Så hände det som inte borde ha kunnat hända i Finland. Päivi Räsänen dömdes i högsta domstolen för hets mot folkgrupp. Domen föll med rösterna 3-2. Noteras bör mycket noggrant att Räsänen friades för sina tweets och sina bibelcitat och domen endast handlar om det hon skrivit i sin lilla bok Mieheksi ja naiseksi hän heidät loi – homosuhteet haastavat kristillisen ihmiskäsityksen från 2003 i vilken hon kallade homosexualiteten för en "psykosocial utvecklingsstörning" och en sexuell abnormitet.
Denna dom, hur bedrövlig den än är, innebär alltså inte att det efter detta på något sätt skulle vara olagligt att kalla utlevd homosexualitet för synd och att citera det Guds ord säger om sexuella avvikelser. Så några bibelbål kommer inte denna dom att leda till. Så långt allt väl. Religionsfriheten är räddad. Än så länge, åtminstone.Men mer om detta nedan.
Dock tvingas både Räsänen och Lutherstiftelsen avlägsna den ovan nämnda boken från allmän spridning. Det blir alltså ändå ett (litet) bokbål av detta. (Det är alltså bråttom att ladda ner boken innan den försvinner från nätet!) Domen signalerar tydligt att det finns saker som inte får sägas i den offentliga diskussionen, och därmed innebär denna dom ett stort bakslag för yttrande- och åsiktsfriheten i Finland.
Motiveringen till domen var att det Räsänen skrivit i sin lilla bok om homosexualiteten som en psykosocial utvecklingsstörning är att nedvärdera de homosexuella och dessutom anses utsagan representera en föråldrad medicinsk uppfattning som stämplar homosexualiteten som en sexuell abnormitet.
Som jag tidigare har skrivit här på bloggen, och även visat, är detta ytterst tveksamt. Förändringen i synen på homosexualiteten bygger inte på nya vetenskapliga rön utan på att hbtq-lobbyn (med media i spetsen) varit så oerhört framgångsrik i sitt spridande av sin propaganda. Det vetenskapliga samfundet har helt enkelt böjt sig för den allmänna opinionen. Så mycket alltså för detta som en "föråldrad medicinsk uppfattning".
Jag hade förväntat mig och hoppats att högsta domstolen skulle ha klarat av att skilja mellan riktig vetenskap och propaganda utklädd till vetenskap. Men icke. Det denna dom nu innebär är att den samhälleliga diskussionen stryps och bara den av propaganda framtvingade synen på homosexualitet får rum i samhällsdebatten. Detta är ytterst allvarligt och ett kraftigt slag mot yttrandefriheten. För att inte tala om vilken förödande effekt det att lögnen på detta sätt ges ensamrätt i det allmänna samtalet kommer att få för kommande generationer. Det denna dom innebär är att möjligheten till en sund syn på homosexualitet låses in göms bort och nyckeln kastas bort.
---
Frågan om homosexualiteten och religionsfriheten är ändå inte avgjord med detta, vågar jag påstå. I en kommentar till dagens dom säger juridikprofessorn vid Helsingfors universitet, Kimmo Nuotio, att även om Räsänens påståenden skedde inom en kyrklig ram såg HD den som en del av samhällsdebatten. "HD betonade hur skadliga dylika smädande uttalanden är. De kyrkliga sammanhangen är stora och där rör sig många ungdomar. Således är frågan huruvida en homosexuell [ungdom] kan vara sig själv [i de kyrkliga sammanhangen] synnerligen kritisk. I de olika utlåtandena fördes fram att diskriminering och mobbning av unga homosexuella kan leda till depression, ångest och t.o.m. självdestruktivitet. På denna grund ansåg HD att det fanns tunga samhälleliga skäl att ingripa i dylika påståenden." Så långt Kimmo Nuotio. (Vågar jag gissa att detta utlåtande kom från Seta?)
Som jag skrev ovan begränsar inte denna dom rätten att kalla utlevd homosexualitet för synd eller att läsa och utlägga vad Guds ord säger om sexuella avvikelser. Men om vi får ta Kimmo Nuotio på orden kommer denna fråga ännu att komma upp på rättsväsendets agenda. Kyrkans lära är nämligen sådan att den begränsar homosexuellas möjligheter att "vara sig själv" i kyrkliga sammanhang - om man med detta uttryck alltså avser rätten att inte drabbas av Guds lag om och när de praktiserar sin homosexualitet. Den stora fråga som ännu inte har fått någon (ur hbtq-lobbyns synvinkel) tillfredsställande lösning är frågan om det är diskriminerande att framföra vad Guds ord säger om utlevd homosexualitet. Och på basen av de synnerligen hårda omdömen som Nuotio hävdar finns i de olika utlåtanden som domen bygger på kommer hbtq-lobbyn inte att låta denna sak samla mossa någon längre tid innan det är dags för nästa rond. Det behövs bara lite mer smörjande propaganda innan rättsväsendet är moget att ta nästa steg i denna process där målet helt tydligt är att på alla plan tysta ner alla som vågar säga något om och framför allt mot de olika sexuella avvikelserna.
---
Så vad blir slutsatsen? Kort och gott denna: Denna dom förändrar egentligen ingenting i sak. Guds ord står fast och vi får stå fast på Guds ord. Fortsättningsvis.
Du upprepar återigen påståendet att förändringen i synen på homosexualitet inte bygger på vetenskap utan på ”propaganda”, men du har fortfarande inte visat något konkret stöd för detta. Samtidigt har du själv tidigare sagt att du inte är bekant med den senare forskningen. Det gör det svårt att ta slutsatsen på allvar.
SvaraRaderaDet stämmer att Räsänen inte dömdes för att citera Bibeln eller uttrycka religiösa uppfattningar, utan för att ha beskrivit homosexualitet som en ”psykosocial utvecklingsstörning”. Det är en medicinsk utsaga, och domstolen konstaterade just att den inte har stöd i modern vetenskap och därför kan vara nedvärderande. Det handlar alltså inte om att förbjuda religion, utan om att dra en gräns mellan teologiska tolkningar och faktapåståenden om människor.
Du gör också ett stort antagande när du hävdar att vetenskapen har ”böjt sig för opinionen”. För att det ska stämma behöver du visa att ett helt forskningsfält under flera decennier, i olika länder och forskningsmiljöer, systematiskt har ersatt evidens med ideologi. Att bara upprepa att det är ”propaganda” räcker inte.
Kan du peka på någon modern medicinsk eller psykologisk forskningsöversikt som faktiskt stöder påståendet att homosexualitet är en störning, eller att den nuvarande vetenskapliga konsensusen bygger på felaktiga data?
Anonym 17:26. Jag har visat hur detta forskningsfält under långa tider har varit påverkat av propaganda och hur forskningsresultat har fabricerats och fått att visa det man har velat att de ska visa. Samt hur dessa fabricerade resultat har använts som "faktaunderlag" i nya rättsfall t.ex. USA. (Obergefell) Det är sant att jag inte är bekant med nyare forskning, men det att den gamla förfalskade forskningen fortfarande används säger väl egentligen allt som behöver sägas.
RaderaMen där uppstår ju ett tydligt problem i ditt resonemang.
RaderaDu säger att du inte är bekant med den nyare forskningen, men drar samtidigt slutsatsen att den bygger på ”förfalskad” äldre forskning. Det är ett väldigt starkt påstående, och för att kunna göra det behöver du rimligen visa att just den moderna forskningen faktiskt är beroende av dessa äldre studier på ett avgörande sätt. Annars blir det mer en antagelse än en slutsats.
I praktiken fungerar inte vetenskap så att nya studier bara ”ärver” gamla resultat. De använder egna data, egna urval och egna metoder, och deras resultat står och faller med den egna evidensen. Om den äldre forskningen verkligen var så pass felaktig som du menar, borde senare studier med bättre metoder ha visat något annat. Men det är just där du säger att du inte är insatt.
Det gör också att du inte tar ställning till det som är avgörande i frågan, nämligen vad den samlade senare forskningen faktiskt visar. I stället återkommer du till en generell kritik av äldre studier och låter den ersätta en analys av det nuvarande kunskapsläget.
Så den centrala frågan kvarstår: om du inte har tagit del av den moderna forskningen, på vilken grund kan du då hävda att den är felaktig?