Ingen jul utan Jesus!

Rubriken kan kanske, enligt någon, vara aningen provocerande. Men faktum är att det kristna julfirandet inte skulle bli av utan Jesus och hans födelse. Svenska Yle skriver en artikel om just julfirandet och frågar sig vilka jultraditioner som läsarna anser det viktigast att bevara och varför. Intressant nog ledde detta till en kraftig polarisering i kommentarfältet och speciellt de sekulära har svårt att svälja att vi kristna inte vill ge upp t.ex. julevangeliet för att det är vad julen egentligen handlar om. Påfallande många kommentatorer säger sig vilja "rensa ut " det kristna julbudskapet och bara behålla festen och det som hör till den. Eftersom vi lever i ett fritt land står det ju förstås var och en fritt att fira jul som de vill, men när jag läste dessa kommentarer var det en sak som slog mig.

När vi gör så att vi tömmer våra fester och våra traditioner på deras innehåll är det som att tapetsera dörrhål. Det kan se bra ut, men när man sätter ens lite tryck på tapeten över dörrhålet far man igenom så det sjunger om det. Det blir tomt, helt enkelt. Detta gäller i synnerhet våra kristna fester och traditioner. Om och när vi tömmer dessa på deras innehåll tappar vi bort både den karta och den kompass vi så nödvändigt behöver för att kunna navigera oss genom livet. Det kan se bra ut och gå bra så länge allt går oss väl, men när trycket ökar märker vi att det inte håller. Eller om vi säger det så: När vi klipper bort den kristna grunden ska vi sedan inte förvåna oss över att människorna och hela samhället blir vilsna och rotlösa. 

Sedan ännu om rubriken: Ungdomskören Evangelicum sjunger i en julsång just om detta. "En jul utan Jesus kan meningslös bli, den blir som en julklapp med ingenting i..." Lyssna gärna på sången på Youtube! 

Helgens predikan

 Jag fick denna helg förmånen att stå för helgens predikan på SLEF:s Youtubekanal. Den som vill lyssna till predikan live och dessutom får del av digert sångprogram och god gemenskap kan söka sig till Pensala bönehus kl 14 idag.

Kyrkans folk

Senaste helg hölls i Lutherkyrkan i Helsingfors en banbrytande samling som vi på svenskt håll i Finland, vad jag kan förstå, inte har uppmärksammat alls. De väckelserörelser som deltar i STI:s verksamhet (Finlands teologiska institut) ordnade en gemensam adventsfest, något som inte har skett tidigare. På svenskt håll har vi redan i många år haft vår Kyrkhelg som har fungerat på lite samma sätt, men när vi ser på hela landet är detta något helt nytt. Mera samarbete utlovas också i framtiden och det kan löna sig att kolla in webbsidan kirkkokansa.fi för mer information!

Denna samling innehöll både bibelundervisning, sångstunder, paneldebatter och en festkväll. Mycket av det som skedde går att hitta på Youtube om man söker på "Kirkkokansa". Om du behärskar finska rekommenderar jag särskilt paneldebatten som hölls klockan 11 -12:30 under rubriken "Jääkö kirkkokansa kodittomaksi?" Alla debattörerna hade mycket intressant att säga, men speciellt det som Daniel Nummela säger kan det löna sig att lyssna på. Dessutom gillar jag mycket av det som Timo Laato säger. Lyssna speciellt på hans sista taltur!

Google kommer!

Svenska Yle går idag ut med nyheten att Google bygger två datahallar/förvaringscenter i Finland. Helt riktigt påpekas det i artikeln att detta kan innebära "miljöutmaningar" i form av kraftigt ökad el- och vattenanvändning. Och ja, det är givetvis AI det (igen) handlar om. Allt för att vi ska kunna få se en massa artificiella videor där Kekkonen håller hov eller där diverse vackra (och vanligen lättklädda) skådespelare poserar i olika filmroller de aldrig har haft. Ja, givetvis sägs det att AI kan hjälpa oss minska vår miljöpåverkan "genom att hjälpa organisationer upptäcka utsläpp och utveckla hållbara strategier". Men detta lurar förstås ingen: AI handlar idag mest om nöje. Och det får kosta i form av kraftigt ökad elanvändning. 

Det som dock inte sägs i artikeln och som borde stämma till allvarlig eftertanke är att regeringen, för att säkerställa denna miljöskadliga etablering, har gett garantier åt Google att få tillgång till den el de behöver till ett visst (mycket lågt) pris. Är det ett problem, kanske någon frågar? Nå givetvis är det det. Den icke-fungerande elmarknaden (som dock har fungerat någotsånär det senaste året) kommer att reagera på den kraftigt ökade efterfrågan med ökad prisfluktuation (och överlag ökade priser) när utbudet inte alltid kommer att kunna möta efterfrågan. Och kommer Google att stå för det? Nej givetvis inte eftersom de har fått en prisgaranti. De som får stå för kostnaderna är de vanliga konsumenterna. 

Men kanske de (vi) accepterar det när vi ju vet att det är vad som krävs för att vi ska få se våra AI-videor.

Jungfru Maria

I lördags var vi på en mäktig konsert i Nykarleby kyrka med Evangelikids, Evangelicum och Evangelivox. Speciellt finalen med "Dagen är kommen" var sådan att knappast någon var oberörd i den överfulla kyrkan. Efter konserten hade ungdomarna sin julfest, och därmed hade frun och jag kvällen för oss själva. Vi passade då på att se en av de nya "kristna" filmerna på Netflix, filmen "Mary" med Anthony Hopkins som kung Herodes. 

Filmen var välgjord rent tekniskt, men jag förundrar mig (läs: ondgör) mig över att allt idag måste göras till action. Jag menar, historien om Jesu mor Maria har så mycket drama i sig att man verkligen inte behöver skapa mer av den sorten för att det ska bli intressant. Men intressant nog (om det är rätt ord) hade filmmakarna kapat bort mycket av det drama som de trovärdiga historiska källorna ger oss och ersatt detta med sådant som inte finns i några källor, alltså med ren fantasi. Actionfylld fantasi, dessutom. 

Trots goda skådespelarinsatser är detta recept på hur man gör extremt dålig film av ett intressant material. Kort sagt: Om du är ens lite intresserad av historisk film som ger något annat än konstlad (och dålig) action ska du INTE se den här filmen. Det ger mer att sitta och se på en vägg i två timmar. Om du gör det blir du åtminstone inte bedragen vad gäller de historiska händelserna rörande vad som egentligen hände Maria.

Självständighetsdag

Idag är det Finlands självständighetsdag, och också här hos oss flaggar vi med den blåvita korsflaggan. Inte i första hand för att vi firar vår självständighet, utan mer i tacksamhet till gångna generationer och framför allt de som stred för vår frihet mot kommunismen i våra krig under det senaste seklet.

Tyvärr är det numera si och så med vår självständighet. Vi har gett upp mycket av vår politiska frihet till Bryssel (eller rättare sagt: Den har tagits ifrån oss och det helt utan motstånd) och med Nato-medlemskapet försvann ytterligare en stor del av vad som var kvar. Den självdestruktivitet som våra beslutsfattare uppvisar idag är en garanti för att det som är kvar av vår frihet/våra friheter också är i fara.

Jag menar, ett folk och en värld (västvärlden) som menar att två män eller två kvinnor kan gifta sig med varandra och att det finns mer än två kön (jag har tappat räkningen på hur många man ska anse att det finns idag), ett sådant folk och en sådan värld kan man inte förvänta sig att ska fatta rationella och visa beslut i några andra frågor heller. Jag använde ovan ordet "självdestruktivitet", och det torde vara ett bra ord för att beskriva det vi håller på med just nu.

Observera nu vad jag skrev. Äktenskaps- och könsfrågorna är inte orsaken till detta utan en kvist på samma träd som en lång rad andra (hittills och i framtiden) rent av idiotiska beslut. Roten till denna situation kan vi hitta i det Paulus skriver i Rom. 1.

Guds vrede uppenbaras från himlen över all ogudaktighet och orättfärdighet hos människor som i orättfärdighet undertrycker sanningen. Det man kan veta om Gud är uppenbart bland dem, Gud har ju uppenbarat det för dem. Ända från världens skapelse ses och uppfattas hans osynliga egenskaper, hans eviga makt och gudomliga natur genom de verk som han har skapat. Därför är de utan ursäkt.

Fastän de kände till Gud, prisade de honom inte som Gud eller tackade honom, utan förblindades av sina falska föreställningar, så att mörkret sänkte sig över deras oförståndiga hjärtan. De påstod att de var visa, men de blev dårar. De bytte ut den odödlige Gudens härlighet mot bilder av dödliga människor, av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur. Därför ...

På detta följer sedan en lång lista på vad denna blindhet leder till, och det är ingen trevlig läsning men en synnerligen träffande lägesbeskrivning av dagens värld och dagens människor.

Det finns dock en väg tillbaka till sanningen och rätten, men den vägen börjar med en 180-graders omvändelse. Den väg vi befinner oss på nu kommer nämligen att sluta med katastrof. Så när du idag ser en flagga: Se noga på den! Den har nämligen på sig den enda vägen tillbaka till det som byggde den fria västvärlden. Korset är vårt enda hopp. Givetvis inför evigheten, men också om vi som folk och nation ska klara av att rädda inte bara vår självständighet utan också allt det andra som vi idag firar och är tacksamma för.  

Oerhörd dubbelmoral

De senaste dagarna har en debatt rasat i landet angående det att två riksdagsmän (Sannf.) väljer att gå i den nationalistiska 612-marschen på självständighetsdagen i stället för att delta i presidentens slottsbal. Orsaken till att så gott som hela det (övriga) politiska etablissemanget och framför allt media går i taket över detta är, som det heter, att marschen i fråga har "högerextrema kopplingar". 

Detta är förstås en sak som både kan och ska debatteras, men när så sker skulle man förstås önska att det skulle finnas ens lite objektivitet och balans i debatten. Som det nu är lyser detta helt med sin frånvaro. I stället förevisar så gott som alla som uttalar sig en oerhörd dubbelmoral. Saken är nämligen den att det att det finns extrema kopplingar bara tycks vara ett problem när det rör sig om fenomen på högerkanten. De traditionella första maj-marsherna har en helt tydlig koppling till vänsterextremism (kommunism), men detta är tydligen inget problem alls.

Dubbelmoral är alltså ordet för dagen. Orsaken till blindheten för denna oerhörda dubbelmoral är förstås att man inte kritiserar sina egna. Så gott som hela partifältet och framför allt media är idag så väldigt vänstervridet att hela detta frågekomplex blir en enda stor blind fläck. 

---

Jag skrev för övrigt en kommentar med liknade innehåll på Svenska Yle under den oerhört tendentiösa artikeln om sprickan i regeringens värdegrund, men den blev givetvis censurerad. Det gör nämligen ont att låta exponera den egna blindheten. Det är bättre att få fortsätta vara blind än att tvingas tänka till.  

---

Ja, så behövs kanske här ett litet förtydligande: Jag skulle aldrig gå i 612-marschen. Men jag tror knappast att jag skulle delta i presidentens slottsbal heller om jag, mot förmodan, skulle bli inbjuden. Speciellt inte när den har det temat som den har i år. Lyckligtvis kommer jag aldrig att tvingas ta det beslutet.