lördag 28 september 2019

Spelman på taket


Vi var "finkulturella" igår kväll och gick på Wasa Teater och såg "Spelman på taket". Jag är relativt bekant med den här musikalen – jag har sett den i tre olika uppsättningar under årens gång, och dessutom har jag (förstås) sett filmen från 1971 (med Topol i rollen som Tevje) ett antal gånger och haft sångerna på favoritlistan på Spotify så länge jag använde mig av den tjänsten. Men den här uppsättningen var speciell. Först tänkte jag att det aldrig kommer att fungera med de här dockorna, men jag insåg genast de kom in på scenen att det gör det visst. Det gav det hela en djupare dimension, och dessutom öppnade det för den oerhört gripande slutscenen, den med Tevjes kärra. Den var något helt nytt, och ett genidrag av manusbearbetarna/regissören. Fruktansvärt störande, visst, men så är verkligheten gällande judarnas öde i Europa ju också just det. Så fruktansvärt störande.

Skådespelarna och musikerna gjorde också en helgjuten insats, men det är absolut slutscenen jag kommer att komma ihåg. Om det ännu finns biljetter ska du absolut ta tillfället i akt och gå på teater och se den här pjäsen! Jag rekommenderar den varmt! Redan slutscenen är absolut värd en lite längre resa, om jag får tala "michelinska".

2 kommentarer:

  1. Spelman på taket är en av de filmer jag sett fler gånger än jag gitter räkna efter. Dessutom nån gång på teater.

    Filmens slut - om hur folk i New York och Chicago förväntas ses som grannar - är kanske inte det slut du syftar på. Men teatern i Pampas är lite väl långt borta för att jag skulle åka dit, ens för slutscenens skull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Esa. Förvisso finns det en gräns. Du befinner dig nog, i detta fall, kanske en aning bortom den gränsen. Den här versionen höll sig mycket noggrant till orginalmanus, vad jag kan avgöra, men dockorna var ett nytt grepp. Sedan var det som sagt slutscenen som var något helt nytt. Genialisk, väl utförd och som sagt oerhört störande. Mer än så ids jag inte säga här eftersom de som läser och väljer att gå behöver få samma upplevelse som jag fick. Tycker jag. Jag hade inte läst några recensioner, så jag blev därför helt överrumplad. Golvad, som de säger i Sverige. Jag hade inte väntat mig något sådant, och därför blev det en så överväldigande upplevelse. I min ålder är sådana ganska ovanliga, men säkert nödvändiga.

      Radera