En luthersk apologetik, del 2

I den förra texten anförde jag argument för en tidig datering av Lukasevangeliet. Jag slutade med orden Lukas skriver i början av sitt evangelium om hur han arbetet som historiker när han forskat i de saker han skriver om. Vi ska nu speciellt lägga märke till orden han börjar med: "Många har sökt sammanställa..." Det fanns, när Lukas skrev sitt evangelium, tidigare sammanställningar av uppgifter om Jesu liv och verksamhet. Lukas låter oss förstå att han hade tillgång till dessa verk när han skrev sin text, och bland forskarna råder långt konsensus om att ett av dessa verk som Lukas hade tillgång till var det evangelium som bär Markus namn. Detta skulle i så fall givetvis innebära att Markusevangeliet är ännu äldre än Lukasevangeliet. När det är skrivet är förstås svårt att säga, men första halvan av 50-talet är ingen dålig gissning. Det kan förstås vara ännu tidigare, redan från 40-talet som en del bibelforskare under senare år har föreslagit, men det kan ingen förstås säga med säkerhet.

När det gäller Matteusevangeliet finns det en god hållpunkt vi kan använda för dateringen, nämligen templets förstörelse år 70. Det faktum att Jesus förutsäger templets kommande förstörelse har av bibelkritiken använts som en motivering för en sen datering. Jesus kunde ju inte, enligt deras på naturalismen baserade hållning, ha vetat att templet skulle förstöras. Därför är detta något som måste ha skrivits EFTER år 70. Bland konservativa bibelforskare har man helt naturligt svängt på detta. Här anser man att en hållning man a priori har inte ska tillåtas påverka hur man förstår texten, och detta är givetvis helt riktigt. Resonemanget är som följande: Matteus skrev sitt evangelium i första hand för judar, och därför var det viktigt för honom att framhålla detta med profetior och deras uppfyllelse. Det är därför Matteus ofta använder orden "och detta uppfylldes när..." Därför kan vi mycket väl sluta oss till att ifall han skulle ha skrivit sitt evangelium efter templets förstörelse skulle han absolut ha påpekat, i samband med Jesu förutsägelse om detta, att dessa ord gick i uppfyllelse när templet förstördes. Detta gör han emellertid inte, och det är ett mycket starkt bevis för att Matteus måste ha skrivit sitt evangelium före år 70 och templets förstörelse. Traditionen placerar dessutom Matteusevangeliet någonstans nära Markusevangeliet, och det innebär att också detta evangelium kan ha varit en av de sammanställningar som Lukas nämner i början av sitt evangelium. Detta skulle då också placera Matteusevangeliets tillkomst runt år 50.

Johannesevangeliet är det evangelium som har varit utsatt för den fränaste kritiken av bibelkritikerna. Detta eftersom det blir tydligast i just Johannesevangeliet att Jesus framställer sig själv som Gud. Eftersom detta att Jesus sågs som Gud, igen enligt bibelkritiken, var något som växte fram under årens lopp behöver Johannesevangeliet få en sen datering. Då bortser man givetvis från att Jesus tydligt framstår som Gud också i de synoptiska evangelierna, men tydligen är detta inget som bekymrar dem som vill förvränga den bild av Jesus som vi har i Bibeln. Hur som helst finns det god historisk dokumentation också på att Johannesevangeliet är av, åtminstone relativt, tidigt datum och att också det är skrivet av ett ögonvittne, nämligen aposteln Johannes. Denna dokumentation står Johannes lärjungar, kyrkofäderna Papias (som troligtvis skrev sina verk runt år 100) och Polykarpus (ca 69 - ca 155) för. Papias, som var kiliast och vars verk därför inte har bevarats för eftervärlden annat än som notiser hos den förste kyrkohistorikern Eusebius av Caesarea, säger att aposteln Johannes var författare till Johannesevangeliet, att Markus, som var Petrus följeslagare, skrev Markusevangeliet, att läkaren och Paulus följeslagare Lukas skrev Lukasevangeliet och att skatt/tullindrivaren och aposteln Levi-Matteus skrev Matteusevangeliet. Här ger oss Papias dessutom en mycket intressant uppgift: Matteus skrev sitt evangelium på "en hebreisk dialekt", och först senare blev det översatt till grekiska.