Rubriken är latin och betyder kort och gott "utanför murarna". Detta för den som inte behärskar sitt latin.
I den senaste texten skrev jag om att vi besökt Tallinn och dess Vanalinn (Gamla staden). Denna är mycket välbevarad och dess ringmur - som började byggas på 1200-talet - är så gott som intakt. (Av dess ursprungliga 2 km finns idag 1,8 km kvar.) När man går runt i staden och ser denna massiva mur och betänker vad den användes till och vilken nytta befolkningen kunde ha av en stabil,ringmur, blir orden i Hebr. 13:12ff mycket lättare att förstå.
Stadens liv försiggick innan för murarna. Det var där människorna levde och verkade, och där var de skyddade från yttre fiender. De stora och mäktiga, de som hade något att säga till om hur livet skulle utformas och fungera - de fanns alla innanför murarna.
Hebreerbrevets författare konstaterar dock att när Jesus skulle frälsa mänskligheten led och dog han UTANFÖR murarna/stadsporten. Helt konkret i formen av Jerusalems stadsmur. (Golgata fanns utanför den dåvarande stadsmuren.) Det var där - utanför murarna - som Jesus blev upphöjd på sitt kors. Det var där det mest avgörande och själva höjdpunkten i världens historia inträffade. Utanför murarna, och inte bara det: Det offer som räddade mänskligheten skedde i yttersta förnedring och skam. Men det var där, utanför murarna, det skedde, och det som skedde är själva historiens kulmen.
Sedan, i Hebr. 13:13, kommer orden som hamnar i konflikt med allt som är anses rätt, korrekt och eftersträvansvärt för oss människor. "Låt oss därför gå ut till honom utanför lägret och bära hans smälek."
Det här går som sagt emot egentligen allt som människan tänker och alla hennes naturliga strävanden. Vi vill vara med där det händer. Vi vill vara med i maktens korridorer. I de fina salarna. Där alla andra som betyder något i denna världen finns och verkar. Där som makten, pengarna och allt det som anses vara värt att ha finns. Bildligt talat innanför murarna.
Utanför murarna finns de misslyckade. De som inget betyder i denna världen. Där finns ingen makt, väldigt lite framgång i världslig mening och ingen flärd och lyx. Och kanske framför allt: Där, utanför murarna, finns inget anseende i denna världens ögon.
Men det är där vi är kallade att finnas, dit vi är som kristna är kallade att gå. Helt enkelt för att det är där Jesus finns och där han led och dog för världens synder. Paulus skriver i 1Kor. om just detta när han talar om att "korset är en dårskap för de som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det är det en Guds kraft". Han forsätter: "Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet."
---
Idag blir detta så oerhört tydligt. Också i västvärlden - på många andra håll har detta varit en självklarhet redan länge. Den som håller fast vid Guds ord blir idag ofta kastad ut ur denna världens fina cirklar. Cancellerad, är dagens modeord för detta fenomen.
Och ja, detta är precis så som det ska vara. Inte så att det är rätt, men så att detta är förutsagt och något helt naturligt i en fallen och förvriden värld. I en sådan värld blir det som är sant och rätt alltid förtrampat.
Den stora frestelsen för oss kristna är och har alltid varit att ge upp sanningen - att kompromissa med och t.o.m. förneka Guds ord - för att vinna en plats bland denna världens fina och betydelsefulla. För att få vara med innanför murarna. Detta har som sagt alltid varit en stor frestelse, men i dagens västerland är detta en för många, speciellt kyrkliga ledare, en frestelse som de inte klarar av att övervinna. Hunger efter makt, glans och inflytande blir viktigare än troheten mot Kyrkans Herre och Guds ord. Denna frestelse drabbar förstås oss alla, men när den gör det är det gott att betrakta Jesus i hans förnedring och så läsa Hebr. 13.
Vår plats som kristna är inte i denna världens fina salar med dess makt, rikedom, ära och inflytande. Nej, vår plats är utanför murarna. Helt enkelt för att det är där Jesus är, och det är där människor finns som behöver oss och som behöver få del av evangeliet.
När du använder latin vill jag som språkligt dålig på latin skriva nåt som inte skulle användas som papper vid latrin. Så jag textar elektroniskt ett upprop till lagstiftarna i finland ett bra sätt att tvätta sina fläckade nackar; Alltså!! Ad " blue" legislaturus cum Lex Fennica & Eu. På svenska ett kort företal till alla Lagböcker: 'zDeus Factorum est et Biblia facta est!!!!
SvaraRaderaDet är en fråga om perspektiv, inte sant?
SvaraRaderaEtt perspektiv på ett spänt läge kan vara att man upplever sig hotad, attackerad och utestängd. Men det finns ju det andra perspektivet också: man hotar, attackerar och stänger andra ute.
Ett annat kallas för "cancellering", förtryck av åsikter. Det är möjligt att den som upplever sig orättvist cancellerad i själva verket ägnar sig åt samma sak själv: man kan vara stolt över en tydlig gräns, rentav en mur - men det man själv kallar ett försvarsverk kan ses som en aggression.
Språkbruket i det här blogginlägget, det valda perspektivet och den valda terminologin är bekymmersamt just ur det här perspektivet. Hävdandet av den egna sanningen mot andras lögn och annat otrevligt skapar en speciell miljö som manar till strid. Striden som fenomen är allt annat än förtroendeskapande, om man vill åstadkomma någonting med andra metoder än våld, låt vara kanske bara mentalt.
Evangeliernas Jesus gick utanför murarna. Han sökte sig till dem som utdömts som syndare och tog sig an dem. Hans metod var vård och omsorg, inte strid och våld.
Kanske Jesus är en bättre rollmodell än Luther, om än den senare hade en mängd goda egenskaper, han också.
Anonym 07:39. Detta är inte (i första hand) en fråga om perspektiv, nej. Det är en fråga om Guds ord, Guds vilja och att leva i trons gemenskap med Herren Jesus.
RaderaDet är sant att Jesus tog sig an de som utdömts som syndare. Men du behöver också notera - och berätta - HUR han gjorde det.
Kristian, läste du slarvigt?
RaderaPerspektivet handlar om hur man ser på det som diskuteras. Är det de konservativa som blir utestängda? Eller är det de som stänger andra ute?
Är det så att de konservativa framställs som gammaldags och insnöade, eller är det så att de konservativa framställer alla andra som världstillvända och vilsegångna?
Poängen med hänvisningen till Jesus var att han inte stängde in sig själv och stängde alla andra ute. Han gick till dem som de andra stängt ute och umgicks med dem på ett ur religiös synvinkel vanvördigt sätt.
Sedan kan man peta bland berättelser och bibelverser. De man stannar för och lyfter fram bekräftar - surprise, surprise - det i förväg valda perspektivet och den egna attityden.
Anonym 14:28. Nej, jag läste inte slarvigt. Men faktum är att vi har så totalt olika utgångspunkt/grundsyn i dessa frågor att vi inte klarar av att förstå varandra. Ditt sista stycke illustrerar detta mer än tydligt.
RaderaDet är faktiskt en viss skillnad mellan att dela en åskådning och att förstå den.
Radera"Idag blir detta så oerhört tydligt. Också i västvärlden - på många andra håll har detta varit en självklarhet redan länge. Den som håller fast vid Guds ord blir idag ofta kastad ut ur denna världens fina cirklar. Cancellerad, är dagens modeord för detta fenomen. "
SvaraRaderaÅh så trist, ditt facebook-konto blir nedstängd och du får arga kommentarer om du skriver att homosexualitet är en synd och att kvinnopräster borde våldtas (kanske du inte skriver det med exakt de orden, men erkänn att det är vad du egentligen vill skriva), det är sannerligen att vara förföljd. Tänk att kristna män är så fullständigt ryggradslösa att ett "du suger" räknas som att bli förföljd.
Judarna t.ex vet inte vad det innebär att vara förföljd, nej nej, det är de stackars vita kristna männen som inte längre får skriva vad skit som helst som blir förföljda för sin tro.
Vilken fruktansvärt vidrig kommentar!!!
RaderaAnonym 17:02. Sant!
Radera12:20 det är precis som du skriver om självömkande vita "kristna" män.
SvaraRaderaDet finns tydligen flera vidriga typer här. Eller är det samma som håller med sig själv? Man kan ju alltid hoppas.
Radera