Som kristna vet vi att det inte är ok att välja bort barnen.
Skaparens uppdrag till oss människor att föröka oss och uppfylla jorden är ännu
inte fullgjort. (När det är fullgjort låter han nog oss veta det ...) Vi har
insett att vår främsta skyldighet gentemot kommande generationer är att se till
att det finns kommande generationer.
På ett rent socioekonomiskt plan är de allt lägre
nativitetssiffrorna också en katastrof. Vi är med god fart på väg in i en
demografisk vinter, och denna demografiska vinter kommer att leda till såväl
ekonomisk som social kollaps. Om du inte tror mig: Se var i landet det idag
finns framtidstro och var ekonomin går bäst! Det är där det finns mest barn! Barnen
är inte bara en framtidsgaranti, de är – redan idag – något som gör att ett
lokalsamhälle kan blomstra. Eller dö, om barnen saknas.
I artikeln, och i kommentarerna under artikeln, sades det
flera gånger att demografin kan fixas med ökad arbetskraftsinvandring. Det här
stämmer säkert på ett teoretiskt plan, men det innebär samtidigt inget mindre än döden för vår
egen kultur. (Om detta sedan är en dålig sak kan man förstås diskutera i all
oändlighet.) Men vad värre är: En massiv invandring innebär invandring av en
massa muslimer. Nu inser jag givetvis att detta är fruktansvärt politiskt
inkorrekt att säga, men det finns så många exempel på att detta inte fungerar
att alla - också de mest godtrogna och förblindade - skulle
inse problemen. Men tydligen icke. Den som ändå vill veta mera kan t.ex. ta
reda på vad orden Dar al Harb betyder och vad denna term innebär i praktiken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar