Jag har gjort en mycket intressant upptäckt. Jag har läst jämförelsevis lite GT, och eftersom jag insett att detta är en svaghet tänkte jag att jag borde göra något åt det. Min tanke var att börja med Psaltaren eftersom en stor del av världens kristna faktiskt läser Psaltaren ofta och mycket. (I den katolska och delvis också lutherska traditionen är tidebönerna vanliga, och i dessa läser man Psaltaren på regelbunden basis.)
Så jag grep mig verket an, och döm om min förvåning när jag insåg att jag kände igen så gott som varje psalm i Psaltaren. Kanske inte i sin helhet, men i varje psalm finns det avsnitt som är bekanta. Jag tänkte att detta skulle gälla för de mer kända psalmerna som t.ex. 23 och 139, men faktum är att det gällde för alla psalmer.
Detta visar bara hur inkorporerad Psaltaren är i det kristna arvet och i det kristna tänkandet och vetandet. Det är med andra ord inte bara de som lever med tidebönerna som lever med Psaltaren, utan det samma gäller också oss lågkyrkliga lutheraner som inte ens har tänkt tanken att använda sig av systemet med tideböner. Som sagt, detta var en mycket intressant upptäckt.
---
Det är för övrigt inte alls konstigt att Psaltaren används så mycket som den används i det kristna andaktslivet. Det sägs att Uppenbarelseboken är en tröstebok, men det samma gäller absolut också för Psaltaren. David (och de andra författarna) beskriver ofta och väl sin vånda och sina sår som den gudsfientliga världen har gett dem, men den klagan de ger röst åt utmynnar alltid i hur gott det är att få leva med Gud och i hans omsorg. Psaltaren är också, trots att den är skriven för 3000 år sedan, ofta mitt i prick när det gäller att beskriva den ogudaktiga världen. Av detta kan vi förstås sluta oss till att människorna inte har förändrats mycket under de tusentals år som har gått sedan Psaltaren skrevs. Smartare har vi åtminstone inte blivit, snarare då tvärtom.
Sedan kan jag inte låta bli att lyfta fram en vers som tog mig med total överraskning. Jag lyssnade på den tolfte psalmen, och de sista verserna i den psalmen fick jag ta om ett par gånger innan jag riktigt förstod vad som sades. Inte för att orden skulle ha varit svåra att förstå, utan för att de så oerhört exakt beskriver vår tid av normnedbrytning och värderingskaos. Behöver jag säga att jag, sedan den första förundran släppt, såg ett Pride-tåg framför mina ögon?
Runt omkring drar ogudaktiga fram, när uselhet prisas av människors barn.
Det här är bara SÅ mitt i prick!
Kristian gör en aldrig besviken, man kan lita på att han förvränger allt och alltid. Det goda med internet, om man inte själv tolkar bibeln, är att man kan söka fram massor med jämförelsematerial, för att bilda en helhet. Kristians tolkningar avviker alltid från denna jämförelse.
SvaraRaderaPsaltaren 12 ska handla om den kristna gemenskapens hyckleri, lögner och smicker:
"Psalm 12 är en klagosång av David om utbredningen av bedrägeri, smicker och korruption bland både den allmänna befolkningen och, ännu mer smärtsamt, även inom de troendes gemenskap."
Men klart som korvspad är att Kristians argument mot hbtq är urlakade, och det här är ett sätt att skapa nya. Men det är bara bedrägeri, precis som Ps 12 säger.
Förvirringslobbyn. Du har rätt i en (1) sak. Man kan hitta mycket galenskaper på nätet. Psalm 12 handlar INTE om det du påstår. (Ge gärna en källhänvisning till den galenskap du presenterar!) Det vet alla som läser psalmen.
RaderaBedrägeriet står du för här, tillika med hbtq-lobbyn som gör allt för att riva ner samhällsbyggande normer - och försöker få oss att tro att det är något gott när så sker.
Och var,Kristian,finner vi initiativtagarna,roten till normnedbrytningarna hbtg inberäknad men förstås icke allena?
Radera"Skulle då Gud ha sagt."
RaderaAnonym 12:38. Anonym ovan ger svaret på din fråga. 1Mos. 3:1.
Radera"Din fiende är närmare än du tror"
RaderaKristian, så du blir överraskad av att du känner igen texter ur Psaltaren? Det är ungefär lika sensationellt som att upptäcka att du kan nynna med i Bä, bä vita lamm utan att någonsin ha studerat svensk barnlitteratur. Den kristna kulturen har matat generationer med psalmer, bibelcitat och parafraser, så att du nu får ett déjà vu av varje rad är inte en ’upptäckt’, det är bara bevis på hur länge religionen har fått monopol på att repetera sig själv.
SvaraRaderaAtt du dessutom anser att det är ett slags profetiskt under att människor i det gamla Mellanöstern klagade på sina fiender, sin tid och sin moral, det är inte djup insikt, det är bara det universella gnället från en bronsåldersstam. Alla epoker har trott att de levt i en tid av förfall. Varenda kejsare, kung och predikant i historien har ropat att just deras tid präglades av ’ogudaktighet’. Det är nästan tråkigt i sin förutsägbarhet.
Och att du lyckas se ett Pride-tåg i en 3000 år gammal text… ja, där visar du tydligare än någon religionskritiker någonsin kunnat att ’den heliga skriften’ bara är en spegel. Man ser det man redan vill se. Någon annan skulle lika gärna kunna läsa samma rad och se Putin, eller TikTok, eller grannens högljudda moppe.
Så nej, det är inte en upptäckt. Det är ett skolexempel på hur religion fungerar: först indoktrinering, sedan ekot, sedan känslan av att det ekot måste vara gudomlig sanning.
Eflop
Eflop. Det är sorgligt att se din cynism. Nej, säg i stället att det jag skriver om visar att Guds ord är levande och verksamt. Men det vill du förstås inte se och förstå. Nå, försök åtminstone förstå att det är din förlust att inte göra det.
RaderaKristian, det där är inte ett argument, det är en känsla. Att kalla kritik för ’cynism’ är bara en bekväm genväg för att slippa bemöta den. Ni tar alltid den vägen, när någon påpekar att era ’upptäckter’ bara är kulturens eko, så svarar ni med: ’Nej, det är Gud som talar.’ Men det är inte bevis, det är bara religiöst önsketänkande.
RaderaOch när du säger att det är min förlust, tvärtom. Jag är glad att stå fri från ett system där man förväntas se gudomliga syner i gamla klagosånger. Om något är riktigt sorgligt, så är det just att en människa kan läsa poesi från bronsåldern och tro att det är kosmisk lagbok.
Eflop
Eflop. Din förlust består inte i att du avvisar "en kosmisk lagbok", som du tror att du gör. Din förlust består i att du avvisar Livets Gud och det liv han vill ge dig. Och nej, det är inte en känsla. Det är i allra högsta grad verklighet.
Radera