tisdag 1 september 2026

Det nya hotet mot religionsfriheten

Jag läste för några dagar sedan en mycket arg och delvis förvirrad, ledartext i ÖT. Anna Sourander skriver under rubriken "Nu räcker det med omvändelseförsök" om regeringens ovilja att lagstifta mot så kallade "omvändelseförsök" av homosexuella. 

Hela texten är en bredsida mot biblisk kristendom, och som sagt är texten delvis förvirrad. Eller så hoppas jag att den är, i annat fall är den något mycket värre, nämligen ett frontalangrepp mot religionsfriheten. Sourander skriver nämligen att "För en ung människa kan det räcka med att en predikant kallar homosexualitet synd. Också det är en påtryckning – ett försök att lära en ung människa att det mest grundläggande i hennes identitet är fel." I slutet av texten återkommer hon till ordet "påtryckning" när hon skriver om religionsfriheten: "Religionsfriheten ska inte kompromissas. Men religionsfrihet ger ingen rätt att utsätta unga för påtryckningar som syftar till att få dem att förneka sin identitet."

Så hur ska Sourander ha det? Ska religionsfriheten kompromissas eller ska den inte? Hon argumenterar starkt för att inga påtryckningar får ske, men samtidigt är det en påtryckning att kalla det till synd som Bibeln kallar synd. Är Sourander bara förvirrad eller talar hon för att religionsfriheten ska avskaffas? Döm själv vilketdera det handlar om. 

---

Ungefär samtidigt som Souranders ledare publicerades i ÖT publicerade Svenska Yle en text om Åbo Pride. Som allt annat Svenska Yle skriver i detta ämne var också denna artikel helt befriad från alla former av problematisering av fenomenet i fråga, och kan därför klassas som ren och skär propaganda. Särskilt graverande är förstås att en präst i vår kyrka träder fram iklädd prästkläder och talar för hbtq och normnedbrytningen. Mari Nurmi, som hon heter, talar om en "god utveckling inom adoptioner för samkönade par" och ser det som en bra sak att det "körs hårt på att omvändelseterapi ska förbjudas". Behöver jag säga att när jag läser sådant tvingas jag på allvar ifrågasätta mitt medlemskap i denna avfallna och totalt utan episkopalt ledarskap varande kyrka? Skulle vår kyrka vara en kyrka värd namnet skulle denna Nurmi avkragas. Nu är det tvärtom så att den präst som ifrågasätter hennes rätt att vara präst blir avkragad. Nå, det var ett sidospår.  

I samma artikel finns det insprängt ett par faktarutor. I en av dessa redogörs för Setas syn på omvändelseterapi. Där sägs att detta "Kan till exempel förekomma som kamratstödsgrupper, individuell terapi, själavårdsterapi, läger- eller retreatverksamhet, böner, avhållsamhet från sex eller masturbation, heterosexuella parförhållanden, feminitets- eller maskulinitetsövningar, eller exorcism."

Notera särskilt hur Seta här, säkerligen inför kommande riksdagsbehandling av nya lagförslag, flyttar fram positionerna. Här inkluderas såväl bön som uppmaning till avhållsamhet samt (vilket jag förmodar orden betyder) uppmaning till homosexuella att gå in i heterosexuella parförhållanden och rent av redogörelse för att någon har gjort detta i definitionen på vad som är omvändelseterapi. 

För en bibeltroende kristen är det en självklarhet att be för människor som har det svårt och som kämpar med olika frestelser och synder. Vidare är det för den kristna kyrkan också, helt i enlighet med vad som sägs i Guds ord, en fullkomlig självklarhet att alla som inte är gifta eller som av olika orsaker inte kan ingå i ett kristet äktenskap (bestående av en man och en kvinna) ska uppmanas till sexuell avhållsamhet. Den enda trygga platsen för sexualiteten är nämligen i det livslånga, monogama förhållandet mellan en man och en kvinna. 

--- 

Det är knappast en slump att Souranders ledare uppenbarade sig samtidigt som denna artikel på Svenska Yles webbplats. Det är knappast heller någon slump att Sourander talar om religionsfrihet i detta sammanhang. (Så nej, hennes text är inte förvirrad. Det var bara en from förhoppning från min sida.) Om Seta, och hbtq-rörelsen överlag, får som de vill kommer religionsfriheten att vara ett minne blott. För alla som vill hålla sig till Guds ord, vill säga. Därför är det knappast att gå till överdrift att påstå att dessa lagförslag om förbud mot omvändelseterapi (som alltså nu omfattar mycket annat också) är ett direkt hot mot den kristna kyrkan och sann, biblisk kristendom. 

Det är i sanning märkliga tider vi lever i.   

  

27 kommentarer:

  1. Tror vi Kristian att öt skulle publicera sådan smörja som souranders ifall inte ägaren, bonniers, agenda skulle vara just denna smörja? bonniers lika med sionister ut i fingerspetsarna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tydligen tror vi att bonnier har diametralt motsatt åsikt än sourander men vågar inte stöta sig med hen?

      Radera
    2. Nu blir det intressant att se vem som får gå på öt, int för att jag bryr mig speciellt myki

      Radera
  2. Du brukar ju ha svårt att förstå andras texter, men försöker man förenkla det, så betyder det ungefär:

    Det är varje människas rätt att ha sin religiösa och sexuella identitet för sig själv, utan påverkan av nån form av ledare eller överordnad.

    Du klumpar ihop dessa två rättigheter, du förutsätter att de som valt frivilligt din version av kristendomen, får se sig tvingad att ge upp sin rätt till sexualitet.

    Men det är förstås alldeles för svårt för dig att begripa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Faktalobby. Det är inte bara Kristian som har svårt att förstå det du skriver. Orsaken till förståelseproblemen hittar du när du ser dig i spegeln. Den där kommentaren saknar ju både händer och fötter!!!

      Radera
    2. Förvirringslobbyn. Du blir som sagt bara mer och mer förvirrad. Det är inte fråga om "din (min) version av kristendomen". Detta ÄR kristendomen sådan den alltid har varit.

      Vad gäller rätten för en människa att ha sin sexuella identitet för sig själv är det ingen som ifrågasätter det. Men du behöver skilja på vad någon har för sig själv och vad kyrkan förkunnar. Det är två helt skilda saker. Det förra kan och får inte påverka det senare.

      Radera
    3. Vore det inte din version, utan den enda, kunde jag hålla med, men nu är det inte så. Som jag sagt många många gånger, så kan det inte vara så, att av alla kristna, skulle den enda rätta vara den som praktiseras av nån hundra i Esse. Eller SLEF. Alla ser ju nog att då Trump säger "I know more than anyone about religion", ser de nog paralleller till dig.

      Så länge du oupphörligen förkunnar det, och ingenting annat, är du portvakten. "Våga inte utöva annan sexualitet om du vill fritt välja religion". Jag förstår vad du vill, men det du vill, är inte enhetligt med FNs människorätt. Du kan inte heller tåla att SDP pratar som Jesus, att alla är lika värda, villkorslöst, oberoende du är homosexuell, kvinnlig journalist, klimatforskare eller vänsterpolitiker.

      Det är inte heller din sak att döma vad som kan eller får påverka, ens enligt bibeln.

      Radera
    4. Förvirringslobbyn. Du fortsätter att diskutera med dig själv om vad du påstår att jag har skrivit. Men för all del, fortsätt du bara. Det är i själva verket ganska underhållande!

      By the way så nämns inte Jesus alls i SDP:s församlingsvalsprogram. Och de pratar inte alls som han gör.

      Radera
    5. Faktalobby, tyvärr har FN: s " människorätt" gått ifrån den bibliska värderingen när det gäller mänskligt samliv; oxå mellan man och kvinna har omoralen fått " tillstånd'. Så icke i Bibeln - och Bibelns Gud är alla människors Gud, Herre och Konung...oberoende av vad de själv menar

      Radera
  3. Helt rätt faktalobby. Men det är en tung väg att vandra om man ska argumentera med dom som sas sett ljuset. Likt keruber med brinnande svärd vaktar de porten till paradiset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilket paradis? Inte det som Bibeln talar om.. Många har försökt bygga paradiset på jorden, och det har lett till mycket lidande, blod och död. Men det är kanske det du vill ha?

      Radera
    2. Anonym 10:52. Mycket bra iakttagelse. Tack för kommentaren!

      Radera
  4. En kristen präst bör naturligtvis ha
    rätt att säga att homosexualitet
    är synd men bör då understryka
    att detta gäller ur en kristen synpunkt.
    Gäller däremot ej ex. ur humanistisk
    synvinkel.

    Men Kristian, är heterosexuella föräktenskapliga förbindelser ur kristen synpunkt mindre fördomans värda?

    Så allmänt förekommande alltsedan
    1960-talet?

    Tänkande

    SvaraRadera
    Svar
    1. Humanismen befattar sig inte med begrepp som synd, så du slår in öppna dörrar.

      Radera
    2. Anonym 09:47. "Men Kristian, är heterosexuella föräktenskapliga förbindelser ur kristen synpunkt mindre fördomans värda?"

      Ett kort svar: Nej, det är de inte.

      Radera
  5. Kristian, det som slår mig mest i texten är inte resonemanget om religionsfrihet, utan hur obesvärat du använder uttryck som ”Guds ord”, ”sann biblisk kristendom” och ”det Bibeln kallar synd” som om dessa vore neutrala fakta och inte teologiska påståenden.

    Du börjar alltså med slutsatsen och behandlar den sedan som bevis.

    Först bestämmer du att din tolkning av vissa bibeltexter är den korrekta. Därefter döper du denna tolkning till ”Guds ord”. Sedan blir kritik av din tolkning ett angrepp på Gud själv och till sist ett hot mot religionsfriheten.

    Det är ett elegant cirkelresonemang, men fortfarande ett cirkelresonemang.

    Bibeln har använts genom historien för att försvara slaveri, kvinnans underordning, förbud mot skilsmässa, dödsstraff för religiösa och sexuella överträdelser och en mängd andra ståndpunkter som de flesta kristna i dag lyckligtvis har hittat sätt att tolka sig förbi.

    Så ”Bibeln säger” har aldrig varit slutet på en moralisk diskussion. Det har oftast varit början på en tolkningsdiskussion.

    När du därför säger att den homosexuelle måste leva i sexuell avhållsamhet eftersom detta är ”Guds vilja”, borde den första frågan inte vara hur samhället ska skydda din rätt att förmedla budskapet.

    Den första frågan borde vara:

    Hur vet du att detta faktiskt är Guds vilja?

    Inte ”Paulus skrev något som jag tolkar så”.

    Inte ”kyrkan har traditionellt sagt så”.

    Inte ”Bibeln är Guds ord därför att Bibeln säger att den är Guds ord”.

    Utan: vilka oberoende skäl har du för att tro att universums skapare har en särskild uppfattning om vilka kön två vuxna människor som älskar varandra får ha?

    För det är ett extraordinärt anspråk.

    Och när konsekvensen av detta anspråk är att en homosexuell människa får höra att den kärlek och sexualitet som är självklar för heterosexuella är förbjuden för henne under resten av livet, då räcker det faktiskt inte att vifta med orden ”Guds ord”.

    Du måste kunna motivera varför någon annan ska ta påståendet på allvar.

    Här blir också pratet om religionsfrihet bakvänt.

    Du har religionsfrihet. Du får tro att homosexualitet är synd. Du får predika det. Du får skriva långa texter om det.

    Men religionsfriheten ger dig ingen rätt att kräva att dina religiösa påståenden ska undantas från moralisk kritik.

    Det är inte förföljelse när någon säger emot dig.

    Det är debatt.

    Och ett samhälle där prästen får säga till en homosexuell ungdom att hennes sexualitet strider mot Guds vilja, men där journalisten anses ”hota religionsfriheten” när hon problematiserar konsekvenserna av det budskapet, vore en ganska egendomlig sorts frihet.

    Nästan som om religionsfrihet egentligen betydde,

    ”Jag har rätt att döma dig utifrån min religion, men du får inte döma min religion utifrån dess konsekvenser.”

    Så innan vi börjar tala om den kristna kyrkans förestående undergång vore det kanske på sin plats att besvara två betydligt enklare frågor:

    Vilken konkret lagtext förbjuder dig att predika att homosexualitet är synd?

    Och ännu viktigare:

    Vilka belägg har du för att det faktiskt är Gud ,och inte du själv, Paulus eller en tvåtusenårig religiös tradition, som kräver att homosexuella människor ska leva i celibat?

    Att kalla sin egen övertygelse ”Guds ord” gör den inte sann.

    Det gör bara anspråket större.

    Och därmed också bevisbördan.

    Eflop

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eflop lille, enligt Allsmäktige Guds vilja uttryckt i den heliga Skrift Biblia skall var och en som inte har offentligjort ett äktenskapskontrakt: alltså ogifta heterosexuella leva i avhållsamhet; man dör inte av avhållsamhet, hur det är med återhållsamhet får vi återkomma till. Och Guds Ord gäller hela jorderikes människor och Han ALLSMÄKTIG STRAFFAR TRUGAR OCH FÖRMANAR MEN äktenskapsbrytare i praktisk mening och otuktiga och även homosexuella förnekar Herrens vilja i tanke ord och gärning och stänger för sig själva himladörren om de inte till äventyrs hörsammar kallelsen och får Nåd till ånger tro och bekännelse av brott och synder

      Radera
    2. Eflop. "Kristian, det som slår mig mest i texten är inte resonemanget om religionsfrihet, utan hur obesvärat du använder uttryck som ”Guds ord”, ”sann biblisk kristendom” och ”det Bibeln kallar synd” som om dessa vore neutrala fakta och inte teologiska påståenden."

      Du har missat en viktig sak. Jag diskuterar vad som gäller i kyrkan och vad kyrkan förkunnar. I kyrkan är det en självklarhet att bedriva teologi och röra sig med teologiska påståenden. . I kyrkan behöver vi inte bevisa att Bibeln är Guds ord, det är en självklarhet.

      Således faller hela resonemanget om cirkelresonemang.

      "Vilken konkret lagtext förbjuder dig att predika att homosexualitet är synd?"

      Nu läste du (igen) slarvigt. Det finns ingen sådan lagtext. Ännu. Men ifall det införs en lag om förbud mot omvändelseförsök - och kyrkans förkunnelse av sýnd och nåd anses vara omvändelseförsök, ja då har vi den lagen där. Det var just det som var min poäng. Men den valde du alltså att missa.

      "Att kalla sin egen övertygelse ”Guds ord” gör den inte sann."

      Se, där var du tillbaka vid det grundläggande missgreppet i din långa kommentar. Om du skulle försöka förstå premisserna skulle du inte behöva göra dig omaket att skriva långa kommentarer som helt missar målet.

      Radera
    3. Kristian, nu blir det faktiskt tydligare.

      Du skriver:

      ”Det finns ingen sådan lagtext. Ännu.”

      Precis. Det var ju min poäng.

      Du har alltså skrivit ett långt inlägg om ”det nya hotet mot religionsfriheten”, om att religionsfriheten snart kan vara ”ett minne blott” och om ett ”direkt hot mot den kristna kyrkan” – samtidigt som du nu själv medger att den lagtext som skulle utgöra detta hot inte finns.

      I stället ser argumentet ut så här,

      Det kanske någon gång kommer en lag.
      Den lagen kanske kommer att definiera omvändelseförsök på ett visst sätt.
      Någon kanske därefter kommer att tolka vanlig kristen förkunnelse som ett sådant omvändelseförsök.
      Alltså är religionsfriheten hotad.

      Det är närmast skolboksexemplet på ett sluttande-plan-argument.

      Och beträffande ”Guds ord” har du inte undanröjt cirkelresonemanget. Du har bara flyttat det.

      Visst kan en kyrka internt utgå från premissen att Bibeln är Guds ord. En schackklubb kan på motsvarande sätt utgå från schackets regler utan att varje gång bevisa dem.

      Men ditt inlägg handlar inte bara om vad som gäller inne i kyrkan.

      Du diskuterar lagstiftning, staten, journalister, Yle, Seta, Pride och vilka rättigheter andra människor ska ha i samhället.

      Så snart du lämnar predikstolen och argumenterar för hur samhället bör behandla homosexuella människor kan du inte längre bara säga:

      ”I min kyrka betraktar vi detta som självklart.”

      Det förklarar vad du tror.

      Det bevisar inte att påståendet är sant och ger framför allt inte påståendet någon särskild auktoritet över människor som inte delar din tros premisser.

      En muslim kan inom islam utgå från att Koranen är Guds ord. En mormon kan utgå från att Mormons bok är gudomligt uppenbarad.

      Jag förmodar att du inte därför anser att samhället ska acceptera alla slutsatser de drar ur dessa skrifter med argumentet:

      ”Hos oss är detta en självklarhet.”

      Det är exakt därför vi behöver skilja mellan religionsfrihet och religiösa sanningsanspråk.

      Du har all rätt att säga,

      ”Min religion lär att homosexuella handlingar är synd.”

      Men när du säger,

      ”Gud kräver därför att homosexuella människor avstår från sexuella relationer”

      har du gått från att beskriva din tro till att göra ett påstående om verkligheten och om vad andra människor moraliskt bör göra.

      Då får resten av oss naturligtvis fråga,

      Hur vet du det?

      Och svaret ”det är självklart inom min teologi” besvarar inte frågan. Det beskriver bara premissen.

      Det mest intressanta i ditt svar är därför fortfarande de två små orden:

      ”Inte ännu.”

      För där förvandlades ditt ”direkta hot mot religionsfriheten” från ett konstaterande till vad det hela tiden varit:

      en farhåga om vad en ännu oskriven lag kanske någon gång skulle kunna komma att innehålla och hur den kanske skulle kunna komma att tolkas.

      Det får man naturligtvis vara orolig för.

      Men kalla det då en farhåga. Inte ett faktum.

      Eflop

      Radera
    4. Eflop. Nu begriper jag inte alls hur du tänker. Det är rätt tid att reagera mot en lag INNAN den stiftats. Efteråt är det för sent. Och ja, här har vi (när vi ser på hur Seta vill utforma lagen) ett bra exempel på ett sluttande plan.

      "Men ditt inlägg handlar inte bara om vad som gäller inne i kyrkan. Du diskuterar lagstiftning, staten, journalister, Yle, Seta, Pride och vilka rättigheter andra människor ska ha i samhället."

      Igen: Vad är problemet? När lagstiftningen inkräktar på kyrkans rätt att förkunna Guds ord berör dessa två plan varandra.

      "Det är exakt därför vi behöver skilja mellan religionsfrihet och religiösa sanningsanspråk."

      Har någon påstått något annat? Du bygger (igen) en halmgubbe och slåss mot den. Det är underhållande att se, visst, men det träffar inte.

      Radera
  6. Tack Eflop!

    Klarsynt som vanligt. Och för den som vill ha mer klarsynthet så rekommenderas varmt

    https://outreach.faith/2022/09/amy-jill-levine-how-to-read-the-bibles-clobber-passages-on-homosexuality/

    Samt samma tema och innehåll i videoformat

    https://m.youtube.com/watch?v=OEuDUTrIH-4&pp=ygUYYW15IGppbGwgbGV2aW5lIG91dHJlYWNo0gcJCRoMAYcqIYzv

    SvaraRadera
    Svar
    1. Klarsynt?!? Du måste vara lika förvirrad som denne "Eflop" är. Hans långa kommentar är full av ateistiskt inspirerat dravel.

      Radera
    2. Anonym 2 september 2026 kl. 22:27, du har så rätt !

      Radera
    3. Anonym 22:27. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv!

      Radera
  7. Det lär ha funnits en förening
    inom ramen för Seta på 1990-
    talet som var familjefokuserad
    och betonade stabila parförhållanden
    och trofasthet.
    Den blev ej särskilt långlivad pga bristande intresse.

    Ledningen för Seta stämplade den som
    fascistisk och kontrollerande.

    Folk i miljön ville synbarligen ha många partners och sällan binda sig vid en och samma person.

    Initierad

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 08:46. Det senaste på detta område är att t- och q-ideologin i hbtq håller på att ta över totalt och att sådant som stabila parförhållanden helt kastas över bord. (Hur stabila de sedan var kan förstås diskuteras.) Men det pågår alltså en revolution inom hbtq-rörelsen (som börjar i USA men säkerligen kommer att sprida sig hit också.) Mer om detta senare.

      Radera