Samtal och bön

Efter en sommarpaus kommer vi igen att samlas till Samtal och bön i Ytteresse bönehus ikväll kl 19. Välkomna med! 

Mycket läsvärd artikel!

Jag har inte läst The Federalist så mycket på senare tid eftersom de tyvärr till viss del halkat in på vad som knappast kan beskrivas som annat än ett idealiserande av Trump och av också de negativa saker hans andra presidentperiod fört med sig. Givetvis hjälper också dessa artiklar till med att skapa en annan bild av Trump än den synnerligen snedvridna bild vi serveras i vår media, men om vi säger som så: Om vår media är djupt nere i det vänstra diket har The Federalist, åtminstone till viss del, hamnat med ett par hjul nere i det högra diket. 

Idag hittade jag dock en mycket läsvärd artikel om transgenderism på The Federalists sidor. Brooke Brandtjen skriver engagerande och avslöjande om hur denna onda, rovlystna och förödande ideologi har förstört livet för många av hennes gamla vänner från när hon gick i skolan. 

Hon avslutar sin artikel med ord som får åtminstone mig att bli oerhört sorgsen: "Unfortunately, I have seen those kids be transformed into diseased and addicted adults. Worse, the next generation is even more prone to these same risks. Teachers, parents, and adults with bad intentions are trying to normalize transgenderism, even though it destroys the lives of children. The “love is love, be who you are” narrative has proven to be a weapon used to make awkward kids think they’re fundamentally broken."

Det hon säger är alltså att hon har sett sina gamla, goda vänner förvandlas till sjuka och drogberoende vuxna. Tyvärr är detta en ännu större risk för kommande generationer. Lärare, föräldrar och andra vuxna med onda avsikter försöker normalisera transgenderism trots att detta förstör barnens liv. "Kärlek är kärlek och var den du är"-narrativet har visat sig vara ett vapen som används för att få tafatta unga att tänka att de är i grunden söndriga.

Läs gärna hela texten! Det är en viktig text.  

Andligt och annat våld?

Svenska yle skriver idag om en mycket allvarlig sak, nämligen om mäns våld mot kvinnor. I artikelns rubrik sägs det att Finland är det farligaste landet i EU för kvinnor, och detta är givetvis en stor skamfläck. Dock nämns inte alls det som torde vara den största orsaken till att män tar till knytnävarna (eller ännu farligare vapen) mot kvinnor, nämligen alkoholen. Det finns givetvis också andra orsaker till mäns våld mot kvinnor, men det är allmänt känt och även undersökt att alkoholen ökar risken för våld i nära relationer. Det är inte alls svårt att förstå emedan alkoholen fungerar så att den minskar hämningar och berusning sänker tröskeln för våldsamt beteende. 

Nu talar jag givetvis inte för något alkoholförbud. Historien visar att ett sådant inte fungerar. Men frågan är om det skulle vara på sin plats att försöka ta i med krafttag för att förändra synen på alkohol och berusning. Det ses i många kretsar (speciellt bland ungdomar) som tufft och manligt att "ta sig en fylla", och när det är så är det inte förvånande att alkoholen är och blir ett problem. Men hur skulle det vara om vi skulle lyckas stigmatisera fyllan? Om det skulle ses som pinsamt och omanligt att vara full? Detta är bara en tanke, men eftersom ett förbud inte fungerar och överdriven alkoholkonsumtion bevisligen är skadlig på mer än ett sätt, hur skulle det vara om vi i stället för att se upp till de som dricker sig berusade i stället skulle få till en situation där sådant beteende aldrig skulle ses som något positivt utan tvärtom som något klandervärt och t.o.m. ont? 

Som sagt, jag bara tänker fritt.

Sedan nämndes i artikeln att våld mot kvinnor inte bara handlar om fysiskt våld utan under denna rubrik finns också "psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och andligt våld samt förföljelse". Detta med andligt våld lät lite märkligt, så jag kollade upp vad som allt kan tänkas ingå i detta. Min sökning visade att "andligt våld" kan anses handla om att "använda Bibeln och tron för att manipulera och kontrollera en annan människa". Sådant är givetvis illa och kan givetvis beskrivas som just andligt våld. 

Så långt således allt väl. Men jag undrar hur länge det dröjer innan det att hävda att det inte är Guds vilja att kvinnan ska vara präst, för att inte tala om att säga att utlevd homosexualitet inte är Guds vilja också kommer att anses vara andligt våld? Eller, för att driva detta in absurdum: Kan vi vara säkra på att all lagförkunnelse inte i något skede kommer att betraktas som andligt våld? I de pågående diskussionerna om kyrkan och väckelserörelserna har vissa kommentatorer kommit mycket nära att hävda att motstånd mot nyordningen med kvinnliga präster är andligt våld, om än det än så länge inte har sagts rakt ut. Åtminstone inte vad jag vet.  

Ledaren i Hesari - som jag länkade till ovan - är en på många sätt bedrövlig text. Men skribenten säger det som många tänker i Finland idag. Den omfattande brist på kunskap om både kyrkan och väckelserörelserna som uppvisas i texten är också den representativ för de flesta finländare, och därför får man anta att en beskyllning om "andligt våld" när det kommer till kyrkans på Bibeln grundade ämbetssyn (som varit giltig i nästan 2000 år) inte alls är främmande att både ta till och omfatta för en stor del av befolkningen. 

Få se hur länge det dröjer innan fienderna mot väckelsekristendomen och väckelserörelserna tar till detta vapen. Knappast länge, får man befara.