Om "The Benedict Option" i finländska förhållanden, del 1

Jag har funderat en del kring vår situation i dagens värld. En kristen människa som försöker följa Guds ord och som bekänner sig till och kämpar för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga (Jud. 1:3) har det ganska trångt i det andliga klimat som råder idag. Och värre blir det hela tiden. I det följande bjuder jag på en kortfattad samtidsanalys och sedan på några tankar kring vad som kunde/borde göras i denna situation. Som bakgrund för detta resonemang har jag Rod Drehers tankar i boken "The Benedict Option". (Det han skriver i boken är inte alldeles lätt att överföra till europeiska förhållanden, men det innebär samtidigt att jag kan tillåta mig att ta mig lite friheter när det gäller tillämpningarna.) Först alltså samtidsanalysen:

1. Vi lever idag i en kultur som är på god väg mot någon form av krasch. Detta kan ske snabbt eller så dröjer det en tid innan det sker, men det kommer oundvikligen att ske om vi fortsätter på den väg vi gett oss in på. Det går nämligen inte att förkasta och gå emot Guds goda ordningar utan att det får allvarliga följder. Ett samhälle som överger den kristna tron och som inte värdesätter det kristna arvet kommer att hemfalla åt barbari i olika former. Det här ser vi idag kanske speciellt när det gäller aborter. Vi drar oss inte för att mörda de som är allra mest skyddslösa av oss. Speciellt allvarligt blir detta när vi vänder oss mot både Guds vilja så som den är uttryckt i hans ord och så som den framstår i naturen och i naturens ordningar. Vi människor går helt enkelt sönder när vi gör så. Illamående bland speciellt barn och ungdomar som det leder till när könsidentiteten ska ifrågasättas och alla förväntas "ta reda på vilket kön man är" är i sig en sak som kan vara kulturvältande.

2. Udden i kritiken mot sådana som vågar stå upp emot och utmana könsnihilismen och upproret mot Guds goda ordningar på andra områden riktas framför allt mot konservativt kristna människor och institutioner. Dreher menar att klassiskt kristna (som håller fast vid att äktenskapet exklusivt gäller en man och en kvinna, som offentligt vågar ifrågasätta den moraliska revolutionen, som är emot eutanasi och som vågar tala mot aborter) inom en snar framtid kommer att betraktas på samma sätt som vi idag ser på vit makt-anhängare. När så sker kommer det givetvis att få allvarliga följder. Här ser vi också - redan idag - allt som oftast en halsbrytande vändning och kletande av skuld: Det illamående som har orsakats av att kulturen har vänt sig mot Guds goda ordningar skylls, inte på den verkliga orsaken, utan på sådana som vågar berätta vad illamåendet beror på. Alltså vanligen bibeltroende kristna. Detta är ett klassiskt exempel på att skjuta budbäraren.

3. Speciellt de lutherska folkkyrkorna (men också en del av frikyrkorna) har förkastat Guds ord och valt att i stället följa tidsandan för att vinna acceptans bland de breda folklagren. Detta har inneburit att sådana medlemmar som fortfarande vill hålla sig till Guds ord blir utpressade i marginalen och inte längre kan få t.ex. prästvigning och inte heller har möjlighet att söka högre tjänster inom kyrkan. En kyrka som beter sig på detta sätt kommer inte att överleva i längden, och den förtjänar inte heller att göra det.

Denna samtidsanalys är givetvis oerhört kortfattad, och den kunde säkert med fördel utvidgas. Jag nöjer mig emellertid i det här skedet med detta. Frågan blir då: Hur ska vi som kristna verka i en situation som denna? Hur bevarar vi den tro som en gång för alla anförtrotts åt de heliga? Hur för vi den vidare och hur sprider vi den i en kultur som håller på att begå självmord genom att vända sig mot Gud, mot hans vilja och hans goda ordningar?

Fortsättning följer ...