I skrivande stund är det igen kallt i landet och nästan vindstilla. Spot-priset på el närmar sig 60 cent/kWh och vindturbinerna ger ca 3,5% av den el som förbrukas i landet samtidigt som solkraften knappt ger någon el överhuvudtaget. Vi klarar situationen tack vare import - i detta nu importeras över 2000 MW från Sverige, mestadels producerad med vattenkraft.
Situationen är besvärlig och synnerligen känslig för störningar, men det fungerar. Men hur länge?
Just nu planeras en stor mängd datacentraler på olika håll i landet (Seinäjoki, Närpes, Kokemäki, Björneborg mm) som kommer att sluka stora mängder el. Bara de ovannämnda datacentralerna planeras använda nästan 10% av den el som nu produceras i landet. Till detta kommer sedan olika stålverk och andra "gröna" industriprojekt, t.ex. stålverket i Ingå som när det är igång kommer att förbruka 9 TWh el per år eller 3/4 av vad det nya kärnkraftverket i Olkiluoto producerar. Det motsvarar ungefär 9% av landets totala elproduktion. Vidare kommer den planerade aluminiumfabriken i Pedersöre/Kronoby att sluka nästan 2% av all el som produceras i landet. Till dessa kommer förstås en mängd andra projekt som också kommer att behöva en massa el.
---
Är det någon annan än jag som inser att det här inte kommer att fungera? Det vi ser hända är inget annat än en modern form av kolonialism där utländska megaföretag etablerar sig i Finland för att vi (för tillfället) har förmånliga elpriser och en kraftig utbyggnad av framför allt vindkraft.
Men vad händer när alla dessa projekt är igång och vi hamnar i en situation som den vi har idag, när vindkraften inte ger annat än smulor och solpanelerna är fulla av rimfrost och snö och inte producerar någonting alls? Är det någon som på allvar tror att Blastr tvingas stänga ner produktionen på sitt stålverk i Ingå eller att datacentralerna som förser världen med nakenbilder och sexvideor på diverse kändisar tvingas stänga ner? Nej, givetvis inte. Det är vi vanliga finländare som tvingas ta smällen. Elransonering och i värsta fall serier av brun- och blackouter och däremellan skyhöga elpriser.
Det är vad denna nykolonialism kommer att ge oss. Ja, och förstås en del arbetsplatser för kvastkarlar och -kvinnor. (Nå, nu överdriver jag förstås, det kommer förstås också att behövas en del ingenjörer och liknande.)
Men faktum kvarstår. Detta går inte ihop. Vem av våra politiker, eller inom media, vågar säga det högt och kräva att vi drar i handbromsen innan det är för sent att göra något åt saken?
Svaret på din fråga blir:INGEN av de du nämner förutom som kontrollerad opposition.Orsak:de har alla,personligen,någon nytta av nedmonteringen av europa och nyttan mäts i..........?
SvaraRaderaNå hördu. Jag förstår oron. Sextio cent kilowattimmen och vindmöllorna står som pynt i landskapet, det känns inte som nån reklamfolder för den gröna omställningen direkt. Men vi ska nu ta ett djupt andetag före vi ropar kolonialism och ransonering.
SvaraRaderaFör det första. Det där är en effekttopp i ett kallt, vindstilla läge. Elsystem dimensioneras inte på magkänsla utan på sannolikheter, reservkapacitet och marknadssignaler. Vi har Olkiluoto 3 som tuggar på med runt 14 TWh per år. Vi har vattenkraft, bioenergi, kraftvärme, importkablar åt flera håll. Import är inte nån nödlösning, det är hela poängen med en nordisk marknad. Sverige importerar av oss när deras läge är sämre. Det är samarbete, inte kolonialism.
Det där med att datacenter och stålverk ska ta tio procent hit och nio procent dit låter dramatiskt när man staplar procent på varann. Men investeringar i den storleken förutsätter nätanslutningsavtal, effektreserver och ofta egna lösningar. Många datacenter sitter på långsiktiga elavtal och i vissa fall egen produktion eller batterilager. De är inte dumma. De bygger inte miljardprojekt på hopp och rimfrost.
Och så det viktigaste. Hög efterfrågan är inte ett tecken på kollaps, det är en signal. När elen är dyr byggs mer produktion. Det är exakt det som hänt de senaste åren. Vindkraften har exploderat för att kalkylen gått ihop. Nästa steg är lagring, flexibel förbrukning och mer planerbar produktion. Marknaden reagerar snabbare än blogginlägg.
Det finns också en seglivad myt här: att industrin alltid prioriteras och hushållen lämnas i mörkret. I verkligheten är det ofta industrin som först går ner i effekt när priset sticker, för de kan tjäna pengar på det. Flexibilitet är redan en handelsvara. Det är inte 1970-talets statliga elransonering vi pratar om.
Sen det där med nykolonialism. Om utländska bolag investerar miljarder i Finland, betalar skatt, bygger nät, köper inhemsk el och skapar jobb, då är det handel. Kolonialism är när man plundrar utan motprestation. Att sälja el till ett datacenter är inte mer kolonialt än att sälja papper eller stål var förr i världen.
Är systemet känsligt kalla, vindstilla dagar. Jo. Men det är därför vi har en mix. Kärnkraft, vattenkraft, kraftvärme, vind, sol, import, lagring och efterfrågeflex. Ingen seriös energiplan bygger på att solen skiner i januari i Kaskö.
Så frågan är inte om vi ska dra i handbromsen. Frågan är hur vi fortsätter bygga robust kapacitet, smarta nät och flexibilitet. Att ropa stopp för investeringar för att det var dyrt en kall tisdag är lite som att sälja båten för att det blåste motvind vi Kallan.
Visst ska politiker tala klarspråk. Men klarspråk är inte domedag. Det är att säga att mer industri kräver mer el, och att mer elproduktion är fullt möjlig om spelreglerna är stabila.
Så nej, vi är inte på väg mot permanent mörker. Men ja, vi måste planera vettigt. Skillnaden är rätt stor.
Eflop
Eflop. "För det första. Det där är en effekttopp i ett kallt, vindstilla läge. Elsystem dimensioneras inte på magkänsla utan på sannolikheter, reservkapacitet och marknadssignaler."
RaderaDet är helt sant att vi nu ser en effekttopp. Eller snarare en dipp i produktionen. Konsumtionen ligger faktiskt ca 10% under vad den var som högst. Men faktum är att, trots att det är precis som du säger, det är topparna (eller dalarna i produktionen) vi behöver räkna med. Elen ska alltid räcka till, annars måste vi ransonera. Eller riskera en extremt kostsam blackout.
Och visst. Vi har en relativt bra diversifiering i elproduktionen, men den har försämrats under senare år (blivit allt mer kärnkraft och vind) när kolkraften och torven har fasats ut. Den planerbara elproduktionen har minskat. Importen är bra att ta till, men om och när Sverige får brist (eller får nätet åtgärdat) är det inte längre något vi kan lita på i samma utsträckning.
"Men investeringar i den storleken förutsätter nätanslutningsavtal, effektreserver och ofta egna lösningar."
Avtal producerar ingen el. Effektreserver förutsätter lagringsmöjligheter som ännu inte är uppfunna. De egna lösningarna är en god idé, men tyvärr går de ofta ut på vindkraft.
" Hög efterfrågan är inte ett tecken på kollaps, det är en signal. När elen är dyr byggs mer produktion. Det är exakt det som hänt de senaste åren."
Ja, vi har byggt vindkraft. Som inte går att planera och som inte ger något när det behövs som mest el. Så nej, det där håller tyvärr inte.
"Vindkraften har exploderat för att kalkylen gått ihop."
Det där tror jag inte på. Det är något fel med kalkylerna. Felet torde vara att det saknas en helhetsbild med lång framförhållning. Och innan du ylar om hur fel jag har: Du själv skriver att det är vindkraften som har "exploderat". Det säger allt om helhetsbilden och framförhållningen.
"Nästa steg är lagring"
Och då rör vi oss inte längre på vetenskapens område utan på SciFi-området. Lagring av el i stor skala låter bra, men än så länge finns det inget sådant som skulle fungera. Här handlar det just om "hopp och rimfrost".
"flexibel förbrukning och mer planerbar produktion"
Här är vi, för en gångs skull, överens. Det behövs mer planerbar produktion. Men igen har vi problemet med att det saknas en helhetssyn. Det lönar sig inte idag för enskilda aktörer att investera i planerbar produktion som står stilla annat än under konsumtionstopparna. Helt enkelt för att det inte är de enskilda aktörerna som har ansvar för helheten. I stället investeras (åtminstone hittills, även om det nu syns mörka moln också vid den horisonten) det i vindkraft som inte hjälper oss alls med konsumtionstopparna. Vad gäller "flexibel förbrukning" så stavas det just ransonering.
"I verkligheten är det ofta industrin som först går ner i effekt när priset sticker, för de kan tjäna pengar på det."
Det stämmer säkert till en del. Men som jag skrev "behövs" datacentren hela tiden och det kostar för mycket att stänga ner och starta upp stål- och aluminiumproduktionen. Dessutom kommer dessa företag troligtvis att se till att de har långa och pressade avtal som gör att de garanteras förmånlig el oberoende av omständigheterna. Således är det andra (vi) som får ta smällen.
"Om utländska bolag investerar miljarder i Finland, betalar skatt, bygger nät, köper inhemsk el och skapar jobb, då är det handel. Kolonialism är när man plundrar utan motprestation. Att sälja el till ett datacenter är inte mer kolonialt än att sälja papper eller stål var förr i världen."
Så kunde man tro. Men problemet är att vi är allt för blåögda. Företag som är ute efter att göra vinst strömmar inte till ett land/ett område om det inte finns klara fördelar där. Här ges dessa fördelar. Subventioner, statliga investeringar i infrastruktur, och ja, förmånliga elavtal. Jag är verkligen inte emot fri företagsamhet, vilket du säkert vet, men här borde nog varningsklockorna ringa.
Kristian, du har rätt i en sak: det är just topparna och dalarna som avgör. El ska räcka även när det är kallt och vindstilla. Där är vi helt överens.
RaderaMen då måste vi också vara konsekventa. Planerbar produktion betyder inte automatiskt kol och torv. Kärnkraft är planerbar. Vattenkraft är planerbar. Kraftvärme är planerbar. Att säga att diversifieringen “försämrats” för att kol och torv minskat är att likställa utsläpp med stabilitet. Det är inte samma sak.
Importen är inte ett lotteri. Norden är ett integrerat system med överkapacitet stora delar av året. Sverige får också bristsituationer, ja. Men att bygga nationell energipolitik på antagandet att alla grannar sviker samtidigt är ungefär som att sluta med brandförsäkring för att det kanske brinner i hela stan samtidigt.
“Avtal producerar ingen el.”
Nej, men avtal styr investeringar. Det är så marknader fungerar. Ingen bygger 10 miljarder i produktion utan långsiktiga kontrakt. Det gäller även kärnkraft.
Lagring är SciFi? Nja. Pumpkraft finns redan. Batterier byggs i gigawattskala globalt. Vätgaslagring testas i industriell skala. Det är inte fantasy, det är teknik i snabb utveckling. Att något inte är färdigt i full skala i Finland i dag betyder inte att det är science fiction. Det är som att kalla internet för fantasi 1993.
Vindkraften hjälper inte vid toppar, säger du. Det är sant att den inte är styrbar. Men den sänker priset och tränger undan fossil produktion under stora delar av året. Det frigör kapital och minskar bränsleberoende. Toppkapacitet behöver inte bära hela systemet året runt. Den ska bära just topparna.
Och här kommer vi till kärnan: ja, marknaden har svårt att ensamt finansiera kapacitet som bara körs några hundra timmar per år. Därför finns kapacitetsmekanismer i många länder. Det är en designfråga, inte ett bevis på systemkollaps.
Flexibel förbrukning är inte samma sak som ransonering. Ransonering är när staten stänger av dig. Flexibilitet är när priset signalerar och aktörer frivilligt anpassar sig mot ersättning. Det är en ganska väsentlig skillnad.
Vad gäller datacenter och industriella avtal: långa elavtal betyder inte att någon får gratis el. Det betyder att någon annan tar prisrisk mot ersättning. Elen måste fortfarande produceras. Om kapaciteten inte räcker stiger systempriset. Ingen magisk frisedel upphäver fysiken.
Och så kolonialismen.
Företag söker platser med konkurrensfördelar. Det är hela poängen med internationell handel. Frågan är inte om de har fördelar, utan om vi får mer tillbaka än vi ger. Skatteintäkter, investeringar i nät, spillvärme till fjärrvärme, arbetstillfällen. Det är en kalkylfråga, inte en moralisk dom.
Det verkligt farliga är inte att vi bygger för mycket elintensiv industri. Det farliga vore att vi slutar bygga produktion av rädsla för toppar och därmed cementerar höga priser och fossil backup.
Om något saknas är det inte “handbroms”. Det är tydlig marknadsdesign för planerbar effekt. Där är vi faktiskt överens.
Skillnaden är att jag inte ser vindkraftsutbyggnad som ett bevis på bristande helhetssyn. Jag ser den som första steget. Nästa steg är just det du efterlyser: mer planerbar kapacitet och smartare incitament.
Domedag eller blåögd optimism är två enkla berättelser. Verkligheten är tråkigare än så. Den består av megawatt, marginalpriser och politiska beslut.
Och hittills har lamporna hållit sig tända. Det är ändå ett rätt bra facit.
Eflop
Du Eflop är ju så modern ända ut i fingerspetsarna.Du klappar säkert i händerna när vi i en inte alltför avlägsen framtid även berikas med "börs-sötvatten" som presenteras h för h precis som börselen nu.Sötvattnet:Det enda som vårt konkursfärdiga land ännu inte sålt ut men hamnar och göra.Det ser nog eu som tillsynsmyndighet till.
RaderaDu Eflop: Gå i säng och dra täcket över huvudet.Allt emellanåt kan du
SvaraRaderalätta på förlåten,det permanenta mörkret,.
11:15 Jag sover nog gott. Det är elmarknaden som är vaken dygnet runt och justerar pris och produktion så att vi inte behöver frysa eller famla i mörkret 😇😂
RaderaEflop
Dessutom driver EU på en nedläggning av vattenkraft, hur dum får man vara ? https://samnytt.se/eu-tvingar-sverige-lagga-ned-vattenkraft-planerbar-elforsorjning-aventyras
SvaraRaderaAnonym 12:31. Det där var nytt för mig. Illa, illa. Dessutom har vi förstås torven här hos oss som, trots att verkligheten är en annan, har klassificerats som icke förnybar. (I Sverige är den förnybar, vilket gör att jag undrar hur annorlunda den svenska torven är jämfört med den finländska...)
Radera12:31 och Kristian, det är intressant hur allt som inte passar in i berättelsen plötsligt blir ‘EU tvingar’. Vattenkraften omprövas enligt miljöregler som Sverige själv varit med och beslutat om. Det är inte Bryssel som står med kofot vid dammluckan. Det är nationell tillämpning av gemensamma regler.
RaderaOch när det gäller torven så ändras inte dess klimatpåverkan av att vi ogillar klassificeringen. Den bildas över tusentals år och släpper ut rejält med koldioxid per producerad kilowattimme. Svensk torv och finländsk torv följer samma fysik. Molekyler har ingen flagga.
Att ropa ‘hur dum får man vara’ är kanske retoriskt effektivt i kommentarsfält. Men energipolitik byggs på effektbalans, utsläppstal och juridik. Inte på indignation.
Vill vi ha robust elförsörjning så diskuterar vi konkret: hur mycket planerbar kapacitet, hur mycket reglerkraft, hur mycket flexibilitet. Att göra EU till universell syndabock och torven till mirakelbränsle är mer känsla än analys.
Eflop
Håll dig kvar i sängen med täcket på från topp till tå,Eflop
RaderaNågra synpunkter av Kasselstrand , https://www.youtube.com/watch?v=KcjQrUWXcp4 , + en kommentar under klippet -"Jag jobbar i elbranschen och kan bekräfta att det Gustav säger stämmer."
SvaraRaderaNu gäller det ju att förstå några grundsaker:
SvaraRadera-ett datacenter fungerar globalt, och belastningen kan flyttas till andra sidan jorden om elpriset är tillfälligt oekonomiskt i Finland, "workload migration".
-energin som går till ett datacenter resulterar till största delen i värme, och kylsystemen blir samtidigt fjärrvärme.
"Lisäksi keskuksen lämpöenergia kerätään talteen yli 90-prosenttisesti ja hyödynnetään koko Seinäjoen alueelle"
-datacentran har egna elsystem, tex Björneborgs datacenter har vindpark med reglerkraftverk som går på väte eller biogas, och en del av landets reglerkraftverk.
"Kansainvälisen datakeskuksen lisäksi alueelle tulee suunnitelmien mukaan vetyä tai biokaasua käyttävä vara- ja säätövoimalaitos. Se on osa verkon sääntelyssä tarvittavaa kapasiteettia ja tukee kantaverkkoa."
I Närpes byggs batterilagring, så att överloppsenergin kan sparas.
"– Sähköaseman läheisyys ja sen ylimääräinen kapasiteetti ovat projektille strategisesti ratkaisevia. Täällä sähkönsaanti on taattu.
Yhtiöllä on alueelle ennestään jo rakennuslupa suurta akkuvarastoa varten, ja nyt se valmistelee lupamuutoksen hakemista."
Då miljardinvesteringar görs, är det ingen som glömt bort att lönsamheten kan tillfälligt sjunka på grund av höga börselpriser, man är smartare än så, och har gjort noggranna beräkningar och planeringar.
Innan man börjar ta sig för huvudet: vad får dig att tro att datacentran skulle få ett billigare elpris än alla andra, eller att datacentran betalar gladeligen skyhöga elpriser, trots att de har alternativ?
Har du förvirringslobbyn reflekterat över behovet av dessa datacentraler ? Medger gärna att jag inte har alla fakta men en "killgissning" är att en orsak kommer sig av att man vill ha ett "papperslöst" samhälle. Man vet vad papper kostar och vad portokostnader m.m utgör, ingen kan till fullo räkna ut vad det i slutändan kostar att lagra allting digitalt ! Lägg därtill all lagring av personuppgifter, var vi rör oss, vad vi handlar, osv. i all oändlighet, övervakningssamhället a.la Orwell ! I ditt sista stycke, "vad får dig att tro att datacentran skulle få ett billigare elpris än alla andra" , här torde du nog redan tidigare fått "svart på vitt" att så är fallet !
Radera"-datacentran har egna elsystem, tex Björneborgs datacenter har vindpark med reglerkraftverk som går på väte eller biogas, och en del av landets reglerkraftverk.
Radera"Kansainvälisen datakeskuksen lisäksi alueelle tulee suunnitelmien mukaan vetyä tai biokaasua käyttävä vara- ja säätövoimalaitos. Förstår du inte finska då du igen är ute efter att förvirra ? "alueelle tulee suunnitelmien mukaan"... det är alltså ngt som ännu inte finns !
Jo, jag har reflekterat. Investerar man miljardklass så har man noga tänkt igenom att man får igen pengarna, det finns betalande kunder för centran.
RaderaNej, jag har inte fått den minsta vink om varför datacentran skulle kunna gå förbi det europeiska auktionen för elhandel, då ingen annan gör det heller.
Ok, " Investerar man miljardklass så har man noga tänkt igenom att man får igen pengarna, det finns betalande kunder för centran." Har dessa "betalande kunder" rent mjöl i påsen ?
Radera