Men det finns en Gud i himmelen...

Daniel och hans tre vänner var i en knepig situation. Eller rättare sagt, i en knepigare situation än vanligt. Lätt hade de det säkert sällan, för som troende judar och den levande Gudens vänner i ett främmande och fullständigt gudsfientligt land – där de dessutom verkade i maktens absoluta närhet – tvingades de hela tiden balansera på en knivsegg. Å ena sidan förväntades de uppvisa fullständig lydnad inför envåldshärskaren Nebukadnessar, å andra sidan var deras första och främsta prioritet att lyda himmelens Gud. Oftast gick det kanske någotsånär att leva med denna situation, men ibland riskerade de livet när deras lydnad för kungen tvingades stå tillbaka för lydnaden inför Gud. För det är en av de viktigaste lärdomarna vi kan dra av historien om Daniel och hans vänner – att om det blir konflikt mellan lydnaden för världens herrar och lydnaden inför Himmelens Herre, ja då ska vi som Guds vänner lyda Honom. Oavsett kostnaden.

Men nu var alltså de fyra i en knepig situation. Av en lite annan art denna gång. Kung Nebukadnessar hade haft en dröm som han ville att de visa i Babel skulle uttyda, och olikt andra liknande situationer vägrade han nu att berätta om sin dröm. I stället krävde han, för att försäkra sig om uttydningens riktighet, att de vise inte bara skulle tyda den utan också berätta för honom vad han hade drömt. Inte oväntat innebar detta problem för de visa, drömtydarna och kaldéerna i Babel. Detta speciellt som kungen lät meddela att alla de visa skulle bli huvudet kortare ifall de inte kunde leverera det som kungen begärde. Detta gällde också Daniel och hans vänner. Situationen var knepig. Milt sagt.

Nå, vad hände? Jo, Daniel kallade samman sina vänner och uppmanade dem att börja be. ”Be till himmelens Gud om förbarmande, så att denna hemlighet blev uppenbarad för att Daniel och hans vänner inte skulle dödas tillsammans med de övriga vise i Babel.” (Dan.218) Och så fick Daniel, i en dröm, veta vad kungen hade drömt, och med det samma fick han också uttydningen till drömmen. Genom detta räddade Gud inte bara livet på Daniel och hans vänner, utan på alla de visa i Babel.

När Daniel sedan får audiens inför kung Nebukadnessar och ska meddela honom uttydningen säger Daniel något som är evigt gällande: ”Den hemlighet som konungen vill veta, kan inga vise män, besvärjare, spåmän eller stjärntydare meddela konungen. Men det finns en Gud i himmelen som kan uppenbara hemligheter, och han har låtit konung Nebukadnessar veta vad som ska ske i kommande dagar.” (Dan. 2:28) Och så berättar Daniel om kungens dröm om statyn med guldhuvud, silverbröst, kopparmage, järnben och fötter av lerblandat järn. ”Han som uppenbarar hemligheter lät dig veta vad som ska ske.” Läs gärna hela den spännande, och ytterst lärorika, historien i Dan. 2 och 3!

Levande Gud uppenbarar hemligheter för oss människor. Här, i Dan. 2, skedde detta på ett dramatiskt sätt och med stora insatser för de inblandade. Idag går det mera lugnt till. Men Levande Gud, den Gud som finns, uppenbarar fotfarande hemligheter. Hemligheter om varifrån vi kommer, varför vi finns här och vart vi är på väg. Hemligheter om vad han tänker; om oss människor, om skapelsen och om framtiden. Och framför allt den stora hemligheten om hur Han frälser oss människor från syndens, dödens och Djävulens makt. Alla dessa hemligheter uppenbarar han för oss i sitt eget ord, i Bibeln. Därför kallar vi också Bibeln för Guds uppenbarelse, eller ”Den särskilda uppenbarelsen”.

I Bibeln anförtror himmelens Gud oss alla dessa hemligheter. Han berättar för oss om dessa saker som vi själva inte har kunnat tänka oss fram till eller klura ut genom vår tankemöda och våra efterforskningar. Han berättar för oss vem han är, vad han har gjort, varför han har gjort det och vad han kommer att göra. Han berättar för oss vilka vi är, hurudana vi är och varför vi är sådana vi är. Han berättar också för oss om hur vi bör leva för att må så bra som möjligt, och han ger oss sina bud och föreskrifter för att vi inte ska skada oss själva och våra medmänniskor. Och farmför allt, som sagt, berättar han om hur vi blir frälsta och får komma till honom och vara hos honom i evighet.

”Men det finns en Gud i himmelen som kan uppenbara hemligheter!” Det har han gjort, och det gör han ännu idag. Genom Bibeln som är Guds heliga ord till oss människor. Han tvingar sig inte på oss människor med dessa hemligheter, men han ger oss möjligheten att veta. Om vi vill. Han ger oss möjligheten att ta reda på. Han, den osynlige och outgrundlige, uppenbarar sig själv för oss. Om vi vill. Och detta innebär idag ingen större dramatik. Det räcker att vi slår upp Bibeln, ber om ljus över ordet och börjar läsa. Så blir hemligheterna uppenbarade. För dig och mig.