Infantilt

Jag är klimatskeptiker. Inte på så sätt att jag skulle mena att klimatet inte förändras. För det gör det. Min skepticism handlar om huruvida vi människor har orsakat denna senaste av klimatförändringar eller inte – och i förlängningen om vi med våra åtgärder, hur radikala dessa än kan tänkas vara, kan stoppa eller förmildra den klimatförändring som är på gång.

Jag tror också på att spara energi. Jag går t.ex. alltid och släcker lamporna i huset. Så har jag också bytt ut alla lampor i mitt företag mot lågenergilampor. Där det är möjligt. Det låter sig tyvärr inte göras riktigt överallt. Så har jag inte heller satt min fot ombord på ett flygplan. 46, 5 år utan att flyga. Visst. Vi har två ibrukvarande dieselbilar på gården. Men diesel är trots allt det, ur klimatsynvinkel, bästa motoralternativet idag. Bättre än el, faktiskt. Men på landet klarar man sig inte utan bil, och har båda jobb behöver man två bilar. Så trots att jag, på basen av den information jag har tagit del av, inte tror dagens nästan heliga dogmer rörande människans klimatpåverkan försöker jag spara energi. För det tror jag på. Alltså att spara energi. Helt enkelt för att all energiproduktion är miljöförstörande. Men någon klimatångest har jag inte. Verkligen inte.

I gårdagens ÖT skriver Kenneth Myntti en ledare med rubriken "Ungas klimatångest är en stark förändringskraft – speciellt om den kombineras med skolvägran". Jag tvivlar inte på att det rubriken säger är sant. Det är det säkert. Men det gör inte att den blir mindre skrämmande för det. Speciellt när man läser vissa saker som sägs senare i ledaren.

Myntti lyfter fram Greta Thunberg och "klimatungdomarna" som skolskolkar för klimatet och deras engagemang som "kommer att tvinga beslutsfattare världen över att gå från snack till handling i klimatfrågan". Det mest oroväckande i artikeln är det som Myntti skriver om Thunberg och förenklingen, något han framställer som något positivt. Thunberg har tydligen sagt att "Man behöver inte förstå sig på all modern teknik för förnyelsebar energi, man behöver bara skära ner på utsläppen".

"Man behöver bara skära ner på utsläppen." Det är det här som är så oerhört skrämmande. Jag kan tänka mig att en sextonåring kan uttrycka sig så här, men att en medelålders man som Myntti framhåller detta som något positivt, det skrämmer. Åtminstone mig. "Det är omedelbar aktion vi behöver, inte tomt snack och planer som sträcker sig långt in i framtiden. Och på den punkten kan ingen säga emot henne."

Ja, Myntti, det kan någon nog göra. Och någon borde göra det, även om denne någon kommer att få stryk för det. Men saken är den att det inte är så enkelt att "bara" skära ner på utsläppen. Och framför allt inte omedelbart. Visst kan, och ska, vi göra vad vi kan för att minska miljöförstöringen. Och det kan långt åstadkommas genom att minska energianvändningen och effektivera och modernisera energiproduktionen. Men det här kan INTE åstadkommas genom att förenkla eller genom att odla smarta oneliners.Och det kan framför allt inte göras omedelbart.

Det moderna samhället är oerhört komplicerat. Allt sitter ihop med allt, och gör man drastiska förändringar på ett område kommer det att få stora följder på andra områden. Det här kan givetvis inte en sextonåring förstå. Men av en medelålders chefredaktör borde man kunna förvänta sig en sådan förståelse.