Den senaste tiden har det pågått en diskussion i kommentarfältet här på bloggen rörande Bibelns klarhet och möjligheten att förstå Bibeln. I denna diskussion har tyngdpunkten förståeligt nog legat på själva texten – och kritikerna har (förstås) påstått att den inte alls är så klar som jag (och många andra före mig) har påstått att den är eftersom det finns så många olika sätt att "tolka" (läs: förstå) texten. Detta har sedan resulterat i de många olika kyrkor och rörelser vi har idag. Nå, jag har visat att detta ofta beror på annat än det att texten skulle vara oklar. En sak vi gärna kan lägga till i detta sammanhang är att bibelordet är så rikt att människor och kyrkor har svårt att omfatta dessa höjd, djup och bredd. När så någon har upptäckt något nytt i Ordet och betonat detta nya har det, inte sällan som ett resultat av människans syndfullhet, ofta lett till en onödig splittring.
Nåväl. Det centrala när vi talar om Bibeln är ändå inte hurudan texten är utan vad texten är.
För Bibeln är ingen vanlig bok. I själva verket finns det ingen annan bok som Bibeln. I och genom Bibeln talar Gud till oss människor. Bibeln är, som vi säger inom teologin, Guds särskilda uppenbarelse till och för oss människor.Vidare är Bibeln profetisk. Det betyder att den talar in i människors situation och att den också kan uppenbara vad Gud kommer att göra i framtiden med och för sitt folk.
Visst kan vi diskutera Bibelns ofelbarhet, dess historia och handskrifternas väg genom historien. Det är mycket intressanta saker. Men om vi enbart fokuserar på dessa saker riskerar vi att missa vad Bibeln är. Och vad Bibeln gör.
Först och främst är det genom Bibeln som den fördolde guden uppenbarar sig, sin vilja och sin plan för sin skapelse för oss. Utan Guds ord skulle vi människor sväva i ovisshet rörande vem Gud är, vad han har gjort och framför allt om allt som rör vår eviga själ och dess frälsning.
Så Bibeln är verkligen ingen vanlig bok. Men det slutar inte där. Bibeln säger om sig själv att Guds ord är "levande och verksamt" och att det "är skarpare än något tveeggat svärd och tränger igenom, så att det skiljer själ och ande, led och märg, och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar." (Hebr. 4:12)
Det här för att Bibeln, Guds ord, samverkar med Guds Ande och blir, ja just det, levande för den människa som läser Bibeln i frälsningsavsikt.
Så visst är det meningsfullt att diskutera Bibeln, dess klarhet och dess ursprung. Men när vi gör så får vi inte glömma bort vad Bibeln är. Den är, för att tala med Luther, ett nådemedel som Gud har gett oss för vår frälsnings skull.
En Guds gåva. Och det på mer än ett sätt.
Kristian: självklart tycker du bibeln är klar eftersom du har en egen klar åsikt om den. Du kan givetvis skriva om din förståelse här men dina utsvävningar är luddiga och ospecifika.
SvaraRadera"En sak vi gärna kan lägga till i detta sammanhang är att bibelordet är så rikt att människor och kyrkor har svårt att omfatta dessa höjd, djup och bredd."
Eller så är det bara nya varianter av vad redan kyrkofadet Origenes skrev tidigt (och som har sin motsvarighet i judisk läsning). Under första halvan av 200-talet (dvs då var den kristna bibeln inte ens riktigt kanoniserad) angav han att texterna har en bokstavlig (historisk), moralisk och andlig (allegorisk) betydelse. Exakta gränsdragningar varierar såklart. Det sistnämnda var den viktigaste betydelsen för honom. Han menade att många texter pekar på djupare, dolda sanningar om Kristus, själen och Guds plan. Liksom människan själv består av kropp, själ och ande menade han att Bibeln också har flera sådana lager.
"Först och främst är det genom Bibeln som den fördolde guden uppenbarar sig..."
Inom kristendomen brukar man nog explicit nämna Jesus. Ja källorna till Jesus är främst evangelierna (bibeln) och man måste läsa bibeln. Men du kunde varit tydligare. Av Jesus lär vi oss det dubbla kärleksbudet (""du skall älska och du skall älska"") och han har en slutknorr om hur lagen och profeterna (dvs kärnan av vårt GT) ska tolkas: "På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna". I engelska översättningar desto mer tydligt "On these two commandments HANG all the Law and the Prophets". Vi skall enligt Jesus läsa skriften så vi älskar Gud, vår nästa och oss själva. Det tar jag gärna med mig i läsningen av NT med.
"Bibeln säger om sig själv att Guds ord är..."
Fel! Heb författaren syftar inte explicit på bibeln (dvs GT i detta fall) för med "Guds ord" åsyftas inte texter utan på Guds ord som det budskap Gud framför och som även människor kan förmedla. Profeter i GT anger att de fick Guds ord, men de syftar självklart inte på en text utan på ett budskap. Så du blandar här ihop din förståelse av bibelordet med Guds ord. Under kristendomens gång har vissa då tagit Heb versen som om den syftar på en specifik text.