Som bäst snurrar cd:n med Stig-Olof Fernströms bibelstudium från årets kyrkhelg i bilens cd-spelare. (Jag kan varmt rekommendera detta bibelstudium! Cd:n går säkert att få tag på!) Det är speciellt en sak som Stiga säger som jag aldrig har tänkt på tidigare – och detta gäller ett av mina favoritbibelställen från Upp. 3:20. Jesus låter hälsa till församlingen i Laodicea att: ”Se, jag står vid dörren och klappar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och hålla måltid med honom och han med mig.”
Jesus står vid dörren och klappar på. Detta innebär alltså att han STÅR UTANFÖR! Jesus står utanför sin församling. Han får inte vara med! Detta är ju oerhört – och detta har jag inte tänkt på förrän nu. Men så här fungerar det med Guds ord. Det är Anden som uppenbarar (och fördöljer!) – och detta gör Han i sin tid. I rätt tid. (Får vi tro!)
Det är många, jag inkluderad, som menar att vi idag lever i Laodicea. Jag ansluter mig därmed till den tolkningen som menar att de sju församlingarna i Upp. 2-3, förutom att stå för dessa sju församlingar DÅ, även står för olika tider/epoker i församlingens historia. Dessutom är det ju faktiskt idag folket, inte Guds ord, som bestämmer/säger vad som är rätt, i vår kyrka. (Laodicea = Folkets rätt, ”Folkvälde”)
Om vi idag alltså lever i Laodicea, betyder då det att Kristus står utanför sin församling? Utanför vår kyrka? Nej förstås inte, säger kyrkoledningen och biskoparna. Men märk väl vad som gäller i Laodicea! ”Du säger att du... och du vet inte...” Munnens bekännelse är alltså inget problem i Laodicea. Man säger både det ena och det andra. Men hur är det riktigt? Kan det även hos oss idag vara så att munnens bekännelse inte stämmer överens med de verkliga förhållandena? I Joh. 14:15 säger Jesus: ”Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud.” Det är utifrån detta vi behöver fälla vårt avgörande. Alltså inte utifrån vad som SÄGS, utan utifrån vad som GÖRS. Hur är det alltså? Står Kristus utanför vår kyrka idag? Lever vi idag i Laodicea?
Och om så är fallet, vad bör vi göra åt det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar