I Kyrkpressens artikel om Laestadianernas eventuellt förestående kyrkobildning får Bo-Göran Åstrand komma till tals. Hans oerhört ensidiga, och till vissa delar rent vilseledande, uttalande är under all kritik. Enligt Kp säger han: "Jag oroar mig för de enskilda medlemmarnas situation inom väckelsen. Jag har tidigare sett vad det innebär att gå ut ur en församling för att försöka bilda eget och det inte lyckas. Kostnaden för de enskilda människorna har varit hög. Om den laestadianska väckelsen går in för något nytt har den ett stort ansvar när det gäller att leda in sina medlemmar i det nya sammanhanget. Samtidigt ser jag också att det kommer att dränera en del av våra församlingar på goda resurser och många engagerade. Det ger mig oro för de människorna."
Det är bra att Åstrand oroar sig för människorna. Men faran är knappast den som han torgför. Min fråga till honom är: Var är oron för att människorna i det stift han är satt att leda inte får höra ett rent och oförfalskat Guds ord? Var är oron för att många av oss inte kan få del av nattvarden administrerad på ett sätt som har stöd i Guds ord? Alltså utan kvinnliga präster eller manliga villolärare närvarande? Var är oron för att det stift han är satt att leda håller på att splittras för att ledningen trampar Guds ord under sina fötter?
DETTA är sådant en biskop borde oroa sig för, och dessa saker är en risk som på många håll är mycket mer än en risk i den lutherska kyrkan idag. Det är den verklighet många av oss lever i. Men någon oro för detta finns uppenbarligen inte.
Sedan kan jag lugna Åstrand och kanske stilla den oro han ändå lyckats frammana: När det gäller våra (tillsvidare) inomkyrkliga väckelserörelser finns knappast den hotbild som han målar upp. Friförsamlingar byggda på den lutherska bekännelsen och på Guds ord är inga farliga företeelser för de människor som är med i dessa. Karismatiska församlingar som bygger på känslor eller som byggs upp kring en enskild ledare är en annan sak. Men det är inte vad detta handlar om.
Nåja... tar du inte i lite kraftigt med att tala om "manliga villolärare" och helt utesluta kvinnliga präster?
SvaraRaderaFörr i världen blev alla som betraktades vara "manliga villolärare" avrättade (eller landsförvisade i vissa fall), och det med kvinnliga präster har trots allt varit avgjort inom ev.luth i 30 år. Splittring blir besvärlig, dyr och oförutsägbar vågar jag påstå.
Torbjörn. På 1700-talet finns det några exempel på att sådana som betraktades som villolärare fängslats eller landsförvisats. Men inga blev avrättade. För att hitta sådana fall behöver du gå till andra länder, och inte ens när du gör det hittar du mer än ett eller ett par namn. I dessa fall handlar det dessutom inte om villolärare, utan om en kyrka som med den världsliga maktens hjälp höll fast vid en bibelvidrig hållning. Låter det annars bekant?
Radera"Splittring blir besvärlig, dyr och oförutsägbar vågar jag påstå."
Där har du helt rätt. Men hur stor chans tror du det är att vår kyrka vänder om från splittringens väg och igen underordnar sig Guds ord? Nej, man har nog oåterkalleligt valt den vägen, och priset som kommer att utmätas blir nog högt.
Kristian.
RaderaUnder 1700-talet blev färre separatister (t.ex. reformerta och protestanter) kanske avrättade, vad vi vet: men dels kan det ha berott på kyrkans minskade inflytande som maktfaktor. Kungligt envälde, furstehus och koloniala intressen på världshaven hade vunnit företräde framom religiösa stridigheter.
En annan orsak kan ha varit att många som led förföljelse för sin tro under 1700-talet hade möjlighet att emigrera till Nya Världen. Nej, en splittring i detta fall lär medföra oönskade utgifter av flera slag. Var ska den separatistiska gruppens teologer utbildas till präster? Sedan ska ju fastigheter underhållas med uppvärmning och fläktsystem... ja, lite besvärligt tycker jag.
På den tiden väckelserna gick fram öppnade man fönstren och fick in frisk luft och predikan hördes också för de skaror som samlades kring gårdar och bönehus där drt predikades. Så det så,torbjörn. H. Ulrik
RaderaDrt= den ropande tron säger jag åt den som förvränger mina texter fast de stabiliserats
RaderaTorbjörn 18 november 2021 20:05, "Var ska den separatistiska gruppens teologer utbildas till präster?" Tja, här kan kanske Lutherstiftelsen komma emot ? http://www.luthersaatio.fi/svenska/
RaderaÄnnu till Torbjörn, se kanalen "Studio Krypta" ! https://www.youtube.com/c/StudioKrypta/videos
RaderaVår Herre har allt i sin hand !, inget sker Hans vilja förutan, om Han stänger dörrar för sina egna (genom andra/otrogna sitt ord) så öppnar Han nya !
Radera@Torbjörn, Kristian,Ulrik och övriga ! https://www.youtube.com/watch?v=RvS_iDoAZww
RaderaTorbjörn. Om "fläktsystem" är det största problemet tror jag nog att det är ganska lugnt. :) Nåja, skämt åsido.
RaderaDu skriver "Under 1700-talet blev färre separatister (t.ex. reformerta och protestanter) kanske avrättade, vad vi vet"
Vi vet att inga separatister blev avrättade i våra länder. Petter Schäfer blev faktiskt dömd till döden i slutet av 1600-talet, men han benådades. Å andra sidan var mannen troligtvis fullständigt galen - vilket torde ha varit mer framträdande i hans fall än hans radikala pietism/separatism. Hur som helst tycks du inte riktigt ha koll på vad du skriver om. Från våra länder emigrerade inga separatister till nya världen under 1700-talet. Erikssönerna och deras entourage försökte resa utomlands, men de landade på en holme i Stockholms skärgård.
Torbjörn, fortsättning. Teologisk utbildning kan fås på många håll idag. Det är inget problem. T.o.m. finns möjligheten att utbilda pastorerna vid ÅA om man så vill. Det är nämligen inte kyrkans utbildning, varför kyrkan givetvis inte har monopol på den. Om man vill starta upp en egen utbildning är det förstås en annan sak, men allt är möjligt.
RaderaKristian.
RaderaCitat: "Hur som helst tycks du inte riktigt ha koll på vad du skriver om. Från våra länder emigrerade inga separatister till nya världen under 1700-talet."
Jag syftade inte främst på de nordiska länderna, utan på Europa. Från England valde många att emigrera under 1700-talet, och från Schweiz. I Nya världen undvek t.ex. mormoner, kristna väckelsegrupperingar och judar i högre grad att lida förföljelse eller segregering (varför det också är talande att de första frikyrkorna, baptismen och metodismen, sptreds bland emigranter i de amerikanska kuststäderna under 1800-talet).
Här i Finland (dvs Sverige under 1700-talet) var lagarna riggade så att det var mycket svårt att verka och leva om man inte hörde till lutherska kyrkan. Det var begränsat var man fick bo och vad man fick utöva som yrke. Med vissa undantag kunde judar få leva i en del svenska städer, men endast arbeta med valda yrken (lumphandel, hantverk, handel av olika slag).
Separatister från kyrkan ansågs vara laglösa och kunde inte leva inom det svenska riket på jämbördiga villkor. Nå, det blir mycket detaljer nu.
"Teologisk utbildning kan fås på många håll idag. Det är inget problem. T.o.m. finns möjligheten att utbilda pastorerna vid ÅA om man så vill. "
Visserligen, men de flesta valda delar av teologie utbildningen vid ÅA (praktik och dy likt) faller sig lätt och lämpligt mot den evangelisk-lutherska bakgrunden. Att gå separatismens väg innebär att väckelsen/bönehusen själva måste ordna praktikplatser (själavård, liturgisk-homiletiska övningar etc). Blir en massa omvägar om man frågar mig.
Så ljumt är det i laestdisk predikan nu att ett församlingsbygge av kyrkotyp inte blir annat än pannkaka ( all mat är god mat). Var och måtte nu som ljum ropa till JESUS; Anden och Ordet och göra sin kristliga kallelse och vandel levande igen. Ändå skulle även jag gå bort därifrån man röstar om klart GUDS ORD. DE VANSINNIGT ONDA GÄRNINGAR SOM ENDEL KYRKLIGA OCH LAESTADIANER GJORT ÄR EN SURDEG PÅ VILKET MAN INGEN KYRKA KAN BYGGA EN OCH EN VI MÅSTE ROPA: HERRE VÄCK MIG OCH LÅT MIG LEVA TILL DIN ÄRA. I ÖVRIGT SER VI KRIGSMOLNEN HOPA SIG. O HERRE HERRE DINA ÄLSKADE I ALLA LÄNDER och världen som du älskat. Kom och månget byte tag ifrån den onde varje dag..
SvaraRaderaFörsta raden ovan kan man göra ett insert med ordet ' adian'!! Vilket ord?? Hi hi
RaderaGod Söndag. Det är bedrövligt. Jag märker att inte bara datorn på telefonen ibland går miste om Rätt tänkta ord. När jag skriver korta rapporter med papper och penna t ex om hälsan och grannskapet så finner jag att jag själv bedrövligt nog tappar bort bokstäver i outputen. Också det att jag ofta har bråttom när jag skriver på mobilen på grund av fienden;den själisk-andliga som tränger på,så jag får då bråttom att lämna ledtrådar om vilka koryfeer och spurgun från hemtrakterna som nästan lyckas vända det goda Gud ger mig till något ont. Ifråga om synd och nåd har det lyckats med texterna men ofta lite bedrövligt rättstavningsmässigt.....ulrik torsten nils
SvaraRadera