Bokrekommendation!

Jag har satt förmiddagen på att jobba med ett undervisningspass jag kommer att ha på en ungdomssamling i EC i Vasa på tisdag. Temat är "Dopet", och denna förberedelse innebar att jag fick ägna mig åt en del dogmatiska studier. Det är nämligen inte så enkelt för en kyrkohistoriker att ta sig an ett så dogmatiskt ämne... Nåväl. Jag insåg att jag behövde läsa på en del, och tyvärr är vårt bibliotek ganska klent när det gäller dogmatiken. Historia och kyrkohistoria finns i mängd och massor, och det samma gäller också för exegetiken. (God sådan, inte något historiskt-kritiskt.) Men dogmatiken var, insåg jag, en svag punkt. Skam till sägandes ägde jag till för bara en dryg vecka sedan inte ens Piepers dogmatikverk. Nå, den bristen är nu åtgärdad.

Emellertid insåg jag snart att detta verk inte skulle hjälpa mig med min uppgift. Svenska Kyrkans Bekännelseskrifter kom förvisso till användning, men de gav ändå ingen systematisk översikt över dopet. Då slog det mig! Hoppets Bekännelse! Den har jag, och den är skriven på ett sådant språk och så klart och tydligt att den borde kunna vara till hjälp. Det tog en stund att lokalisera den, men när jag väl hittade den gick arbetet snabbt. Sedan insåg jag att den idag finns tillgänglig för alla på nätet, men då var jag nästan redan klar.

Det finns många bra böcker. Samt många dåliga. Men de bra böckerna får inte falla i glömska. Ola Österbackas Hoppets Bekännelse är en sådan. Den här korta texten får vara en liten påminnelse för sådana som någon gång kanske har läst boken men kanske mer eller mindre har glömt bort den. Eller varför inte en rekommendation för någon som ännu inte har upptäckt den.