Om fältbiskopens bloggtext

Fältbiskopen Pekka Särkiös bloggtext från den 21/6  har upprört många. Hans arbetsgivare, armén och kyrkan, har krävt att han ska plocka bort texten från nätet – vilket han också har gjort. Lyckligtvis finns texten ännu kvar tack vare Googles arkivfunktion. (Texten kan hittas här. Tyvärr bara på finska.) Precis som Tapio Puolimatka konstaterar finns det inget i Särkiös text som borde vara upprörande. Särkiö försvarar kärnfamiljen och de värderingar som har byggt upp västerlandet (och Finland) och han varnar för den kulturelit som har tagit som sin uppgift att riva ner dessa normer och därmed rasera vårt fungerande samhälle. Men, som det heter, när man kastar en käpp in bland hundarna ylar den som blir träffad. Och mycket ylande har det blivit! Så till  den grad att Särkiö troligen kommer att bli utsatt för polisförhör och eventuellt också ett åtal. Att han kommer att bli avskedad är väl mer eller mindre självklart. Och allt detta för en text som inte säger något annat än sanningen. Men så långt har det alltså gått att sanningen inte längre får uttalas i det här landet.

För den som inte behärskar finskan tar jag mig friheten att i det följande översätta de viktigaste delarna av Särkiös text till svenska.

"Den proletariatets revolution som marxismen förutsatte kom sist och slutligen inte i väpnad form. Nu har bolshevikerna försvunnit. I deras ställe har det vuxit fram en kulturelit som i det fördolda arbetar för att riva ner samhällets byggstenar. För dem är dessa byggstenar roten till allt ont och till samhällets kris ­– exempel på dessa byggstenar är äktenskapet, det att människan är man eller kvinna, kärnfamiljen bestående av en far och en mor, liksom också barnuppfostran i hemmet."  

"Nå, som ett resultat av detta har många familjer slagits sönder och barnen lider av ångest. Livet saknar grund och riktning om man inte kan lita på det kön man fick när man föddes, på äktenskapet, på trohet i äktenskapet eller att livet har en mening och detta som en gåva från Gud."

"Jag tycker att det ser ut som att raserandet av dessa byggklossar, som exempel kärnfamiljen, äktenskapet, troheten inom äktenskapet och könsidentiteten åtminstone delvis ligger bakom den minskade nativiteten. Idén med äktenskapet har varit att skapa ett tryggt och hållbart hem för sexualiteten, barnafödandet och uppfostran av dessa barn. När det idag inte längre behövs något äktenskap som ram för sexualiteten, raseras samtidigt de saker som äktenskapet hittills har skyddat."

"Någon kanske kastar fram en hoppfull kommentar angående arbetskraftsinvandring som en lösning på nativitetsproblemet och försörjningsgraden. Kultureliten blir hänförd för en stund, men snart slocknar deras leende: Invandrarna från Mellanöstern och Afrika för med sig en äktenskaps- och familjesyn som vår kulturrevolution ännu inte har lyckats fördärva. Äktenskapet mellan mannen och kvinnan hålls ännu i helgd och föräktenskapligt sex är inte accepterat. De anser att det finns två kön, och en människa kan inte byta kön. Men nativiteten [bland dem] är hög."

Sedan citerade Särkiö i sin text från en bok av Veikko Huovinen, och i ett av dessa citat säger en av bokens huvudpersoner att "Men det anser jag vara skitprat att kvinnan har någon roll som hon behöver frigöras från. En kvinna ska föda barn [och sköta hemmet]. Så har det varit från världens begynnelse. En kvinna som inte vill sköta sin uppgift [kastar bort sitt liv]." (Citatet är på någon purfinsk dialekt, varför jag valt att översätta det till mera korrekt svenska.)

Detta har tolkats som att Särkiö menar att en kvinna inte ska göra annat än föda barn och sköta hemmet. Det säger han ändå inte, men han vill, om jag förstår honom rätt, poängtera att ifall det inte föds några barn (vilket alltså är kvinnans uppgift - en man kan inte göra det!) och ingen sköter hemmet och ser till att detta hem är en trygg plats för banen att växa upp i – något som traditionellt (och med gott resultat!) ansetts höra till kvinnas uppgift – bör vi inte förundras över att nativiteten går ner och att det uppväxande släktet drabbas av ångest.

Särkiös text är INTE chauvinistisk, även om många (inom kultureliten!) väljer att se den så. För att poängtera att detta är mannens och kvinnas gemensamma uppgift avslutar han sin text med orden "Det är varje kvinnas och mans uppgift att ... se till att det [föds nya människor till världen]."

Den slutsats jag drar angående denna text är att den varken är virrig (som Sofie Stara påstår) eller att den på något sätt borde ge upphov till några upprörda känslor. Det Särkiö skrev är sant, rätt och riktigt. Men tyvärr har han rätt när han konstaterar att utvecklingen redan har gått väldigt långt, och det betyder att den kulturelit han kritiserar kunde dra i några trådar, och vips blev han tvungen att ta bort sin text. Och så var sanningen tystad. Ännu en gång.