Viktig nyhet

Iltalehti berättar idag att festivalarrangören Provinssirock misstänks för brott och att en brottsundersökning har inletts. Orsaken är att riksdagsmannen Juha Mäenpää (ps) kastades ut från festivalen (dit han inbjudits som vip-gäst) eftersom arrangörerna ansåg att en insändare han skrivit "inte motsvarade arrangörernas värdegrund". I insändaren kritiserade Mäenpää, på mycket goda grunder, Utbildningsstyrelsens riktlinjer angående hur man i förskoleundervisningen kan tala med barnen om könsminoriteter. 

Provinssirock-festivalen misstänks nu för diskriminering på basen av politisk åsikt. 

Som sagt handlar det i detta skede bara om en förundersökning, men frågan är principiellt viktig, varför vi får hoppas att den förs till domstol och domstolen gör klart att åsikts- och yttrandefriheten fortfarande gäller i Finland. Om de alltså gör det. 

Helt galet

En av de mest lästa nyheterna igår var den som berättade att de svenskspråkiga lågstadieskolorna i Helsingfors under år 2023 har ordnat könsneutrala idrottstävlingar för lågstadieskolorna. Föga överraskande ledde detta till att pojkar tog hand om de flesta grensegrarna och en stor majoritet av alla medaljer. En lärare uttryckte, med rätta, sin oro för att detta kan minska flickornas intresse för att idrotta och tävla. 

Dumheten breder ur sig i vårt samhälle, och ibland får denna dumhet helt galna uttryck. Som nu här. Det värsta i denna nyhet är det faktum att det finns människor i ansvarsställning som anser att en dylik sak överhuvudtaget behöver testas. Den pedagogiskt sakkunniga vid Helsingfors stad, Sabina Lumivirta, menar att denna sak nu ska utvärderas och att framtiden för denna form av tävlingar avgörs på basen av dessa utvärderingar. 

Lumivirta hävdar i en artikel i Iltalehti att "beslutet att ordna könsneutrala tävlingar bygger på jämlikhet. Alla tävlar i samma klass och därför behöver ingen fundera på i vilken klass han/hon ska tävla. Det finns udnersökningar som visar att det i denna ålder (lågstadiet) inte finns något biologiskt skäl att hålla skilda tävlingar för pojkar och flickor, utan de eventuella skillnaderna mellan könen kan förklaras med skillnader i uppfostring."

Denna Lumivirta har rätt på en punkt. Det finns förstås dylika undersökningar, ja, men för att hitta dessa måste man gå till ideologiskt färgad forskning som inte har något med verkligheten att göra. Den som lever i verkligheten VET att det finns, t.o.m. stora, biologiska skillnader mellan pojkar och flickor. Speciellt när man kommer till de högre klasserna i lågstadiet. 

Det är skrämmande att det finns människor som motiverar denna tydliga diskriminering av flickor med jämlikhetsargument. Detta visar hur oerhört galet det kan bli när man överger det sunda förnuftet och låter normnedbrytande hbt-ideologi ta förnuftets plats. Vidare är argumentet att könsneutrala tävlingar är bra för att då "ingen behöver fundera på i vilken klass han/hon ska tävla" också fullständigt förvirrat. Ja, det finns en liten, liten andel verkligt transsexuella. (Och då talar jag inte om dagens relativt stora grupp som mer eller mindre har påtvingats olika grader av könsdysfori p.g.a. att samhället har tappat fotfästet i dessa frågor.) Men dessa verkligt transsexuella är så få att det inte finns någon som helst orsak att "reformera" hela sättet vi ser på kön och idrott för deras skull. (Och i själva verket kräver dessa i allmänhet inte heller att vi gör det!) Men nu håller vi på att hamna i en situation där hela samhället hålls gisslan p.g.a. av en snedvriden ideologi och ett galet försök att komma förvirrade människor till mötes som i stället för dylik bekräftelse borde få adekvat psykiatrisk vård.

När man läser denna nyhet inser man att det är det fullständigt självklart att människor, som på det sätt som ges uttryck för i Iltalehti-artikeln, helt har tappat kontakten med verkligheten inte borde få ha ansvarsställning. Speciellt inte i frågor som har med barn och pedagogik att göra.

Oerhörd historielöshet

Ibland blir jag bara så oerhört bedrövad över den historielöshet som finns idag. Det har sagts att det politiska minnet är sex månader långt, men jag trodde att det bara var något som gällde inom politiken. Men uppenbarligen finns det sådana som låter sig så till den grad förblindas av sitt hat mot andra människor (och mot fakta) att de går på och sprider falska "fakta" bara så där hur som helst. Jag kan förstå att det kan vara svårt med historiska fakta som gäller sådant som hänt för länge sedan. Vilken icke-historiker (och det gäller kanske också historiker överlag) har nu exakt koll på vilken kejsare som följde på vem under det galna fyrakejsaråret i Rom (år 69 e.Kr.). Jag kan t.o.m. förstå att det finns sådana som inte har koll på källbaserade fakta när det gäller Jesu uppståndelse och den tomma graven. Även om det är något som kan få evighetslånga negativa följder om man inte brytt sig om att kolla upp vad som gäller. 

Men när det gäller vår närhistoria kan jag varken förstå eller acceptera att lögnen får råda. Som t.ex. när det gäller Coronaåren och vaccinet. Svenska Yle publicerade igår en i sig intressant artikel gällande konflikter om coronavaccinet, men där lögnerna fick fritt spelrum (och många gillanden) i kommentarfältet. Det absolut värsta stod signaturen "Humor hjälper" för. Denne skrev: "det var nog fruktansvärt , vad vaccinmotståndarna ställde till med.. restaurangerna fick vara stängda, skolorna var stängda, inom vården fick inte anhöriga komma o hälsa på sina gamla föräldrar, bara genom ett plexiglas, ( svårt även när de äldre dog o barnen inte på alla ställen fick ta farväl) men ovaccinerade vårdare fick jobba med de sköra o sjuka.. hela samhället stängdes ner, pga av alla människor som inte ville vaccinera sig.. skäms de månne?"

Jag kunde inte tro min ögon när jag läste detta fullständiga dravel. Hallå! Nedstängningen av samhället skedde inte p.g.a. att människor vägrade ta vaccinet utan för att det ännu inte fanns något vaccin att tillgå! Att på detta sätt stämpla vaccinmotståndare som skyldiga till nedstängningen av samhället (och att Svenska Yle inte korrigerade dessa felaktigheter, ja än värre inte publicerade t.ex. min kommentar i vilken jag påpekade att detta måste vara ett skämt) är ju närmast brottsligt.   

Det är så jag tappar tron på mänskligheten. I den mån denna tro någonsin har funnits.

Also sprach Sauli

Nej, jag kommer inte att skriva på tyska. Risken är att det skulle bli för mycket fel i texten och att få skulle förstå. Men jag kunde inte låta bli att använda namnet på Richard Strauss´ verk, en aning omskrivet, i rubriken. Dramatiken i verket är nämligen synnerligen passande... 

Sauli Niinistö har alltså talat, igen en gång, om allvaret i dagens situation. "Risken är enorm", säger han nu för andra gången på kort tid, att kriget i Ukraina utvecklas till ett storkrig med kärnvapen. "Också små saker och förändringar kan leda till en oberäknelig och förödande situation". Någon lösning på situationen har Niinistö dock inte att erbjuda, men han efterlyser moderation från både vanliga medborgare och beslutsfattare, speciellt när det gäller att framföra kritik. Eftersom det är Ryssland, och i sista hand Putin,  som sitter med tummen på knappen kan jag inte förstå annat än att det är kritiken mot Ryssland och Putin han vill att ska tonas ner. Det är säkert ett vist råd.

Dock skulle jag ha önskat att han skulle ha gått in för att åtminstone öppna för tanken på en fredslösning innan hela situationen går helt ur händerna på alla inblandade. Dödssiffrorna bland de ukrainska trupperna är, av allt att döma, enorma (åtminstone mycket större än vad som rapporteras), och Ukraina blöder idag oerhört mycket i det proxykrig som utkämpas mellan USA/EU och Ryssland. Dessutom kan minsta lilla snedsteg leda till en eskalering som sedan inte går att stoppa, precis som Niinistö konstaterade. I dagens situation, där Ukraina på allvar börjar se chanserna att återta Krim, får man också förmoda att Putins röda linje kommer allt närmare för varje dag. 

Krigshetsarna i väst (och givetvis i Ryssland) håller på att driva världen mot randen av det tredje världskriget. Kan, och får, vi stå på sidan och låta detta ske utan att ens lite protestera? 

Ny termin i Esse-Kållby

I morgon inleds höstterminen i SLEF:s avdelning i Esse-Kållby med en kvällspredikan i Ytteresse bönehus kl 18. Jag kommer att predika över en mycket aktuell text från Romarbrevet 1, alltså den text som Päivi Räsänen har åtalats för att ha delat på sociala medier. Temat för predikan är "Guds nåd och Guds vrede". Efteråt blir det glasservering.

Välkommen med!

Om media som samhällsaktör 1

 Idag har riksdagen debatterat regeringens rasismpapper, ja i själva verket håller de på ännu när jag sitter och skriver denna text. På fredag kommer det sedan att hållas åtminstone tre förtroendeomröstningar. 

Jag har tidigare konstaterat att hela detta rasismkaos är medieframkallat och att media har gjort allt för att försöka fälla en, i vänstermedias tycke, ohavlig regering. Jag har på gång en text om detta med medias nya roll, men jag vet ännu inte när jag hinner färdigställa den. Men den kommer att handla delvis om just detta hur media har gått från att vara en objektiv nyhetsrapportör till att i allt högre grad försöka påverka både politiken och samhällets utveckling. 

Hur som helst ville jag i detta skede skriva en kort blänkare i ämnet eftersom de kommande dagarna är ytterst avgörande för regeringens framtid. Som sagt har media gjort allt de kunnat för att destabilisera och om möjligt fälla regeringen, och vi kan vara fullständigt säkra på att det de senaste veckorna har grävts både djupt och mycket för att hitta ytterligare skit att kasta på regeringen inför fredagens avgörande omröstningar. Så håll utkik efter om det kommer något ytterligare avslöjande om gamla unkna skriverier inför fredagens omröstningar i riksdagen! Det skulle verkligen inte förvåna om så sker.

Om samtidens stora sjukdom

Jag skrev för några dagar sedan en text om den massiva låntagningen och om hur vi i Finland under en längre tid har levt över våra tillgångar. Vad beror detta på? Ja, ett enkelt svar är förstås att vi har levt över våra tillgångar för att det har varit möjligt att göra det. Det har funnits billiga lånepengar att tillgå. Men detta är bara en schimär, en illusion. Nu börjar vi se att det verkligen inte är billigt att låna, och den ekonomiska kursen är oerhört svår att ändra på. "Saavutetuista eduista ei tingitä", som det brukar heta i fackets agitation.

Men detta är bara ett litet symptom på den verkliga sjukdomen, och det finns många fler sticklingar som växer på samma onda rot.

Västvärldens, eller kanske rent av hela mänsklighetens, stora problem i vår tid är att vi tror att det är vi människor som bestämmer. Att det är vi som skapar reglerna för hur världen fungerar. Det är nämligen så vi lever och så vi betraktar världen runtomkring oss. Men inget kunde vara mer felaktigt.

Det finns regler och lagbundenheter som inte kan kringgås eller upphävas, oberoende av hur vi har försökt lura oss själva att vi kan göra det. Varför vi har kommit att leva i denna falska uppfattning om världen runtomkring oss är förstås en komplex fråga, men i grund och botten torde det handla om dels att vi har fjärmat oss så oerhört från naturen att vi inte längre ser och förstår att dessa regler finns. Dels torde det handla om en övertro på vetenskapen och våra, det måste medges, enorma framsteg på så gott som alla livets områden. Detta sammantaget har fått oss att tro att det är vi människor som bestämmer tingens ordning och att det är upp till oss att slå fast reglerna och skapa en värld sådan vi vill att den ska vara. Vi har helt enkelt haft det så bra så länge att vi har tappat kontakten med verkligheten. Som den katolska professorn och samhällsdebattören Anthony Esolen säger (i en mycket hörvärd podd!): Vi kan idag leva helt och hållet i ett fantasiland utan dö under vintern för att vi inte har samlat in foder åt djuren och spannmål för våra egna behov.

Det är precis så det är, nämligen. Är du hungrig? Nå, gå då till affären eller till någon restaurang och köp mat. Vem behöver bry sig i jordbruket och jordbrukarna? Eller i vädret och hur det påverka skördarna. Det finns ju mat i överflöd på alla hyllor i mataffärerna!

Samma sak går sedan igen på alla livets områden. Är budgeten negativ? Nå, då lånar vi! Vem behöver bry sig i om plus och minus går jämt ut, det finns pengar och räntorna är låga! Behöver vi "skaffa" barn? Nej, varför det? Det finns ett överflöd av människor på jorden och vem behöver bry sig i någon märklig befolkningspyramid! Känner du dig som en kvinna trots att du har alla yttre manliga attribut? Nå, strunt i det, det är bara att byta kön! Vad ska vi med fossila bränslen till, det finns ju sol- och vindkraft! Strunta i att de ger ojämn produktion, det viktiga är att energin är ren! Varför ska jag slava i fyrtiofem år på jobb? Och varför behövs företag och arbetsplatser? Det finns stöd för sådana som inte jobbar! Och varför inte införa en medborgarlön, det skulle ju vara lösningen på alla problem!

---

Vårt stora problem idag är att vi lever i en falsk föreställning att det är vi människor som bestämmer och som skapar reglerna. Men så är det inte, och jag undrar vilken typ av kris som ska till för att vi ska inse att det finns regler och lagbundenheter som vi helt enkelt inte kan bortse ifrån och nonchalera. Risken är nämligen att förr eller senare kommer väggen emot och verkligheten drabbar oss med full kraft.  

 

Om vad rättegången mot Räsänen egentligen handlar om

Det är rent av fruktansvärd läsning att ta del av det som riksåklagare Anu Mantila påstår i åtalet mot Päivi Räsänen och Juhana Pohjola. Om någon har tvivlat på ifall det i själva verket är Guds ord och den kristna tron som står åtalad så får denne senast nu släppa sitt tvivel. Mantila hävdar klart och tydligt att "Bibeln kan inte gå över rätten i Finland", med vilket hon menar att man inte kan, med Bibeln som grund, hävda att utlevd homosexualitet är en synd.

Det som är den verkliga brännpunkten i åtalet är frågan om man kan skilja mellan vad en människa är och vad en människa gör. Detta är en fullständig självklarhet för en (luthersk) kristen som har förstått och som tror att en människa kan vara samtidigt rättfärdig och en syndare, men detta är uppenbarligen ett koncept som riksåklagaren helt har missat. Kanske avsiktligt? Hur som helst hävdar Mantila att Räsänen (och de kristna med henne) fördömer de homosexuella när hon fördömer de homosexuella gärningarna. Detta eftersom en människa, enligt riksåklagaren, inte kan skiljas från de gärningar han eller hon gör.

Om det verkligen skulle gå så illa att det blir en fällande dom, och denna dom kommer att betraktas som ett prejudikat, innebär detta inte bara att religions- och yttrandefriheten inskränks kraftigt utan också att den kristna tron mer eller mindre blir olaglig. Detta eftersom en fällande dom skulle innebära att Guds lag tystas ner. Som bekant är det Guds lag som dömer en människa skyldig och stämplar henne som en syndare – och detta gäller givetvis alla människor. Inte bara de homosexuella.

"Det att göra fel blir oundvikligen att vara fel och därmed stämplas människan som mindre värd. Räsänens utsagor kränker människovärdet och jämställdheten, påstår riskåklagaren." Om rätten verkligen skulle gå på denna linje blir det mesta av den kristna förkunnelsen (som bygger på Bibeln och inte bara är allmänmänskligt tjafs) i praktiken olaglig.

Det är därför denna rättegång, med rätta, har kallats historisk. Om det skulle bli en fällande dom kommer rättssalarna i Finland i framtiden att fyllas av kristna präster och predikanter. I detta gäller nämligen det som Petrus och de andra apostlarna sade: "Man måste lyda Gud mer än människor." (Apg. 5:29)

Men vi får hoppas och be att det inte går så illa utan att också hovrätten, liksom tingsrätten, har mera förstånd än vad riksåklagaren visar upp.

 

Om abort och medias censur

Svenska Yle publicerade igår en nyhet om att det nu blir lättare att få abort i Finland. Detta är i sig förstås något som det kunde sägas hur mycket som helst om, men jag ska nöja mig med att konstatera att detta system av statligt sanktionerade mord går stick i stäv med strävan att öka nativiteten. Men nog om det denna gång. 

Det anmärkningsvärda är att abortpraxisen göds och underbyggs med en lång rad lögner, något jag tidigare har varit inne på här på bloggen också. Svenska Yle drar givetvis sitt strå till denna stack och när dessa lögner utmanas slår givetvis censuren in. Jag hittade två grova lögner i kommentarfältet under nyheten i fråga och skrev därför två kommentarer i vilka jag påpekade dessa, men givetvis censurerades båda två. Policyn tycks vara att inte låta sanningen störa den lögnaktiga indoktrineringen - det kunde ju i värsta fall få någon att börja tänka i "fel" banor...

Signaturen "Gumman" skrev att det är "barnen som drabbas värst" ifall abortlagstiftningen skulle stramas åt eftersom det "knappast [är] barnens bästa att växa upp i en familj som på ett eller annat sätt egentligen hade velat göra abort". 

Detta är en lögn. Det är givetvis de barn som blir aborterade och aldrig får födas som drabbas värst. Men detta får man alltså inte påpeka eftersom detta dels kan skapa skuldkänslor hos de som gjort en abort, dels sätter fokus på att det faktiskt är ett barn det handlar om och att en abort innebär att man avslutar ett mänskligt liv.

Den andra lögnen jag reagerade på stod signaturen "kattbetsson" för när denne påstår att det "finns inget preventivmedel som är hundraprocentigt säkert". 

Givetvis finns det ett preventivmedel som är 100% säkert. Jag föreslog i min censurerade kommentar att ett kex fungerar riktigt bra. Inte före, inte efter utan i stället för. Avhållsamhet fungerar nämligen. Men i vårt översexualiserade samhälle är detta något som som tydligen inte får lyftas fram som ett alternativ. 

Abort är en av vår tids heliga kor. Att man måste skydda hela frågan genom att censurera ohavliga påpekanden borde säga oss något. 

Om att kriminalisera förintelseförnekande

Förintelsen är kanske det hemskaste exemplet på mänsklig ondska som 1900-talet har att uppvisa. Det enda som kommer ens nära är väl det av turkarna föranstaltade armeniska folkmordet tjugo år tidigare. Förintelsen, liksom det armeniska folkmordet, är historiska händelser som inte borde gå att förneka eller ifrågasätta. Likväl finns det sådana som, av olika orsaker, gör just detta. 

Hur ska vi förhålla oss till dessa faktaförnekande individer? Fram till nu har Finland gått på den liberala (i ordets rätta bemärkelse), och enligt mig korrekta, linjen att okunskap ska korrigeras med fakta. Detta i motsats en rad länder som har kriminaliserat förintelseförnekelse - i vissa länder kan man få upp till tio års fängelse för detta "brott". Men nu kommer detta att ändra också här.

Behöver jag säga att det är ytterst problematiskt att gå in för att kriminalisera en åsikt om en historisk händelse? Om vi gör så, varför begränsa det till endast denna fråga? Varför inte inkludera också det armeniska folkmordet? Eller månlandningen? Eller Jesu uppståndelse? Den är också, enligt de historiska källor vi har tillgång till, ett historiskt faktum. 

Nu förstår du säkert att jag inte argumenterar för att kriminalisera förnekelsen av Jesu uppståndelse. Jag lyfte fram det endast för att visa hur oerhört svårt och snårigt det blir om vi börjar kriminalisera åsikter rörande historiska händelser. Också i de fall när dessa händelser vilar på solid historisk grund och kan beläggas med historiska källor. 

Om vi verkligen går in för att kriminalisera åsikter ger vi oss in på ett sluttande plan som kan sluta precis var som helst.