % av elproduktionen, med vattenkraft och vindkraft som de största bidragsgivarna.
Energia
Kärnkraft:
Kärnkraftens andel har varit stabil och utgör en betydande del av elproduktionen. År 2023 stod kärnkraft för 41 % av elproduktionen.
Statistics Finland
Fossila bränslen:
Användningen av fossila bränslen har minskat över tid, i linje med Finlands mål att öka andelen förnybar energi och minska koldioxidutsläppen. År 2023 var andelen fossila bränslen i elproduktionen betydligt lägre jämfört med tidigare decennier.
Statistics Finland
Sammanfattningsvis har Finland sedan 1980-talet ökat sin energiproduktion avsevärt, med en tydlig övergång mot förnybara energikällor och minskad användning av fossila bränslen, vilket speglar landets engagemang för hållbar energi och klimatneutralitet.
Eflop
Eflop. "Det kommer det att göra även i framtiden."
RaderaDetta är samma typ av resonemang som klimatnissarna överlag använder sig av. Jag skulle kalla det fromma förhoppningar. "Det löser sig nog". Men så länge det inte finns några konkreta lösningar på frågorna föredrar jag nog att hålla mig till mer realistiska framtidsvisioner.
Förvirringslobbyn. Nu ljuger du igen. Saken är den att det är du som upprepade gånger har visat att du inte begriper dig på marknaden och dess funktioner. Om det finns för lite av en vara stiger priset. Om det finns överutbud sjunker priset. Om det finns brist måste man försöka lappa ihop det hela genom att öka produktionen och med hjälp av import. Om bristen är mer allmän och import inte kan lösa problemet har vi problem. Svårare än så är detta faktiskt inte.
RaderaKristian, här kommer exempel på konkreta lösningar.
RaderaFör att möta den ökande efterfrågan på energi har Finland implementerat flera konkreta strategier och åtgärder:
1. Fördubbling av elproduktionen: Finland planerar att fördubbla sin elproduktion inom de kommande tio till femton åren för att stödja elektrifieringen av industriella processer och attrahera investeringar inom ren industri. Detta inkluderar satsningar på förnybara energikällor och kärnkraft.
Energinyheter
2. Utveckling av kärnkraft: Finland har nyligen tagit i drift en ny kärnreaktor, vilket stärker landets kapacitet att producera koldioxidfri el och möta den ökande efterfrågan.
3. Utbyggnad av vindkraft: Det sker en stark expansion av vindkraft i Finland, vilket bidrar till att öka andelen förnybar energi i energimixen och möta den ökande efterfrågan på ett hållbart sätt.
4. Energieffektivisering: Finland satsar på att förbättra energieffektiviteten inom olika sektorer för att minska energiförbrukningen och därmed minska trycket på energiproduktionen.
5. Utveckling av energiinfrastruktur: Genom investeringar i energiinfrastruktur, inklusive smarta elnät och energilagringslösningar, strävar Finland efter att förbättra energidistributionen och hantera efterfrågetoppar effektivt.
Dessa åtgärder syftar till att säkerställa en stabil och hållbar energiförsörjning i Finland, samtidigt som de stödjer landets mål att bli koldioxidneutralt till 2035.
Eflop
Kristian, du behöver inte upprepa det jag skrev om auktionsförfarandet, det begriper alla normalbegåvade. Jag undrar varifrån du tar ditt påstående om industri och trafik, kommentera gärna elbilsfunderingarna, hur du tänker att 0,1 % skulle ha påverkan på elpriserna, då temperaturskillnaden mellan några timmar kan ändra energibehovet med 10 % utan att priserna rusar nånstans? Du måste väl ha tänkt till?
RaderaEflop. "Finland planerar att fördubbla sin elproduktion inom de kommande tio till femton åren"
RaderaDet är - igen - önsketänkande. Inga nya kärnkraftverk planeras för närvarande, och faktum är att det i väst (för varken Ryssland eller Kina lär bli aktuella) finns det idag inga aktörer som kan prestera ett nytt kärnkraftverk inom 10-15 år. Areva försökte, men det tog länge och blev fruktansvärt dyrt. Vindkraften är alldeles för instabil och en sådan mängd vindmöllor som skulle krävas vill ingen ha. Önsketänkande är ibland bra, men när det gäller elenergi kand et bli förödande.
Förvirringslobbyn. Du bortser från det fundamentala och förlorar dig i detaljer som inte har någon större betydelse. Håll dig till grunderna så kan vi fortsätta diskussionen!
Radera"då temperaturskillnaden mellan några timmar kan ändra energibehovet med 10 % utan att priserna rusar nånstans?"
Kom fram under den sten där du sitter och kolla dagens elpriser.
Kristian, tror du verkligen utvecklingen av energin ta slut just nu?
RaderaDet finns många alternativ att välja bland och
Finland planerar att utöka sin energiproduktion genom flera initiativ inom kärnkraft, vindkraft och solenergi.
Kärnkraft:
Små modulära reaktorer (SMR): Den finska regeringen främjar byggandet av små kärnkraftverk, med målet att de första SMR-enheterna ska tas i drift redan under detta årtionde. Dessa reaktorer, med en effekt på cirka 50 megawatt per enhet, planeras att byggas i underjordiska bergsgrottor för ökad säkerhet. Städer som Helsingfors överväger att använda SMR för att ersätta kolbaserade kraftverk och producera fjärrvärme.
Vindkraft:
Utbyggnad i norra Finland: Det pågår en betydande expansion av vindkraftsparker i norra Finland. Eftersom majoriteten av elkonsumtionen sker i södra delen av landet, planerar Fingrid, Finlands stamnätsoperatör, att bygga nya transmissionsnät mellan norr och söder för att effektivt distribuera den producerade elen.
Solenergi:
Tiofaldig ökning till 2030: Solenergins roll i Finland förväntas växa avsevärt, med prognoser som indikerar en tiodubbling av solenergikapaciteten till år 2030. År 2023 var kapaciteten cirka 600 megawatt, där majoriteten av produktionen kom från solpaneler installerade på småhus och bostadsrättsföreningars tak.
Dessa satsningar syftar till att diversifiera Finlands energimix, öka andelen förnybar energi och säkerställa en stabil energiförsörjning för framtiden.
Eflop
Kristian, du har fortfarande inte svarat på hur den ökade industrin och trafiken har påverkat priserna som de ser ut idag.
RaderaDu anklagar mig för att fästa uppmärksamhet på detaljer, och eftersom dessa detaljer är explicit de detaljer som du har tagit upp, blir det väldigt konstigt.
Kan du Kristian bara nu medge, en gång för alla, att du har inte en blekblå aning om hur elmarknaden fungerar på riktigt, utan du bara kastar ut idéer och fantasier, det vore så mycket redigare och ärligare. Om än sjukt mycket tråkigare :D
Underhållande att läsa hur Kristian länkar till en artikel, läser bara rubriken och skriver nånting helt eget, utan nån anknytning till fakta. Lurade blir nog Kristians läsare som blir förda bakom ljuset.
SvaraRaderaKekkonen och lättklädda skådespelare, aldrig sett nånting sånt, är det någonting som existerar på riktigt, eller är det nåns våta dröm?
Googles datacenter i Villmanstrand nyttjar uppskattningsvis 30 GWh, av stadens totala 121 GWh som industrin nyttjar. Detta baserar sig på deras reservkraft, och vi kan ju kanske fråga Kristian, om 30 GWh är mer miljöskadligt än Närpes alla växthus som slukar 500 GWh? "Men det är ju mat", jo, men tomat och gurka är nog det första man kan spara bort från matbordet.
Nu påstår Kristian att staten blivit en som reglerar och lovar att elproducenter ska sälja el till billigt pris. Mycket, mycket spännande påstående, men helt utan belägg. Google, eller vem som helst, kan sluta kontrakt med vilken elproducent som helst, men vilken sådan skulle vara så korkad att de skulle slumpa bort el till ren förlust i ett område där man kan sälja reserv till väldigt goda summor? Det slinter rejält med Kristian logik.
Förvirringslobbyn. Nu gör du igen allt för att förvirra. Du jämför en hel (livsmedels)industri med en enskild "fabrik" som vi gott kunde klara oss utan.
Radera"men helt utan belägg"
Handen på hjärtat, Förvirringslobbyn, tror du faktiskt att Google kommer hit och bygger enormt energislukande datacentraler utan att ha en prisgaranti på den el de kommer att sluka?
Jag jämför elförbrukningen i bara en kommun, där tomat- och gurkodlingen nyttjar tio gånger mer el än vad du anser vara miljöskadligt. Tomat och gurka klarar vi oss bra utan, en stor del väljer att köpa varkendera vintertid. Intressant också att du ser elproduktion som miljöskadligt, tänker du fossila bränslen då? Det är ju vad som är miljöskadligt, i motsats till förnyelsebara energikällor.
RaderaIstället för att försöka förklara hur regeringen lägger sig i elköpet för ett datacenter, tar du fram "handen på hjärtat" och bevisar att du har ingen aningen utan har igen dragit till med egna sagor.
Jag frågar igen: vilket företag skulle sluta avtal till ett lågt pris trots att de vet att de kan med nuvarande mekanismer (som du inte ens känner till) sälja sin el på olika sätt för att maximera sin vinst? Vilket företag skulle ens få göra så? Skulle du sluta ett avtal och i förväg sälja dina skinn till ett vrakpris fast du skulle veta att marknaden skulle slåss för att köpa alla skinn som finns på marknaden? Nej, tänkte väl det.
Ska vi repetera elmarknaden, Kristian? Så du slipper skämma ut dig igen? 1) elavtal kan göras långt på förhand, mellan elförmedlare och producenter, där ett avtal slår fasts pris, mängd och tid, 2) spot-priser, där priset slås fast på auktion dagen före, 3) futurer, där man förutspår behov och produktion och har parterna kommit överens om ett högre pris än spot-priset, "bötar" säljaren mellanskillnaden, 4-6) reservkapacitet för olika tidsintervaller.
Du får ju Kristian tro precis vad du vill, men så länge du tror, vet du heller ingenting. Säkert kommer du att skämma ut dig med att hävda att Google ljuger i artikeln: https://yle.fi/a/3-10983497
Tänka sig, Google köper vindel, och de 10% av tiden då det blåser dåligt, behöver inte Googles datacenter i just vindfria Finland arbeta, utan belastningen går till andra datacenter runtom i världen.
Förvirringslobbyn. Du slår in öppna dörrar. Givetvis känner jag till hur elmarknaden fungerar. Det att du påstår att jag inte gör det förändrar inte detta faktum.
RaderaSedan visar du att du inte alls begriper dig på hur det fungerar när staten ger elprisgarantier. Vill du läsa på (så du slipper göra bort dig igen) eller ska jag berätta för dig?
Ja, berätta, men du måste ju stöda din berättelse på fakta. Kom inte med "allmänt känt" eller annan BS, utan tex en länk till statsbudgeten där någon mellanskillnad är garanterad för specifika företag. :-)
RaderaVi har diskuterat, eller jag har försökt mjölka ur dig hur elmarknaden fungerar, men där teg du ända till slutet. Men minnet sviker säkert.
Kristian, var nu man för dina egna ord och berätta nu om "när statens ger elprisgarantier".
RaderaEller kom du på att du ljög till lite väl mycket?
Faktalobby:Är du så erbarmerligt korkad att om du inte i statens budgetlunta hittar ett moment "Statens elprisgarantier" så tolkar du det så att staten inte subventionerar,nej skall inte använda det uttrycket för då kommer du med någon wikipedia-definition,på något sätt kommer emot t.ex.google i detta sammanhang då det gäller elen.Naturligtvis får detta inte komma fram,ss,.
RaderaI budgeten finns precis allt som skattepengar går till, eller hur? Eller tror du att det finns en undangömd skattkista som används för hemliga ändamål? En sådan skattkista som väldigt få känner till, och Kristian "råkar" vara en av dem?
RaderaMen låt oss nu lyssna på Kristian, som lovat berätta hur det står till. Dock verkar han ta tid på sig, precis som om han väntar på att läsarna ska glömma bort detta inlägg. Det brukar nämligen vara så, att varje gång han gjort bort sig, skriver han flera fadda inlägg så klavertrampen hamnar helst på följande sida.
Eller har du anonym kunskap om saken, du får ju väldigt gärna komma med något vettigt istället för att släppa ut morgonluft.
Faktalobby:Emellanåt,oftare nuförtiden,får man bara sträcka upp händerna och än en gång konstatera att vattnet fortsättningsvis rinner av gåsen.
RaderaLäs om en annan avigsida med vindkraft på dagens svenska yle. Hade bondförnuft börjat tro på snabba klipp eller var tiden så demoniserad med attiraljer räkningar och lönsamhetskalkyler att gubbarna räknade först i efterskott.
RaderaSom jag räknade nio månader på mina fingrar 1984- 85 och fann att jag inte hade vildhavre som inför Herren skulle anklaga mig på domedagen....
Förvirringslobbyn. När vi har diskuterat elmarknaden har du allt som oftast (som också här) irrat iväg i oväsentligheter eller börjat slå in öppna dörrar. Varför skulle jag sätta tid på att diskutera med någon som beter sig på det sättet? Att du sedan totalt misstolkar min tystnad kan jag inte hjälpa.
RaderaDu frågar efter moment i budgeten, specificerat för enskilda företag. Kom igen nu! Det är inte så det fungerar. Kolla upp statens företagsstöd om du faktiskt inte begriper detta.
Den finska staten erbjuder inte direkta elprisgarantier till konsumenter. Istället har staten infört olika stödåtgärder för att lindra effekterna av höga elpriser.
RaderaElstöd till hushåll: Under vintern 2022–2023 införde staten ett elstöd för hushåll med höga elkostnader. Stödet beräknades baserat på energiförbrukningen under november och december 2022 samt januari 2023 och betalades ut via elbolagens fakturering.
Mervärdesskattesänkning: För att ytterligare lindra bördan av höga elpriser sänkte regeringen mervärdesskatten på elenergi till 10 procent under perioden december 2022 till april 2023. Denna åtgärd syftade till att direkt minska elkostnaderna för konsumenterna.
Stöd till elbolag: För att säkerställa stabiliteten på elmarknaden och undvika att elbolag hamnar i ekonomiska svårigheter har staten erbjudit lån och garantier till elproducenter. Dessa stödåtgärder är dock förenade med strikta villkor, såsom förbud mot bonusutbetalningar och aktieutdelningar under låneperioden.
Sammanfattningsvis erbjuder den finska staten inte fasta elprisgarantier, men har implementerat temporära stödåtgärder och skattelättnader för att hjälpa konsumenter hantera höga elpriser. Dessa åtgärder är avsedda att vara tillfälliga och anpassas efter rådande marknadsförhållanden.
Eflop
Kristian, du lovade berätta, och nu har du inget annat är komma med för att försöka rädda ditt anseende än att retirera, "kolla själv". Kom igen själv, berätta nu i detalj hur det fungerar, då du nu en gång påstod att du skulle göra det. "Varför skulle du sätta tid på att diskutera", ändå lovade du att berätta.
RaderaHur tror du Kristian det skulle se ut om staten skulle ge stöd för vissa företag, men inte för andra, och snedvrida konkurrensen? Varför skulle Google få stöd om inte andra datacenters får det? När menar du att staten har börjat med att favorisera vissa företag?
Om du börjar prata om elprisgaranti, blanda inte in företagsstöd, som är nånting helt annat. Eller kanske ska du lova att berätta om lån eller stöden som NTM kan bevilja? Kanske du hittar elprisgaranti på deras sidor?
Eflop. Nej, inte till konsumenter om vi menar vanliga elkonsumenter. Men när det gäller gigantiska etableringar som Google, och i ännu högre grad t.ex. Blastr och den tilltänkta Aluminiumfabriken i Kronoporten finns det mekanismer att ta till. Där ingår olika stödformer, ja. Bl.a. handlar det om rabatt på elskatten. Men som jag tidigare konstaterade så är det inte möjligt att få hit dylika investeringar om det inte finns garantier att aktörerna inte ska behöva betala några skyhöga elpriser.
RaderaFörvirringslobbyn. Du vill alltså inte läsa på. Nå, låt bli då och fortsätt för allt i världen att göra bort dig.
RaderaRättviseaspekten är förvisso viktig här, och jag vet inte hur det ska lösas. Men det är inte mitt problem, eller hur?
"Om du börjar prata om elprisgaranti, blanda inte in företagsstöd, som är nånting helt annat."
Det här är så typiskt. När jag väl berättar så duger det inte åt dig. Men ok. Fortsätt för allt i världen att mala på du.
Kristian, för det första Finland erbjuder inte specifika elskatterabatter baserat på att ett företag är nytt eller stort. Istället tillämpas elskatteklasser baserat på verksamhetens art.
RaderaOch för det andra etablerar sig dylika verksamheter i Finland tack vare förmånliga energi priser och att vi sparar på energi även tack vare våra vintar när vi kan kyla datahallarna med naturlig kyla.
Elskatteklasser:
Skatteklass I: Standardklass för hushåll, tjänstesektorn och de flesta företag. Från och med 1 september 2024 är skatten 2,827515 cent/kWh (inklusive moms och försörjningsberedskapsavgift).
Skatteklass II: Lägre skattesats för specifika branscher, såsom industriell produktion, professionell växthusodling, datorhallar med en servereffekt över 0,5 megawatt, samt vissa värmepumpar och elpannor. Från och med 1 september 2024 är skatten 0,079065 cent/kWh (inklusive moms och försörjningsberedskapsavgift).
Kriterier för Skatteklass II:
För att kvalificera sig för den lägre skatteklassen måste ett företag bedriva verksamhet inom de specificerade branscherna. Det är inte företagets storlek eller etableringstid som avgör, utan typen av verksamhet. Företag som anser sig berättigade till Skatteklass II bör:
Registrera sig som stödmottagare: Anmäla sig till Skatteförvaltningens stödmottagarregister för punktskatt.
Meddela elnätsbolaget: Informera sitt elnätsbolag om rätten till den lägre skatteklassen, ofta genom en skriftlig försäkran.
Sammanfattning:
Finland erbjuder lägre elskattesatser för specifika typer av verksamheter, oavsett företagets storlek eller om det är nyetablerat. Företag inom de kvalificerade branscherna kan dra nytta av dessa lägre skattesatser genom korrekt registrering och kommunikation med relevanta myndigheter och elnätsbolag.
Eflop
Kristian:Känner medlidande med dig i din pennfäktning med 2st debattörer på detta forum;duvungar och propagandaoffer utan självständig tankeförmåga med obefintlig orsak-verkan analysförmåga eller alternativt:2st barnsliga förväxta som är ute bara för att jäklas!
RaderaAnonym 18 december 2024 kl. 10:45
RaderaFakta svider när man inte förstår. Myki lättare när nån berättar om mirakelsagor och fantasiväsen som inte finns.
Jo du kl.11:45:Du verkar fylla kriterierna för de 2 kända men icke nämnda även du.
RaderaKristian, så här skrev du:
Radera" Vill du läsa på (så du slipper göra bort dig igen) eller ska jag berätta för dig?"
Jag vill att du berättar.
Tyst som i graven, vilket är lite underligt om Kristian ändå är övertygad om att han har rätt och att han nog kan berätta. Men så är inte fallet, denna gång heller.
RaderaEflop och Faktalobby tycker ni skall göra gemensam resa fast me det miljövänliga färdmedlet häst och släde till rovaniemi och jultomtens domäner i er naivitet och barnatro!
SvaraRaderaAnonym 13 december 2024 kl. 17:07
RaderaBörja e vara för myki data ti förstaa va di talar om? he e säkert myki lättari ti första tå naan ljuger åt de om jungfrufödsar å Jesus som gar på vattnni..
Anonym kl.18:41.Så i din värld är det bevis på att man förstår vad man talar om när man upprepar något officiellt mantra,pk-mantra.Skulle ej slå vad att inte självaste eflop alt.faktalobby använder sin dubbelgångare här.Nivån med ur sammanhanget tagen "genialisk" koppling till Jesus skulle passa in på bägge.
RaderaApropå bloggen om frukt och grönsaker höfter och vacciner härvan. Om man börjar med ännu större helt datatekniska och storfabriker och bolag så blir det nog problem med eltillgång ty matproduktionen borde prioriteras och på gott och ont är det att skeppa in grönsaker och frukter fjärranifrån. Det har varit goda tider men det kan sluta snabbt för teknosystemen såsom när en människa dör knall och fall . Och I ett sådant läge behövs all Guds Nåd för att man överhuvudtaget skall kunna leva och verka. Jag är förskräckt när jag ser hur bundna vi blir av världens tvång i dessa tider men framtidsdagen med Jesu Blod beseglad skall vi inte riskera med bedrägerier eller att gå med i alla megalomana projekt..
SvaraRaderaKommersialismen har trugat på oss mycket sedan 1970-talets början. För oss fattiga genom lån och kreditkort,avbetalningar. Det gäller att hålla sig alert med att allt och alla tycks vara på gott och ont intill döden eller Kristi Andra AnkomstO härliga Dag när Skapelsen friköpt äntligen blir helt utan människoverk och påfund skäller en skrivande svinhund(peratsinsvinshund) i nordiska lugna hetluften ibland. Nu vilande bostadslös över julen i statens hägn
SvaraRadera