I natt blir det alltså valvaka i presidentvalet i USA. I
skrivande stund pågår röstandet i många stater redan, och klockan två i natt
har de första staterna färdigröstat. Bland annat Aftonbladet har en bra sammanställning av tiderna som gäller. Vad är det då vi som utomstående,
intresserade betraktare bör hålla utkik för och hålla i minnet inför valvakan –
oberoende av om vi sitter klistrade framför dataskärmen eller bara kollar in i
morgon bitti för att se vad som är på gång? Låt mig lista några saker som jag
fokuserar på.
1. Swingstaterna.
Presidentvalet avgörs inte på basen av vem av de två huvudkandidaterna som får
flest röster nationellt, utan varje delstat röstar skilt för sig. En del av
dessa stater (39 st) brukar varje val rösta på samma sätt, antingen på
demokraternas kandidat (Biden) eller på republikanernas kandidat (Trump). De
olika delstaterna utser s.k. elektorer (antalet per stat varierar mellan 3 och
55 beroende på befolkningsmängd). Den kandidat som får flest röster i en delstat
får alla delstatens elektorer. För att vinna behöver en kandidat få minst 270
elektorer bakom sig. Dessa 39 stater ger Biden 209 elektorer och Trump 188
elektorer. De 11 övriga staterna är s.k. swingstater som kan svänga mellan de
olika partierna i olika val. Därav namnet swingstat. I de elva swingstaterna
finns 141 elektorer att slåss om. År 2016 vann Trump sju av dessa swingstater
och fick 118 elektorer till sina "säkra" 188 och nådde därmed över de
270 som krävs (306). Det är i alltså i dessa swingstater valet avgörs. I det
följande listar jag dem och antalet elektorer dessa ger. (Maine 3, Nevada 6,
Minnesota 10, New Hampshire 4, Michigan 16, Pennsylvania 20, Wisconsin 10,
Florida 29, Arizona 11, North Carolina 15 och Georgia 16.)
2. Röstningsprocenten.
Det brukar vanligen heta att ju flera som röstar, desto bättre chans har
demokraterna att vinna valet. I senaste val avgavs ca 137 miljoner godkända
röster. Nu talas det om att 150-miljonerstrecket kan spräckas. Detta är något att
hålla koll på. Om den gränsen verkligen spräcks talar det för Biden.
3. De tidiga
resultaten. USA är utspritt över flera tidszoner, och de första staterna
som har färdigröstat (klockan 02 finländsk tid) är bl.a. Florida och Georgia. (Bl.a.
North Carolina och Ohio stänger sina vallokaler 02:30.) Alaska är sist ut kl 08
finländsk tid. Av de staterna som först kan tänkas ha någon form av resultat
lönar det sig att hålla koll på speciellt Florida, Ohio och North Carolina. Om
Trump vill vinna valet bör han ta hem dessa tre. Gör han inte det ser det mörkt
ut för hans del (och i motsvarande grad ljust ut för Biden).
4. Opinionsläget.
De flesta opinionsmätningssammanställningarna har visat att Biden har ett stabilt försprång i
de flesta swingstater. Senaste val visade det emellertid sig att dessa
mätningar var väldigt otillförlitliga. Den stora frågan är: Gäller det samma
även denna gång? Om inte vinner Biden ganska stort. Men t.ex. Trafalgar Group,
som fick det mesta rätt senaste val, har även denna gång förutspått att Trump
kommer att vinna valet ganska enkelt. De senaste siffrorna därifrån tyder på en
Trumpseger med 295 elektorer mot Bidens 243. Noterbart är att även Aftonbladet
denna gång har noterat vad Trafalgar Group har kommit fram till – kanske för
att inte (ännu en gång) ertappas med byxorna nere (som skedde 2016).
5. En snabb
lägescheck. Om Trump ska ha en chans att vinna valet behöver han absolut vinna
Florida, Georgia, Arizona och North Carolina av swingstaterna. Förutom de republikanska
"säkra staterna" då förstås. Dessutom behöver han vinna en av de
följande swingstaterna: Pennsylvania, Michigan, Wisconsin eller Minnesota. Minnesota
torde gå till Biden, och Wisconsin ser ut att vara svårt för Trump att kunna
vinna. Pennsylvania är oerhört jämt (efter Bidens självmål i oljefrågan i den
andra valdebatten), och Michigan lutar, som jag ser det, mot Trump. Och som
sagt: Om han vinner de fyra ovannämnda staterna behöver han bara en av dessa
fyra övriga swingstater för att säkra segern.
6. "Exit
polls". Traditionellt publiceras genast vallokalerna stänger så
kallade "exit polls" som sägs visa hur folket har röstat. Dessa är
emellertid inte att lita på i detta val eftersom undersökningar visar att det
är fem gånger mera sannolikt att republikanska väljare inte svarar på dessa
förfrågningar jämfört med demokratiska väljare.
7. Var avgörs valet?
Jag har redan en längre tid stuckit ut halsen och hävdat att det är Michigan
som kommer att vara den delstat där hela presidentvalet avgörs. Den som får
Michigans 16 elektorer kommer att nå över de 270 som krävs för att vinna valet.
Det kan hända att denna roll i stället tas av Pennsylvania, men min gissning är
ändå att det är i Michigan valet avgörs. Detta speciellt som det, p.g.a.
poströsterna, kan dröja ett par dagar innan valresultatet är klart i
Pennsylvania.
8. När är
valresultatet klart? Eftersom nästan 100 miljoner röster har avgetts på
förhand, och dessa får räknas först på valdagen, har det befarats att det kan
dröja flera dagar innan så stor del av rösterna är räknade att det går att säga
vem som har vunnit valet. Min gissning är ändå att det kan finnas ett
valresultat redan i morgon på förmiddagen, finländsk tid. Men det visar sig.
9. Vad händer om
Trump vinner valet? USA är idag ett oerhört delat land. Efter den chock som
valresultatet för fyra år sedan innebar för vänstern i USA blev det oroligt på
flera håll med stora och också våldsamma demonstrationer mot valresultatet. I
år är situationen mycket, mycket mera eldfängd, speciellt sedan vänstern i
flera månader har övat på sina upplopp. Om Trump igen skulle vinna kan det bli
våldsamt. Speciellt om vissa högerelement upplever sig provocerade. Vi får
hoppas att också en Trumpseger skulle gå att smälta för den våldsamma vänstern,
men säkert är det inte.