Mera desperation 2

 Jag råkade se att Slaget efter tolv på Yle Vega hade diskuterat det amerikanska presidentvalet. Symptomatiskt nog hade man samlat ihop tre debattörer som alla var överens om att det är befogat att vara rädd för en andra Trump-period. Och omvänt: Ingen av de tre talade om de egentligen allt överskuggande riskerna att demokraterna inte kommer att acceptera en Trump-seger utan ta till alla möjliga medel för att "rädda demokratin". 

Henrik Meinander var, som den sansade historiker han är, mest balanserad av de tre. Tomas Ries, från svenska försvarshögskolan men ursprungligen från USA, däremot var den av "debattörerna" som mest var ute efter att skapa och sprida rädsla bland de som lyssnade. Bl.a. påstod han att "Trump under den här perioden kommer att kunna eliminera det amerikanska demokratiska systemet och utse sig själv till härskare på längre tid. Det finns reella möjligheter för det."

Som amerikan borde Tomas Ries mycket väl känna till tre saker. För det första går det inte för en president att kapa åt sig makten och "eliminera det demokratiska systemet" med mindre än att konstitutionen ändras. Detta är givetvis en teoretisk möjlighet, men (för det andra) skulle det kräva nästan 40 olika lagändringar i nästan 80 olika lagstiftande församlingar. T.ex. måste alla delstater godkänna förändringar i konstitutionen för att de ska bli giltiga.

För det tredje, och detta är den verkligt svaga punkten i Ries påstående, är konstitutionen mycket högt värderad speciellt på högerkanten i USA. De senaste åren har alla attacker mot den kommit, inte från höger, utan från vänster. Ifall Trump därför skulle få för sig att försöka förändra konstitutionen kommer motståndet mot detta framför allt att komma från de egna leden.

Igen kan jag inte se annat än att detta påstående är fråga om skrämselpropaganda. Ries har tydligen anammat denna för egen del och sprider, kanske omedvetet, den även här där vi inte kan påverka utgången av valet. Paniken har nu blivit så stark bland Harris anhängare att rädslan tycks vara det enda de har kvar att spela på för att på något sätt försöka vända valvinden.

 ---

Jag märkte att det gick att kommentera den aktuella artikeln på Svenska Yle, så jag skrev förstås några rader om detta. Till min inte så alldeles stora förvåning gick det fem minuter senare inte längre att kommentera artikeln. Lögnerna och skrämselpropagandan ska skyddas till varje pris!   

Mera desperation

 Med bara en dryg halv vecka kvar till USA-valet blir det mycket politik och mediekritik här på bloggen. Jag förstår att alla inte är intresserade av detta, men för dig som inte är det kan jag avslöja att detta handlar om större saker än om "bara" vem som ska sitta nästa fyra år i en vit byggnad på Pennsylvania Avenue 1600 i Washington DC. Detta handlar till syvende och sidst om hur världen ska se ut och om hur media har valt sida i kulturkriget. 

De senaste åren har det blivit allt tydligare att vi har en ny värdeliberal (och kristendomsfientlig) världsordning på plats i västvärlden. Denna nya världsordning är sådan till sin natur att den inte tolererar, eller ens kan tolerera, att sådana som inte spelar med kommer till makten eller ens kommer åt att påverka den förda politiken. Den som har ögon ser hur media angriper, ofta lögnaktigt men ännu mer frekvent genom att överdriva, alla som inte omfamnar och driver denna nya världsordning. Se vad som sägs i media om Polen (innan maktskiftet), om Ungern, om valresultatet i senaste valet i Österrike och även hur de partier i Finland och Sverige som inte spelar med blir attackerade för att förstå vad som är på gång.

Sedan är det förstås så att denna nya världsordning kanske klarar av en Orbán i ett litet land som Ungern utan att tappa fart. Men när det gäller USA är det förstås något helt annat. Om Trump skulle vinna valet kommer detta att innebära ett mycket allvarligt bakslag. Det är därför vänstermedia och vänsteretablissemanget inte skyr några som helst medel för att stoppa Trump. Det är också därför desperationen ständigt når nya höjder när Harris understöd dalar och Trumps i motsvarande grad stiger i opinionsmätningarna inför valet.

Den senaste akten i detta skådespel utspelade sig i natt. Aftonbladet speciellt - men även finländsk media - slår idag upp (i vanlig ordning givetvis kopierat rakt av från vänstermedia i USA) hur Trump eventuellt kommer att utredas för mordhot på sin republikanska partikollega och arga kritiker Liz Chaney. Detta kommer givetvis inte att ske eftersom något mordhot verkligen inte föreligger. Men redan braskande rubriker kan förskräcka någon osäker väljare och så få dem att rösta på Harris. Eller så är det åtminstone tänkt. Detta är emellertid så desperat och så långsökt att resultatet torde bli det motsatta. Eller så får vi åtminstone hoppas.

Så, vad är det då Trump sade som får Harris kampanj att ropa om att Trump vill ställa Chaney inför en exekutionspluton och få henne avrättad? CNN går t.o.m. så långt att de påstår att Trump kräver att Chaney ska bli dödad. "Låt oss avrätta en politisk motståndare som jag inte gillar!" påstås Trump ha sagt. 

Orden om "nio bösspipor" är givetvis rivna ur sitt sammanhang. Det är så man gör när man skapar fakenews. Det hela handlade om Syrien och om hur Harris inte vill dra bort amerikanska trupper därifrån. I det sammanhanget kritiserade Trump Chaney för att vara en radikal krigshök när hon sitter långt från faran i Washington medan hon skulle vara något helt annat om hon skulle vara på plats i Syrien (som de amerikanska soldaterna är) och utsättas för fara. "She’s a radical warhawk. Let’s put her with a rifle, standing there with nine barrels shooting at her, okay? Let’s see how she feels about it, when the guns are trained on her face. They’re all warhawks when they’re sitting in Washington in a nice building saying, “Gee, let’s send 10,000 troops right into the mouth of the enemy,”

---

Det är som sagt så här fakenews tillverkas. Och orsaken är som sagt uppenbar. Aftonbladet avslöjade demokraternas och vänstermedias taktik för några dagar sedan när de gjorde klart att rädsla är vad som behövs för att ge Harris en chans att vinna valet. Det är därför Trump behöver utmålas som en potentiell diktator som kommer att förfölja och avrätta sina politiska motståndare. Med bakgrund i att det de facto är demokraterna, och inte Trump, som ägnar sig åt politisk förföljelse av sina motståndare är detta närmast tragikomiskt.

Som sagt är detta så genomskinligt att t.o.m. amerikanerna kommer att genomskåda det. Förutsatt alltså att de orkar och ges möjlighet att se vad Trump egentligen sade. Hur det är med oss är mer osäkert. Åtminstone Aftonbladet ger inte sina läsare möjlighet att genomskåda denna lögn eftersom de inte ger hela citatet. Men detta är förstås helt i linje med deras modus operandi. Alltså att skrämma upp folket så de bara inte hamnar i fel läger. För detta är alltså inte bara en fråga om vem som ska bli USA:s nästa president, nej, detta handlar om mycket större saker.  

   

Politisk retorik utan återvändo?

 Temperaturen i den amerikanska politiken och framför allt i den politiska retoriken (?!?) inför presidentvalet nästa vecka har stigit till, vad jag skulle beskriva som, över kokpunkten. De grova beskyllningarna haglar tätt mellan kandidaterna och deras stödtrupper, och som jag tidigare har konstaterat har detta skapat en sådan avgrund mellan de två lägren att något helande av relationerna - och landet - inte finns inom synhåll. Det hör i och för sig till "the american way" att spy galla över motkandidaten i val för att sedan, efter valet, låtsas som att allt är väl och alla är goda vänner. Men nu har det gått för långt för att det ska vara möjligt. 

Att kalla motkandidaten för en ny Hitler och hans parti för nazister (och alla som röstar på honom för "garbage") från den ena sidan och mentalsjuk, djävulen och antikrist från den andra sidan är helt enkelt för grovt för att det ska kunna passera och förbises efter valet. 

Jag måste säga att jag, trots att jag menar mig tåla ganska mycket, börjar må dåligt när jag ser och hör detta. Speciellt när jag tänker på vad som kan tänkas hända efter valet. Ifall det går som det ser ut och Trump vinner valet (förutsatt att han överlever fram till valet - Harris och vänstermedia har i princip satt ett pris på Trumps huvud med sina nazistjämförelser) är jag på allvar rädd för att det kan bli någon form av (lågintensivt) inbördeskrig i USA. Vänstern har redan visat hur våldsbenägen den är (åtminstone på individnivå) och Trump har gjort klart att han inte kommer att tolerera några upplopp. Det kan faktiskt bli så som han sade att han tvingas kalla in militären för att kväsa demonstrationerna om och när dessa blir våldsamma. 

Som sagt, jag bävar inför valet.  

Pengabrist eller välsignelsebrist?

Det finns ett intressant bibelställe i de synoptiska evangelierna (Matt. 14, Mark. 6 och Luk. 9) som talar om hur Jesus mättade 5000 män (samt kvinnor och barn) med bara fem bröd och två fiskar. Han välsignade det som fanns, och det räckte till.

Idag kan man inte öppna en tidning eller gå in på en nyhetswebbsida utan att få läsa om hur bedrövligt det är när pengarna inte räcker till. Det är förstås främst inom vården detta syns och där de inbesparingar som måste göras känns som mest. Men överlag är vi nu i en sådan situation att vi lever på lånade pengar och ingen vet hur vi ska få rättsida på landets ekonomi.

Detta är faktiskt något som vi kristna har varnat för redan en längre tid. Om och när ett land vänder sig bort från Herren Gud, alla goda gåvors givare, och trampar hans vilja och den välsignelse han vill ge under sina fötter får det följder. Nu ser vi en första våg av dessa följder av att välsignelsen har uteblivit. Det råder brist. Än så länge "bara" på pengar, men så småningom kommer denna brist att sprida sig också till andra områden. Vården är bara först i kön.

Olika experter, från höger till vänster, ger mer än gärna sina förslag på hur vården "ska fixas", men verkligheten är den att det inte går att fixa detta. Inte med att flytta de pengar som finns från ett ställe till ett annat, inte genom olika politiska reformer och inte ens genom en kraftig ökning av alla former av invandring. Om välsignelsen är borta går det inte ihop.

Lösningen heter omvändelse. Det handlar om att gå tillbaka till Guds ord och hans vilja. Nu kommer givetvis en lång rad av kommentatorer att idiotförklara mig för att jag skriver detta, men notera att de inte har någon bättre lösning på vårt problem.

Vårt problem är ytterst nämligen inte att det finns för lite pengar. Problemet är att det finns för lite välsignelse eftersom vi har vänt Herren Gud, hans vilja och hans goda ordningar ryggen. Pengarna har alltid varit en bristvara i Finland, men hittills har de alltid räckt till. Jag säger inte att vi kunde "fixa vården" med fem bröd och två fiskar, men om vi skulle välja lydnadens - och därmed välsignelsens - väg skulle det vi har nog räcka till.

Om demokraternas våldsagitation

 Den politiska retoriken i USA blir allt galnare. Trump håller på som han alltid har gjort, men nu har Kamala Harris gått t.o.m. ännu längre än Trump i sin agitation. Detta kan förstås förklaras med hennes, och demokraternas, allt större desperation inför vad som ser ut att bli en klar valförlust, men det är ändå helt oursäktligt. Så vad talar jag om, kanske du undrar? 

I ett tal i Pennsylvania kallade Harris Trump för "fascist" och gjorde en jämförelse mellan honom och Adolf Hitler. Detta är problematiskt på mycket mer än ett sätt. Dels är det förstås en lögn. Trump har sagt att Hitler OCKSÅ gjorde bra saker. Som historiker kan jag inte annat än ge Trump rätt här. Hitler besegrade den galopperande inflationen och byggde ut det vi ännu idag känner som det tyska Autobahn-nätet. Givetvis drunknar detta i allt det onda han gjorde och man kan ifrågasätta varför någon överhuvudtaget vill ta Hitlers namn i sin mun, men ändå. Trump har rätt. Att från detta gå till att kalla honom fascist och jämföra honom med Hitler är bara fel. 

Men det att det är fel är inte det stora problemet. John Davidson på The Federalist ställer en mycket bra fråga: "Sedan man gått ut och kallat sin politiske motståndare fascist och en ny Hitler, hur kan man (om och när) man förlorar valet erkänna sig besegrad? Ska Harris bara säga: Sorry, alla, vi gjorde vad vi kunde för att vinna valet och rädda demokratin, men nu förlorade vi ändå. Nu behöver vi alla leva fredligt under denne nye Hitler." Davidson svarar själv på sin fråga: "Det kan hon inte, inte efter detta uttalande. Ingen kan acceptera en ny fascistisk Hitler-lik regim. Du bekämpar den på alla sätt du kan." 

Förutom att Harris uttalande är en närmast direkt uppmaning till nya attentatsförsök (vem skulle inte ha mördat Hitler innan han kom till makten om de kunnat göra det?) är det en direkt uppmaning till våldsamt motstånd efter valet, som sagt, om och när hon förlorar. 

Den politiska temperaturen i USA var redan före detta alldeles för hög. Om inte annat så vittnar de tre mordförsöken Trump redan utsatts för om hur media (och demokraterna) har eggat upp sina extrema anhängare till att gå långt utanför demokratins ramar för att besegra en ohavlig politisk motståndare. Detta uttalande från Harris gör illa så oerhört mycket värre. 

Det är nästan (men bara nästan) så man borde hoppas att Trump förlorar valet, för om han inte gör det står USA inför stora problem. Det kan bli mycket våldsamt.

Samtal och bön

 Vi samlas igen ikväll till samtal och bön i Ytteresse bönehus klockan 19. Välkommen med till den andliga frontlinjen och kämpa tillsammans med oss i bön för vår nejd, vår kyrka och vårt land!

Haapajärvi

 En av gårdagens nyheter var att ett begravningsfölje i Haapajärvi i norra Österbotten tvingades äta pizza i stället för att samlas till minnesstund sedan företagaren som har hand om lokalen där minnesstunden var inbokad avbokade evenemanget sedan hon förstått att cateringfirmans ägare var homosexuell. Polisen har inlett en undersökning och fallet kommer troligen att gå till åtalsprövning. 

Så här får det inte gå till. En företagare har givetvis all rätt att bestämma vilka evenemang han hyr ut sin lokal till, men om en bokning redan är gjord kan man inte avboka utan mycket goda skäl. Här är motiveringen dessutom av sådan art att den utan vidare uppfyller villkoren för diskriminering. Företagaren ville helt enkelt inte "ha personer som hör till sexuella minoriteter i sina lokaler".

Det är en sak om det skulle handla om t.ex. en regnbågsfest eller något liknande där hbtq-propaganda förs ut. Men nu handlade det om en minnesstund och en cateringfirma vars ägare är homosexuell. Men hallå! Vi måste helt enkelt kunna klara av att umgås som människor även om vi har olika sexuell läggning. Nu känner jag givetvis inte till alla fakta i detta, men knappast skulle cateringfirman ha ställt till med någon regnbågspropaganda i samband med denna minnesstund. 

Det här är samma sak som om en rasist skulle hyra ett föreningshus. Om han hade för avsikt att ordna en samling på vilken han sprider rasistisk propaganda kan husets ägare avboka. Om han kokar och serverar mat på en fest av något slag som ordnas i huset (utan att sprida någon propaganda) finns det ingen grund för någon avbokning. Om ägaren ändå avbokar finns det all orsak att anta att det handlar om diskriminering.