fredag 15 maj 2026

Reflektioner

Jag har suttit nu (delar av) två kvällar och sett med ett öga på ESC-semifinalerna. Jag vet faktiskt inte varför, kanske för att det är tradition. Förr fanns förvisso också den fruktansvärda dekadensen där, men då kunde man urskulda sig med att det var för att lyssna på musiken. Inte ens det fungerar längre sedan också musiken urartat närmast totalt och blivit ett enda ylande och tondövt mischmasch samtidigt som fokus nästan helt har flyttat över på scenframträdandet - som därmed tvingas bli allt mer utmanande på alla tänkbara sätt för att sticka ut.

Ändå är det som jag reagerade allra mest på i år nyhedendomen som slagit igenom på ett, i mitt tycke, helt nytt och ogenerat sätt. Sånger som prisar "Moder Jord", satanistiska handtecken mera som en regel än undantag och överlag sångtexter som är helt fruktansvärda också så där annars.  

När jag satt och såg (med ett öga) på eländet kom jag att tänka på det vi läser i Rom. 1. Där talas det om människor som inte prisade Skaparen för hans skapelse och inte gav honom äran för sitt verk - trots att det är fullt uppenbart för alla att se - och i stället prisade det skapade och "förblindades av sina falska föreställningar så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan". På detta följde sedan domen: "Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar." En av de mest synliga följderna av detta blev homosexualiteten. "Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra."

Var syns detta tydligare än just i ESC? 

---

Det är svårt att inte bedrövas över människornas blindhet, dumhet och deras förfall. Det är inte fel att gråta över eländet. Men samtidigt får vi glädjas över att Guds ord igen visar sig vara sant, gott och rätt. Guds ord är sanning, och den som har ögon öron kan se detta och får jubla över detta. Trots att situationen där det visar sig vara sant är allt annat än god. 

Men Guds ord är sant och står fast! Också när det säger (och det gäller alla som sitter fast i all slags synd och orenhet) att "Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet." (1Joh. 1:9) Dessa ord gäller alltså också - och de är ord som vi alla behöver och får tro, bruka och ta till oss. Löftet gäller alla som medverkar i ESC, alla som ser på eländet och också alla andra. (Notera att ordet "Om" i denna vers är översatt från det grekiska "ean" som också kan översättas med "när" eller "närhelst".)   

11 kommentarer:

  1. Hur förhåller du dig till ESC 1998 då Guds utvalda folk och alla sionisters favoritland skickade en transkvinna att representera dem ? Det borde väl inte har varit möjligt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonym 13:06. Vad menar du? Varför skulle jag på något sätt behöva förhålla mig till det? Och varför skulle det inte "behöva vara möjligt"? Det finns märkligheter överallt.

      Radera
    2. Jag skulle vilja veta hur väckelsekristna skulle förhålla sig ifall Israel även idag skulle representeras av en lbtq+ person. Många väckelsekristna skryter åter igen på sin sociala media hur de ska ge sin röst åt Israel och därmed Guds folk och att det är mer viktigt än att ge sin röst åt sitt eget hemland. I samma media äcklar de sig över hur mycket hbtq+ som syns i ESC. Skulle de fortsätta rösta på Israel om tex Dana International ställde upp i år igen ?

      Radera
    3. Anonym 17:18. Jag kan förstås inte tala för andra väckelsekristna än mig själv, men jag röstar inte i detta spektakel överhuvudtaget. Jag har gjort det förr, och inte sällan på just Israel. Men Dana International fick ingen röst av mig när det begav sig.

      Radera
  2. Kristian, varför förslösar du den dyrbara nådatiden med att följa med denna världens avgudar där de förhärligar all synd om nakenhet? Du bara föder köttet. Anders

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anders. Bra fråga! Jag har många gånger funderat samma sak. Nå, tidigare har jag kunnat motivera det med att jag vill höra fina låtar. Men numera fungerar som sagt inte ens det. T.o.m. köttet blir frustrerat av det elände som presenteras...

      Radera
  3. Det fascinerande här är hur lätt estetisk avsmak förvandlas till moralisk diagnos. Du ogillar musik, scenuttryck och symbolik, fair enough. Men att gå från ”det här tycker jag är vulgärt” till ”detta bevisar mänskligt förfall och Guds dom” är ett rätt långt språng.

    Varje generation verkar dessutom upptäcka civilisationens undergång i populärkulturen. Rockmusik, jazz, Elvis-höfter, hårdrock, punk, tv-spel, fantasyböcker, sociala medier. Alltid samma berättelse: dekadens, förfall, ungdomens ruin. Ändå fortsätter världen envist att bestå.

    Det påminner mig lite om 80-talet när vissa satt och spelade rockskivor baklänges (baklänges Börje 😂) för att hitta dolda sataniska budskap och var övertygade om att de hörde dem. När man redan vet vad man letar efter börjar nästan varje brus låta som bekräftelse.

    Och det märkliga är selektiviteten: när människor i ESC sjunger om kärlek, gemenskap eller sårbarhet är det ”blindhet”, men när samma människor tolkas genom Romarbrevet blir de plötsligt reducerade till exempel i en syndakatalog.

    Man kan förstås läsa världen genom en redan given teologisk mall. Men då hittar man också ofta exakt det man på förhand visste att man skulle finna.

    Eflop

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eflop. Din analys far i diket redan från början riktigt så det sjunger om det. (Ha, ha!) Visst. Jag hyser en del estetisk avsmak (också), men det börjar verkligen inte där. Och nej, jag ogillar inte alls musik. Jag musicerar själv. Men det som framförs i ESC är idag tyvärr ofta ganska långt från musik. Det är idag mest scenshowen som betyder något. (T.ex. greken - sjöng han en enda ton?) Jag har faktiskt en teori som jag inte har hört någon annan framföra - förstås kanske för att jag inte har läst allt som har skrivits... I Bulgariens bidrag gick en stor del av scenshowen ut på att artisterna befann sig i ett (tryggt) rum med fyra väggar - inte ute på den stora, öppna (och farliga) scenen. I oroliga tider blir människor lugnade av fasta former, väggar och gränser. Det vida och obegränsade oroar. Jag tror att detta var en delorsak till att Bulgarien vann.

      Radera
  4. C'mon katten, det svänger ju!

    Bangaranga!

    SvaraRadera
    Svar
    1. 11.26. Jag förstår inte det där sista ordet. Förklara gärna!

      Radera
  5. hade helt glömt Börje Hästbacka på 80 talet hahahahaa

    SvaraRadera