Mera censur

Den nya censuren får allt allvarligare yttringar. Idag publicerar svenska.yle.fi en intervju med KSF-medias vd Barbro Teir där hon kommer med fullständigt hårresande påståenden. I artikeln "Media måste ta sin roll i informationskriget" säger hon bland annat, angående flyktingkatastrofen, att hon kräver att journalisterna och media måste vara aktiva i "de här frågorna". Hon fortsätter: "Vi måste bli väldigt mycket mer medvetna om vilken vår uppgift är. Vi har kanske inte reflekterat internt eller talat i branschen tillräckligt mycket om vilken vår roll är. Nu har ju MTV3 och Sanomas NYT-bilaga meddelat att de stänger möjligheten att kommentera på sajterna, eftersom diskussionerna har fått en alldeles för låg nivå. Det är alltför mycket hat som sprids. Det börjar synas tecken på ett värdeledarskap i medierna, som vi måste gå vidare med. Vi måste agera mer, inte bara rapportera och observera."

Barbro Teir drar alltså en lans för att media ska idka ännu mera "undervisningsjournalistik" och säga åt oss vanliga nyhetskonsumenter vilka åsikter vi ska ha. Hon talar alltså för att media ska ägna sig åt precis den form av propagandaspridning som, till exempel, ÖT gjorde senaste sommar i samband med Jeppis Pride. Men inte nog med det. Teir fortsätter: "Vi i `de gamla medierna´ har möjlighet att påverka bara i våra egna kanaler. Sen flödar det en diskussion på annat håll, som vi inte kan påverka." I artikeln konstateras så att "Teir efterlyser en lagstiftning som gör det möjligt att gå in...Men de traditionella medierna har ett samhälleligt uppdrag, [med] där kontroll och tilltro till objektivitet ingår."

Ja, du läste rätt. Barbro Teir förespråkar inte endast att de traditionella mediehusen ska censureras, utan även den nya, fria, och alternativa median. Hon menar att detta ska skötas lagstiftningsvägen. Statligt sanktionerad och påbjuden censur, alltså.

Att detta kommer från en av mainstream-medias högst uppsatta figurer i Svenskfinland är fullständigt chockerande.

Medias roll är  att observera och rapportera. Inget mera. Analysens plats är på ledarsidan, klart avgränsat, och inte mitt i nyhetsflödet. Så fungerar det i en demokrati, och så måste det fungera. Annars är demokratin hotad. Så detta utspel av Barbro Teir är oerhört allvarligt. Men det ska samtidigt sättas i sitt sammanhang - och när vi gör så förvånar detta utspel inte alls. PC-vänstern har alltid haft som mål att kontrollera nyhetsflödet och vad vi nyhetskonsumenter får del av. Den som kontrollerar media kontrollerar nämligen också vad och hur folket tänker - och i förlängningen får man så också kontroll över hela folket. Denna kontroll har - genom medias koncentrering - under en längre tid hållits i PC-vänsterns hårda grepp med allt vad detta innebär av åsiktskontroll och just undervisningsjournalistik. Det som nu stör detta uppnådda läge är den nya medians framväxt som har inneburit att kontrollen har glidit ur händerna på mediavänstern. Nu försöker man så alltså få tillbaka sitt grepp. Det är precis som signaturen "T" skriver på Svenska.yle.fi med anledning av Teirs utspel: "Med andra ord ska all diskussion förbjudas så att endast en rödgrön tankegång godkänns." Detta är tydligen målet.

Nå, Barbro Teir är inte först ut med detta. Det som blev upprinnelsen till denna nya mobilisering är en undersökning som Martin Borgs gjorde i Sverige efter knivdådet på Ikea i Västerås för ett par veckor sedan och som orsakade ett mindre uppror i Mediesverige. Denna undersökning visade att mainstream-media har tappat kontrollen över vad som skrivs och sägs på nyhetsmarknaden. Nyheten om detta dåd delades, enligt undersökningen, flera gånger på alternativa nyhetssiter (Fria Tider, Avpixlat och Nyheter Idag) än på SVT och SR sammanlagt. Enligt svt.se är pressombudsmannen Ola Sigvardsson bekymrad över att svenskar vänder sig till "siter som drivs av politiska motiv i stället för journalistiska ambitioner". Sigvardsson påstår att "traditionell journalistik präglas av en vilja att förutsättningslöst söka sanningen" medan dessa andra siter "har en politisk agenda".

Givetvis behöver man veta att dessa "hatsiter" (som Sigvardsson kallar dem) har en agenda. Men att påstå att mainstream-media inte skulle ha någon agenda och "förutsättningslöst söker sanningen" är nog i det närmaste att spotta läsarna rakt i ansiktet. Nå, Sigvardsson fortsätter i samma banor som sedan också Teir var inne på. Om än inte riktigt lika tydligt. "En konsekvens av att hatbudskap och propaganda sprids på nätet är att yttrande- och tryckfrihet äventyras för alla." Vidare: "Yttrande- och tryckfriheten är något som vi inte kan ta för givet. Politikerna ger oss rätten att trycka och yttra oss, men kräver att vi gör det på ett ansvarsfullt sätt. Om vi inte gör det, kanske friheten inskränks."

Detta kunde man säga mycket om. Jag ska nöja mig med att konstatera att det inte är politikerna som ger oss friheterna. Dessa friheter är självständiga storheter - det enda politikerna kan göra är att inskränka våra friheter, något politiken ganska långt just går ut på. Men detta är en annan diskussion.

Det här är fullständigt bedrövligt, men som sagt inget direkt oväntat. Vad ska vi då göra när mainstream-medias ledande aktörer på detta sätt flaggar för långtgående censur? Ja, för min del tror jag att jag ska gräva fram George Orwells "1984" och läsa den en gång till. Inte som inspiration - som vissa tycks göra - utan för att ta varning.   

En dubbel prövning

Den pågående flyktingkatastrofen i och kring stränderna av Medelhavet är, just det, en katastrof. Av stora mått. Man kan bara föreställa sig (och knappt ens det) vad dessa stackars människor går igenom. Samtidigt behöver vi komma ihåg att detta har varit en katastrof redan en längre tid - allt sedan IS började mörda, våldta och förfölja människor som kom i deras väg. Det obegripliga är att det är först nu som väst börjar reagera - när problemet börjar synas på våra egna trösklar. Ordet som kommer för mig är hyckleri, men det ska man kanske inte säga. Så jag säger som så: Bättre sent än aldrig.

Det finns emellertid en aspekt i detta som ingen, vad jag vet, ännu har uppmärksammat. (Eller säkert har någon gjort det - det är bara det att jag inte har råkat snubbla över det.) Det är detta med att stänga sitt hjärta för andra människors lidanden och de följder detta kan få/får. Jag vågar nämligen påstå att den människa som hör om och nu också ser allt detta lidande men som stänger sitt hjärta för sina lidande medmänniskor dör inombords. Åtminstone lite. Vad denna död i förlängningen kommer att innebära kan givetvis ingen säga, men några goda frukter kommer det inte att få. Dessutom bevisar den människa som beter sig på detta sätt - som sitter i trygghet och mitt i sitt eget välstånd och som vägrar att se och öppna sitt hjärta - att hon helt enkelt inte förtjänar de välsignelser hon har fått. Dessa välsignelser är ingen självklarhet, och mitt i allt kan vi att finna att vi gått miste om dem. Och detta kan ske snabbare än vi överhuvudtaget tror vara möjligt.

Denna situation är något av en dubbel prövning. Först och främst för alla de som lider, men också för oss som ser detta lidande. Hur reagerar vi? För vi ska verkligen inte tro att vi kan förbli opåverkade av detta. Om vi stänger våra hjärtan finns det en överhängande risk att de välsignelsens kranar som har stått vidöppna över våra länder en lång tid stängs. 

Så nu är alltså inte frågan längre OM vi ska hjälpa, utan HUR. Men den frågan går tyvärr jag bet på.

Censurens offer

Trenden att censurera i kommentarfälten i olika media fortsätter och sprider sig ytterligare. Nu har också ÖT gått in för att gallra hårdare bland kommentarerna under nyheter som handlar om asyl- och flyktingfrågor. Nå, nu ska jag säga det med en gång: När jag läser kommentarer (speciellt på finskspråkiga tidningar - inte så mycket på svenskt håll) har jag många gånger blivit äcklad. När det far galet far det ofta det ordentligt. Tonen kan vara fullständigt hemsk, och bristen på såväl empati som kunskap om de saker som kommenteras är slående.

Men problemet - det stora (det finns flera) - är att det finns en risk att det blir helt godtyckligt vilka kommentarer som släpps igenom och vilka som stoppas. Eller godtyckligt är kanske fel ord. Det handlar om ideologi och om, just det, likriktning. Moderatorns preferenser kommer ävenså att få en allt större tyngd. Det moderatorn inte gillar/håller med om riskerar att förbli opublicerat. Eller, i värsta fall, kommentarer skrivna av personer moderatorn/journalisten hyser antipatier mot riskerar att förbli opublicerade.

Under artikeln som jag länkade till ovan fick jag genast ett tydligt exempel på hur detta problem visar sig. Jag skrev en kommentar - som jag bifogar nedan - som inte bröt mot någon kommentarpolicy och som sannerligen inte bryter mot några lagar. Det min kommentar gör är emellertid att den problematiserar detta förfaringssätt. Något som tydligen moderatorn inte gillade. Alltså blev kommentaren inte publicerad. 

Här alltså kommentaren som ratades. Bedöm själv om den är osaklig!

Jag förstår att även ÖT menar att något behöver göras åt debattklimatet. Men detta är ändå en farlig väg att gå. Osakligheter kan och bör plockas bort, men har moderatorerna kompetens och förmåga att skilja osakligheter från otrevligheter? Sanningen är nämligen inte alltid trevlig. Den kan också många gånger vara sådan att vi helt enkelt inte vill höra den. Ja, den förstår inte ens alla gånger att vara politiskt korrekt. Denna censur - som det de facto är fråga om - gör att moderatorernas ansvar blir oerhört stort. För om dessa inte klarar av att skilja på osakligheter och otrevligheter kan offret för censuren bli inget mindre än sanningen. 


Fotnot: ÖT tog sedermera in min kommentar - sjutton timmar efter att jag skrev den. Det tackar jag för!

Ännu hårdare censur

Igår nåddes vi av nyheten att yttrandefriheten i Finland ytterligare kommer att inskränkas. Sedan Nyt (Helsinging Sanomats veckobilaga) och MTV beslutit att stänga av kommentarfunktionen på sina nyhetsplatser på nätet meddelade många andra nyhetsförmedlare att de också kommer att granska sin policy när det gäller nätkommentarer. HS meddelade att de stänger av alla kommentarer under en tvåveckorsperiod medan MTV gör det samma för artiklar som behandlar asyl- och invandringsfrågor.

Jag förstår givetvis varför detta sker. Det finns många (främst anonyma) kommentatorer som har missbrukat systemet. Det är kanske inte olagligt att spy galla över invandrare och asylsökande, men många av kommentarerna osar "hat och mordlust" (för att använda ett bibliskt uttryck). En sådan diskussion bidrar - och skapar - ett hårdare samhällsklimat och kan t.o.m. uppvigla till olika former av brott. Likväl är detta en mycket farlig väg att gå. Om man inskränker yttrandefriheten inom mainstreammedia kommer diskussionerna - och med dem läsarna - att flytta till mera tillåtande webbplatser med sämre källkritik och många gånger mycket mera suspekt innehåll. Detta är en situation som INGEN vinner på.

Men som sagt förstår jag varför detta sker, och jag har ingen bra lösning på problemet. Faktum är ju ändå att många webb-medier redan innan detta har ägnat sig åt många gånger fullständigt godtycklig censur. I det avseendet är detta således inget nytt. Men jag fruktar att tröskeln för en redaktör att censurera en honom/henne misshaglig kommentar efter detta blir bra mycket lägre. Mainstream-media i Finland idag är överlag vänstersinnad och väldigt pc-medveten. Kommentarer som inte passar in tenderar alltså redan nu att försvinna. Detta är något som jag ofta fått vara med om, och detta trots att kommentarerna varken bryter mot några lagar eller mot kommentarspolicyn. Här utmärker sig, tyvärr, Svenska Yle på ett speciellt sätt.

Finland tar i och med detta ännu ett steg mot åsiktskontroll och en allt hårdare åsiktsstyrning - i det offentliga rummet, vill säga. (Orden efter tankestrecket tillagt 4/9 kl 06:26) Detta är synnerligen beklagligt.

September

September brukar vanligen vara den kanske mest intensiva månaden för mig när det gäller olika förkunnar- och undervisningsuppdrag. Så också detta år. Nedan en lista över var jag kommer att röra mig - ifall det finns någon som vill veta...

Tisdag 8/9 kl 19. Flynängens bönehus, Kållby. Samling för unga vuxna. Tema: Bibelns trovärdighet.

Torsdag 10/9 kl 10-12. Korsholms skolor. Genetik för päsdjursuppfödare. (Sluten föreläsning)

Lördag 12/9 kl 15-17. Karleby. Seminarium under Kyrkhelgen. "Med skinn på näsan - Kristen i mediebruset."

Lördag 19/9 kl 19. Pensala bönehus. Skörde och tacksägelsefest.

Onsdag 23/9 kl 14-16. Korsholms skolor. Kurs i grunderna i minkuppfödning. (Sluten föreläsning)

Torsdag 24/9 kl 9:30-11:30. Hotell Polaris, Edsevö. Genetik för pälsdjursuppfödare. (Sluten föreläsning)

Torsdag 24/9 kl 18. Gamlakarleby. Kvällssamling i Församlingshemmet.

Lördag 26/9 kl 15. Höstläger på Klippan, Monäs. Seminarium om Bibeln och Bibelns tillförlitlighet.