Laodiceia-kristendom

Jag läste Isak Westerlunds ("kristen korsholmare") insändare i ÖT med rubriken "Att tillåta samkönat äktenskap i kyrkan drabbar inte motståndarna". Jag kommer inte att besvara hans insändare i tidningen eftersom ÖT knappast skulle ta in ett svar som går på tvären med det man "bör" anse idag, men här på bloggen har jag möjlighet och frihet att säga som det är.

Redan i inledningen far det fel för Westerlund. Han skriver: "Debatten om Bibelns syn på homosexuella äktenskap är lång, argumenten många och i detta skede grundligt genomgångna, men om vi är helt ärliga så handlar det i grund och botten om hur just jag tolkar det som står i Bibeln."

När någon använder ordet "tolka" om Bibeln drar åtminstone jag öronen åt mig. Visst kan man använda ordet, men eftersom ordet idag missbrukas grovt (så som Westerlund också gör) har jag helt enkelt slutat använda det när det gäller Bibeln. I stället väljer jag att tala om att vi ska FÖRSTÅ vad Bibeln säger. Inte att vi ska "tolka" den. När ordet "tolka" används idag innebär det nämligen så gott som alltid att man läser in egna uppfattningar i Bibelns ord. Man ställer sig helt enkelt över Bibeln och gör sig själv och de egna uppfattningarna till dess, just det, tolkningsnyckel.

I stället behöver vi ställa oss under Bibelordet och låta Gud tala till oss. För det är det han gör. Bibeln är Guds ord i vilket han uppenbarar sin vilja för oss människor. Visst finns det saker i Bibeln som är svåra att förstå, det måste vi medge, och där kan vi människor komma till olika slutsatser om vad som avses. Men det gäller INTE frågan om sexualiteten och om äktenskapet. Där är Bibeln från allra första början så klar och tydlig att det inte finns rum för några "tolkningar". Således kan vi vara så gott som säkra på att när någon, likt Westerlund, säger att det handlar om "hur jag tolkar det som står i Bibeln" så är inte avsikten att förstå vad Gud säger utan att tvinga på Gud och hans ord den egna uppfattningen. Vilket Westerlund sedan också förstås visar sig föröka göra.

 Westerlund fortsätter sedan på samma linje: "Tanken om att det skulle finnas en oföränderlig, klassisk kristendom kan man historiskt enkelt konstatera att är falsk. Kristenheten har genom historien ändrat sin syn på många saker, gör det fortfarande och kommer att göra det i framtiden."

Det Westerlund (avsiktligt) missar här är att det är skillnad på form och innehåll. Eller om vi så vill: Att det är skillnad på hur vi uttrycker vår tro och på trons innehåll. Trons innehåll ändrar inte och har aldrig gjort det. Detta helt enkelt för att Guds ord står fast och är oföränderligt. Att vi kristna har olika uppfattningar i olika samhälleliga frågor och också har haft det i olika tider är också något annat än att trons innehåll skulle ha förändrats. Westerlund ljuger helt enkelt här, och det blir tydligt varför han gör det. Han vill göra uppror mot Guds bud och vilja, och när man vill göra det är det lättare om man lurar sig själv att man står i en tradition. Och ja, han står i en tradition. Men vi ska notera mycket tydligt att den tradition han står i inte är profeternas "Så säger Herren" utan att det i stället är fråga om ormens "Skulle då Gud ha sagt?".

Med det anser sig Westerlund ha skakat av sig "bibelbojan" och kan gå till sitt egentliga argument: "Kyrkan består av sina medlemmar och jag tror det är högst tveksamt att det faktiskt är en majoritet av medlemmarna som motsätter sig det samkönade äktenskapet."

Laodiceia, helt enkelt. Folket har talat (av "laos" som betyder folk och "dice" som betyder rätt eller rättvisa). Och därmed ska vi låta oss nöjas och böjas. Det Westerlund propagerar för är inget mindre än just Laodiceia-kristendom. Den som inte vet vad detta är kan slå upp sin Bibel och läsa sändebrevet till församlingen i Laodiceia i Upp. 3:14-22. Detta är en typ av kristendom som anser sig ha allt den behöver, som anser sig kunna och veta allt och inte behöver Gud, hans nåd och hans ord. Som är myndig nog att själv kunna avgöra vad som är rätt och vad som är fel och det utan att fråga Gud och hans ord. Detta är vad Westerlund förespråkar i sin insändare, och något som - om vi går på den linjen - slutar precis som staden och församlingen i Laodiceia slutade, i en grushög.

Så till den centrala tanken i Westerlunds insändare: "Att tillåta det samkönade äktenskapet i kyrkan skulle inte ha någon som helst praktisk inverkan på motståndaren."

För det första: Kristi kyrka är inte en mänsklig organisation. Kristi kyrka består, oberoende av om våra mänskliga organisationer står eller faller. Men om våra mänskliga organisationer kastar ut Kristus kommer det att sluta med att de är en grushög. Jesus säger den som älskar honom håller hans bud (Joh. 14:21) och "Om ni håller mina bud, förblir ni i min kärlek, liksom jag har hållit min Faders bud och förblir i hans kärlek" (Joh. 15:10). Att förkasta Guds ord och bud innebär inget mindre än att kasta ut Kristus. Vi kan inte bete oss så om vi vill förbli en kristen kyrka. Så ja, ett beslut att tillåta samkönade äktenskap skulle absolut påverka oss alla.

Dessutom, och för det andra, är det Westerlund påstår, alltså att det inte skulle få några följder för "motståndarna" ifall kyrkan skulle tillåta samkönade äktenskap en ren och skär lögn också på ett rent mänskligt plan. Om du inte tror mig kan du byta ut orden "samkönade äktenskap" mot "kvinnliga präster" och se hur det beslutet har påverkat oss som inte accepterar denna obibliska nyordning.