Knappast har någon missat att media de senaste dagarna har gått på högvarv för att försöka svartmåla religiösa rörelser/trossamfund som tar Bibelns ord om skilsmässa på allvar. Idag sällade sig ÖT och Kenneth Myntti till kören.
"Äntligen har vi fått en lag enligt vilken det är straffbart att tvinga kvinnor och män att bli kvar i äktenskap som inbegriper otrohet och olika former av våld", skriver han på ledarplats. Sedan följer en lång text med en massa inkonsekvenser och märkliga påståenden - lite i samma tonart som Svenska Yles artiklar i samma ämne.
Gemensamt för alla artikelskribenter som har uppmärksammat den nya lagen är att de blandar ihop olika saker både friskt och frimodigt. Finland har lagar om skilsmässa som inget kristet (eller annat) samfund kan upphäva. I klartext: Ingen kan tvinga någon att bli kvar i ett äktenskap som denne inte vill vara kvar i. Kort sagt: I Finland har alla som vill rätt att skilja sig. Ingen kan "med Bibeln som tillhygge" tvinga någon att bli kvar i ett äktenskap som "skaver".
Sedan är det en helt annan sak att kristna samfund och rörelser har rätt att från predikstolen förkunna att "Gud hatar skilsmässa". Detta eftersom Bibeln klart och tydligt säger just det, och de lagar gällande religionsfrihet vi har är tydliga på den punkten. Statsmakten kan och får inte diktera vad en kristen rörelse/kristet samfund förkunnar.
Kristna samfund och rörelser har också rätt att utesluta medlemmar om och när sådant anses vara befogat. Också detta på Bibelns grund. I kyrkohistorisk kontext brukar vi tala om det "lilla bannet" som härrör från Jesu egna ord i Matt. 18:15ff. (Som jag flera gånger tidigare har poängterat handlar detta inte om att kasta ut någon utan om att, förhoppningsvis, rädda en syndare från att gå vilse och skada sin eviga själ.)
Både Myntti, och framför allt Svenska Yle, blandar som sagt friskt ihop dessa saker när de talar om att "hindra någon från att skilja sig" och att detta, i juridisk mening, "numera kan ses som människohandel".
Givetvis kan det i väldigt strikta sekter (typ Jehovas vittnen) förekomma situationer där medlemmar upplever att de inte kan klara sig utan sekten och att man då kommer nära det som artiklarna i länkarna ovan målar upp. Men eftersom det inte finns någon religiös rörelse i Finland (inte ens JV) som har obligatoriskt medlemskap håller detta inte. Som sagt: Här blandas det friskt och helt ogenerat.
---
Jag kommer inte ifrån tanken att detta ämne lyfts upp just nu för att den lutherska kyrkans kyrkomöte just nu behandlar frågan om samkönade äktenskap. Notera att det i Svenska Yles artikel i ämnet uttryckligen talas om "konservativa kristna samfunds äktenskapssyn". Jag anar ett tydligt försök till påtryckning här.
Myntti skriver också några ord i sin ledartext som borde förskräcka alla som läser dem. Han efterlyser, vid sidan av denna nya lagstiftning, även en lag som "tvingar slutna religiösa samfund att bli mer transparenta".
Transparens är sig givetvis inget varken farligt eller ont i detta sammanhang. Tvärtom, faktiskt. Men när man ser hur Myntti (och andra) vrider denna lag om tvångsäktenskap och människohandel till att i praktiken göra kristen förkunnelse om äktenskap och skilsmässa olaglig kan man bara undra vad en sådan lag med likadan behandling skulle fås att innebära.
---
Sedan skrev jag givetvis en kommentar på Svenska Yle där jag påtalade att de blandar ihop flera helt olika saker i sin artikel. Kommentaren censurerades givetvis. Under artikeln jag länkar till ovan tillåts bara kommentarer som håller med och som, i varierande grad, öser spott och spe över konservativa kristna samfund och rörelser.
"Gud hatar skilsmässa". Detta eftersom Bibeln klart och tydligt säger just det.
SvaraRaderaÄndå valde du att inte alls kommentera den skilda prästen Harrys bakgrund när Mia Anderssén-Löfs valdes till präst i Pedersöre. Generellt sätt verkar det inte alls lika farligt att gå emot Guds ord när det gäller skiljsmässor som när det gäller t.ex. samkönade äktenskap. Åtminstone verkar de väldigt vanligt förekommande skiljsmässorna inte bry dej i någon större grad. Kanske finns litet väl många t.o.m. i din vänskapskrets eller åtminstone i församlingen?
Det är visst så att barnen är viktiga också ur kristen synvinkel. När tror du att barnen lider mera: när ett par av samma kön gifter sej med varandra av kärlek och skaffar barn eller när ett gift heterosexuellt par med barn skiljer sej?
L
L. Guds ord ger klara direktiv när det gäller skilsmässa. Givetvis bryr de mig. En av (två) orsaker till att jag inte är präst idag är att jag försvarade en biblisk hållning när det gäller skilsmässor.
RaderaSedan ser jag ingen orsak att gradera synden och dess följder som du tycks göra. Barnen lider garanterat i båda fallen.
Det är inte jag som graderar synd, jag ställde en rak fråga utan någon som helst gradering. Ditt svar var som förväntat: du klarar inte av att tro att barn i ett samkönat äktenskap inte lider och min följdfråga blir: hur många sådana barn känner du? Jag känner barn i samkönade äktenskap och också några skilsmässobarn. Barnen i de samkönade äktenskapen går det ingen nöd på, tyvärr kan jag inte säga det samma om de skilsmässobarn jag känner.
RaderaPointen med mitt inlägg var att du eventuellt skäller litet under fel träd när du gång på gång attackerar samkönade äktenskap och sgs helt struntar i skilsmässor.
L
L inser inte att det finns olika slag av skador. Barn i samkönade förhållanden blir skadade åtminstone vad gäller normer. Men det ser inte L eftersom han tycks vara skadad på liknande sätt.
RaderaOjdå, starkt påstående av anonym 15:35. Vad i min text antyder att jag är skadad och på vilket sätt menar du att jag är skadad?
RaderaL
L. Jag struntar inte alls i skilsmässor. Men det råkar nu vara så att just nu är det samkönade äktenskap som är på tapeten. Som sagt var skilsmässor/vigsel av frånskilda en av två orsaker till att jag inte blev prästvigd. (Jag skriver det igen eftersom du inte tycktes märka det första gången.)
RaderaSedan håller jag nog med Anonym 15:35. Orsaken till att någon inte inser hur barn i samkönade förhållanden blir skadade är sannolikt att de har samma skada själva. Alltså att deras uppfattning om vad som är naturligt har tagit skada.
” Men det råkar nu vara så att just nu är det samkönade äktenskap som är på tapeten”. Det stämmer. Ditt ”just nu” sträcker sej över en ganska lång tid. Jag har följt din blogg något år och samkönade äktenskap och din ”omsorg” om homosexuella har varit ett par av de mest diskuterade ämnena.
Radera” Som sagt var skilsmässor/vigsel av frånskilda en av två orsaker till att jag inte blev prästvigd”. Jag såg nog din kommentar om att din inställning till vigning av skilda. Jag upplever trots allt en stor obalans här på bloggen: mycket om samkönade äktenskap och sgs inget om skilsmässor. Rent statistiskt skulle du ha mycket mera att vinna på att kämpa mot skilsmässor, deras antal överskrider antalet samkönade äktenskap med några dekader. Om man inte, som du säger, borde gradera synden kunde man rent logiskt anta att du vill kämpa mot synden där det finns mest av den, så att säga.
Trumps lögner, skilsmässor och i övrigt väldigt tvivelaktiga moral vägde inte heller så tungt när du orerade mot Kamala Harris. ”Han är en så mycket bättre kandidat”, hette det. Vad baserades det uttalandet på om inte gradering av synd eller har jag missat något hemskt brott mot budorden som Harris har begått?
Sen har både du och anonym 15:35 lässvårigheter: jag frågade om du tror att skilsmässobarn eller barn i samkönade äktenskap lider mera. Jag lyfte fram mina egna erfarenheter. Det tolkades av både dej och anonym 15:35 till att jag är skadad eftersom jag, enligt er uppfattning, tycker att samkönade äktenskap är naturligt. Om du läser min första kommentar i inlägget så hittar du inget i den riktningen.
L
L. "Trumps lögner, skilsmässor och i övrigt väldigt tvivelaktiga moral vägde inte heller så tungt när du orerade mot Kamala Harris. ”Han är en så mycket bättre kandidat”, hette det. Vad baserades det uttalandet på om inte gradering av synd eller har jag missat något hemskt brott mot budorden som Harris har begått? "
RaderaNej. Mitt omdöme baserade sig på deras politik. Inte på deras synder.
Intressant. Om man för en, enligt din mening, bra politik får man alltså bete sej litet hur som helst. Borde inte kristna värderingar åtminstone i någon mån påverka ditt omdöme?
RaderaL
L. "Om man för en, enligt din mening, bra politik får man alltså bete sej litet hur som helst"
RaderaNaturligtvis inte.
"Borde inte kristna värderingar åtminstone i någon mån påverka ditt omdöme?"
Givetvis. Det är också därför jag flera gånger har sagt att jag inte skulle ha velat se Trump som republikanernas kandidat i valet och även kallat honom för en skitstövel. Men han blev deras kandidat, och om jag skulle ha varit tvungen att välja mellan pest och kolera (vilket jag också flera gånger har sagt att valet i november var) skulle jag ha valt det mindre dåliga alternativet, d.v.s. Trump.
"det mindre dåliga alternativet, d.v.s. Trump." Man baxnar, speciellt med tanke på vad han ställt till med efter sitt tillträde. Maken till ansvarslöshet och förakt för lag hittas inte alldeles enkelt.
RaderaAnonym 12.02 är fullständigt blind för den ondska och människofientlighet som demokraterna utövar. Det blir så när man är ordentligt indoktrinerad.
RaderaDu är politiserad och snarad i tiden om du tror att någon politisk riktning är bättre än en annan. Hitler, putin och trumpgänget räknar kallt på " kristnas" röster och skrymtar lite grann.
RaderaDemokratin och välfärden har gjort oss försoffade och penningberoende jämte beroende av mycket annat beroende som inte borde binda troende.
Tillbaka till Källan och apostlarnas och profeternas vittnesbörd om Frälsaren Jesus Gud Fadern och den helige Ande.!!!++!!!@**//
Anonym 12:02. Kom gärna med konkreta exempel. Jag lovar att lyfta fram lika många exempel som Trump-administrationen gjort som visar precis på ondska och människofientlighet.
RaderaL
Du menar väl 13.47.
RaderaJo, jag menar 13:47.
RaderaL
Kristian, du skriver bra och tydligt om detta ! En annan artikel på Yle som lyfter fram "strypsex" är om möjligt ännu mera pervers, man baxsnar över "unga vuxnas" åsikter i frågan !
SvaraRaderaAnonym 20:37. Nej, tyvärr. Min text ovan var inte så tydlig som jag skulle ha önskat. Men det skulle ha krävt en tiosidors uppsats, och en sådan text skulle få orka läsa. Det här är ett komplext ämne, inte minst för att vi människor har en förmåga att komplicera våra liv något enormt. Jag förespråkar inte användandet av det lilla bannet när det gäller skilsmässa, och jag känner inga sammanhang där man gör det. (Jag känner inte till vilken praxis icke-kristna rörelser som t.ex. JV har.) Det jag gjorde i texten ovan var att visa hur galet det blir när media blandar ihop saker. (Och rörelser. kan tilläggas.)
RaderaKanske det beror på vilken målgrupp du tänker på ? Den som tänker i samma banor som du har knappast svårigheter med att fylla "luckorna" i din text och naturligtvis har du helt rätt i det sista du skriver ( när media blandar ihop saker ) .
RaderaAnonym 17:07. Sant.
RaderaDet går så bra att skriva om " att de blandar ihop olika saker både friskt och frimodigt".
SvaraRaderaMen om vi skulle vända på myntet: du skriver att "'Gud hatar skilsmässa'. Detta eftersom Bibeln klart och tydligt säger just det" och fortsätter med att kyrkan har rätt att hålla fast vid den förment bibeltrogna synen på äktenskap.
Vad betyder det - egentligen? Dels framhåller du i princip kyrkans rätt till en annan syn på äktenskap och skilsmässa än den i samhället i övrigt rådande. Och dels, om du skulle vara konsekvent, anser du att denna kyrkans rätt skall vara lag för dess medlemmar, vid vite om utfrysning ur gemenskapen, alldeles oavsett det sekulära samhällets normer. Och sist men inte minst anser du att den förment bibeltrogna synen på äktenskap och skilsmässa i själva verket borde vara den i samhället rådande, dvs att det sekulära samhället gärna skulle få lagstiftningsvägen eller på annat sätt få kapitulera inför din livsåskådning.
Om det här nu är rätt tolkat innebär det faktiskt att de som kritiserar den konservativa kristna synen på i det här fallet äktenskapet faktiskt har fullständigt rätt. Alternativet är att du blåser rökridåer för att fördunkla att du kör med dubbla standarder, även kallat dubbelmoral.
Anonym 20.50. "Dels framhåller du i princip kyrkans rätt till en annan syn på äktenskap och skilsmässa än den i samhället i övrigt rådande."
RaderaJa, det gör jag. Det är fullkomligt självklart att kyrkan inte ska låta samhället diktera dess lära. Det är sällsynt att t.o.m. den mest avfallna präst/biskop skulle våga påstå något annat. Men undantag finns förstås, vilket Marko förtjänstfullt redogjorde för i kommentarfältet för några dagar sedan.
"Och dels, om du skulle vara konsekvent, anser du att denna kyrkans rätt skall vara lag för dess medlemmar"
Jag skulle kanske inte använda ordet "lag" så som du gör det, men ja. Jesus gör det klart att den som älskar honom också håller hans bud. Jesus var mycket tydlig när det gäller äktenskap och skilsmässa.
"vid vite om utfrysning ur gemenskapen, alldeles oavsett det sekulära samhällets normer"
Som sagt har samhällets normer inget alls med detta att göra. Men det lilla bannet ska inte användas lättvindigt. Det finns fall där det kan och ska användas, helt klart, men jag kan inte se att det gäller fall när någon tar sig ur ett skadligt äktenskap. Jesus gör som sagt mycket tydligt vad som gäller i dessa fall, och skilsmässa kan i vissa fall vara det mindre onda alternativet.
"Och sist men inte minst anser du att den förment bibeltrogna synen på äktenskap och skilsmässa i själva verket borde vara den i samhället rådande"
Gärna skulle det vara så, ja. Det skulle alla må bra av. Idag skiljer sig människor alldeles för lättvindigt med mycket lidande speciellt för barnen som följd. Men det fungerar inte så att vi kan tvinga på icke-troende människor en kristen livsföring. Det behöver börja med tron och sedan följer livet. Inte tvärtom.
"dvs att det sekulära samhället gärna skulle få lagstiftningsvägen eller på annat sätt få kapitulera inför din livsåskådning."
Som en följd av det ovan sagda: Nej. Det anser jag inte.
Fortsättning: Och nej, det är inte dubbelmoral. Det är du som fått det hela att gå i kors i ditt tänkande. Säkerligen för att jag i texten ovan uttryckte mig väldigt kortfattat. Nu har jag förhoppningsvis korrigerat detta.
RaderaKristian: "Gärna skulle det vara så, ja."
RaderaOckså Kristian: "Som en följd av det ovan sagda: Nej. Det anser jag inte."
Det var mycket tydligt ett "ja" och ett "nej" på en och samma gång. Bravo!
Anonym 07.16. Ja och nej. Absolut. På två olika frågor. Kom igen nu och sluta trolla.
RaderaTroll? Det kan du vara riktigt själv!
RaderaHur du än vrider och vänder på diskussionen: Du svarar "ja" på frågan om din äktenskapssyn borde vara den i samhället rådande.
Och du svarar "nej" på frågan om samhället på sätt eller annat borde foga sig efter denna din syn.
Det här är nu en politisk debatt, eftersom den har samhälleliga dimensioner. Och med ryggen rak svara du "jonej". Vilken politik driver du på riktigt?
Anonym 18:09. Att önska att något vore på ett visst sätt och att anse att det borde lagstiftas om det är inte alls samma sak. Kom igen när du har fattat!
RaderaKristian. Läs som det står, och svara därefter:
Radera"dvs att det sekulära samhället gärna skulle få lagstiftningsvägen *eller på annat sätt* få kapitulera inför din livsåskådning."
Du skulle önska att din syn på tingens ordning vore lag för alla. Därmed har envar all rätt i världen att kritiskt granska din position precis efter behag, och häckla den om man så önskar.
Ser du: du rör ihop religion och politik, och med den hållningen blir din argumentation ett enda bedrövligt vacklande mellan sinsemellan oförenliga positioner.
Anonym 21:45. Nej, det gör jag inte. Läs om, läs rätt!
RaderaVarför går mina tankar till en viss amerikansk politiker? När någonting går åt fanders på grund av ens eget tänkande är det alltid företrädarens fel...
RaderaEn teologisk kommentar till Kristian.
SvaraRaderaI nyaste nummer av Perusta (3/2025) finns flera artiklar om äktenskapet, dess kyrkohistoria och teologi. Rekommenderar för alla som kan läsa finska. (Jag skrev också själv något om bekännelseskrifternas äktenskapsundervisning i mitten av 1990-talet.)
En sak som förvånar mig ständigt är, att ingen tycks komma ihåg, att våra bekännelseskrifter faktiskt tillåter både skilsmässa OCH omgifte för den s.k. oskyldiga parten. Hur det här ska tillämpas i vår tid är naturligtvis en ganska utmanande fråga. TM Joona Niemelä som har skrivit sin magisteravhandling om Luthers äktenskapssyn och är en av skribenterna i Perusta visar mycket tydligt, att reformatorn godkände ett flertal grunder för skilsmässan som giltiga. Naturligtvis återspeglar vissa av hans tankar sådan problematik som inte finns i moderna västerländska samhällen. Vad jag kan se - och utan att ta ställning vem som har rätt eller fel - återspeglar själva uttrycket "bibliskt äktenskap" en frågeställning som inte nödvändigtvis är så entydig och klar som vi kanske tänker.
Det verkar finnas två olika uppfattningar om vad som Nya testamentet egentligen lär om skilsmässa och omgifte. Den ena är i stort sätt den romersk-katolska och den andra utgår ifrån att den kristna kyrkan väldigt tidigt misstolkade Jesus och Paulus undervisning eftersom man inte kände till det ursprungliga sammanhanget. (Boken heter Skilsmässa och omgifte i kyrkan, minns inte vad den baptistiske författaren heter).
Om man utgår ifrån att bekännelseskrifterna utgör ett sant uttryck av den bibliska sanningen, kan man alltså diskutera, huruvida en strikt linje i frågan om skilsmässa och omgifte till alla delar är rätt.
Det kaos som vi idag möter i frågor kring förhållanden är naturligtvis hemsk. Att "automatiskt" viga alla som önskar det är inte motiverat. Men då behöver man nog kunna sätta sig in i människornas livssituation och kunna agera med stor pietet. Detta är ju på intet sätt möjligt i våra församlingar. Man ska också komma ihåg, att det i dagens värld finns situationer där t.e.x. ett sambopar kan ha flera barn från bådas tidigare förhållanden och ännu något tillsammans. Att i sådana situationer försöka avgöra, vad som egentligen är rätt från kristet och "bibliskt" perspektiv är nog en stor utmaning.
Huvudregeln är naturligtvis klar och tydlig: Gud har skapat människan till man och kvinna och dessa två ska bli ett samt vara tillsammans hela livet. Äktenskapet är ju en ordning som härstammar från själva urtillståndet, före syndafallet. Men hur man sedan ska agera för att Guds ursprungliga plan kan bli verklighet är en långt större fråga än den huruvida man kyrkligt ska viga frånskilda eller inte. För att säga saken krasst: Äktenskapet är inte ett livstidsstraff utan en ordning för trohet, fortplantning och kärlek (för att vidareutveckla och modernisera kyrkofadern Augustinus syn).
Marko Sjöblom
Marko. Det är viktigt att hålla fram detta. Dessutom kan tilläggas att bekännelseskrifterna godkänner omgifte i vissa fall eftersom Bibeln gör det. (Du inledde den satsen med ordet "om", så jag vill bara förtydliga.)
RaderaVar godkänner bekännelseskrifterna omgifte? Där ett äktenskap ingåtts med ett löfte inför Gud om evig trohet, och där inga formella brister finns i parternas förklaring, där gör den som bryter äktenskapet sig skyldig till mened. Menedare är destinerade till förtappelsen enligt Skriften.
RaderaDet kanske finns äktenskap där en sådan ed inte ingår. De kan då kanske upplösas utan att mened begås men i det gängse vigselformuläret i evangelisk-lutherska kyrkor finns inga möjligheter att godkänna skilsmässa. Den som accepterar det, präst eller lekman, gör sig medskyldig till att mened begås.
Av någon anledning beivrar våra domstolar inte detta slag av mened men den juridiska och teologiska rekvisitan är otvetydig.
Kristian, jag ville ta upp det här eftersom jag flera gånger har noterat en ofattbar hårdhet gentemot dem vars äktenskap har kraschat. En hårdhet som tar en skepnad av bibeltrohet. Så viktigt som det än är att sträva till bibelordet.
RaderaEn viktig fråga är, huruvida de giltiga orsakerna för skilsmässan, särskilt i NT, bör uppfattas som representativa exempel av en större mängd skilsmässogrunder eller som de enda giltiga. En mycket snäv och restriktiv linje kan också slå tillbaka. Lite på samma sätt som frågan om sabbaten och det arbete som då är tillåtet/förbjudet.
En konsekvent linje borde också backas upp av kyrkan/samfundet så att alla (präster) med vigselrätt agerar på samma sätt. Nu har hela frågan om skilsmässa och omgifte redan för flera decennier sedan "delegerats" till enskilda präster och biskopar. De som vägrade blev snabbt en försvinnande liten minoritet och numera finns knappast några präster kvar som inte skulle viga frånskilda. Lite motsvarande utveckling gällde dessutom frågan om sambopar som faddrar. På den punkten löstes frågan med hjälp av medierna, censuråtgärder och kyrkolagsändringen 1992.
Marko Sj
Alltså: ... sträva till bibeltrohet.
RaderaTill Anonym 10.5. Kl 19:32 om Bekännelseskrifternas linje angående omgifte:
SvaraRaderaDet står i "Traktaten om påvens makt och överhöghet", kapitlet Om biskoparnas makt och domsrätt, SKB, sida 353:
"Orättfärdig är också den förordningen, som vid äktenskapsskillnad förbjuder den oskyldiga parten att gifta sig".
Ställningstagandet ska naturligtvis förstås i sitt ursprungliga kontext och en större frågeställning om hur "bokstavstroget" vi över huvud taget skall (och kan) tillämpa bekännelseskrifterna. Vi ska också komma ihåg, att skilsmässorätten nog har funnits med i lagstiftningen genom århundradena. Även om det i praktiken främs gällde s.k. ståndspersoner.
Om debatten och argumentationen i Finska kyrkan finns också akademisk forskning (Vesa Hirvonen: Vapahtajan käsky vai Kristuksen rakkaus? Keskustelu eronneiden vihkimisestä kirkolliskokouksessa 1876 - 2003, STKS 2022).
Marko Sjöblom