Kyrkan och Pride

Idag började Helsingfors Pride-vecka, om någon till äventyrs hade missat det. Nu är det ju förstås så att vår mainstreammedia inte låter oss missa det, så alla som har rört sig lite på olika nyhetssajter har säkert hört om det. Alla har säkert också hört om Päivi Räsänens kritik mot det att den lutherska kyrkan deltar som medarrangör i årets Pridevecka. (Pride är för övrigt engelska. På svenska torde arrangörerna översätta ordet med "stolthet", men i kyrkliga sammanhang översätts "Pride" med "högmod" och i den katolska kyrkan är detta en av de så kallade "dödssynderna".)

Nu ska jag säga något som ju är självklart, och som både Pride-arrangörerna och ärkebiskop Luoma sade i sitt svar på Räsänens öppna brev: Kyrkan ska välkomna alla. Också regnbågsfolket. Kyrkans budskap om syndernas förlåtelse är till för alla människor. Därför är det, eller borde det åtminstone vara, en bra sak att kyrkan för det första FÅR vara med i Pride och för det andra att kyrkan är med och arrangerar Pride. Som sagt är kyrkans budskap till för alla människor. Alla människor behöver få höra en rak lagförkunnelse och därmed bringas till syndanöd och omvändelse. Alla människor som har fått se sin synd i all dess förfärlighet och fått nöd över den behöver också få höra om frälsaren Jesus Kristus och om syndernas förlåtelse. Detta budskap är till för alla människor. För mig, för dig och för alla. Också för regnbågsfolket.

Därför är det bra att kyrkan har fått insteg i Pride-sammanhangen. Det är säkert inte roligt att stå där och förkunna Guds heliga lag och vad Guds ord säger om sexuella synder, men just på Pride borde det ju finnas en viss klangbotten för detta budskap. Om vi säger det så. Men med detta sagt: Jag är verkligen glad att denna uppgift inte faller på mig. Jag kan tänka mig att det kan bli nästan otrevligt när kyrkans tjänare står där och förkunnar vad Gud anser om utlevd homosexualitet och annan promiskuitet. Men det är fint att det finns sådana som är beredda att göra detta.

Nå. Det här är förstås inte vad som kommer att ske. Det här är vad som skulle ske om vår kyrka skulle vara en riktig kyrka. Men som det nu är leker vi bara kyrka. Det innebär att kyrkans tjänare, i stället för att förkunna Guds lag och Guds nåd i Kristus, kommer att stå där som reklampelare för MTD-religionen och välsigna synden och bedra de människor som ser dem stå där och samtidigt dra en fruktansvärd dom över sitt eget huvud. Om vår kyrka skulle vara en riktig kyrka skulle dessa präster (och biskopar?) omedelbart avkragas och tvingas bort från sina tjänster. Men som sagt kommer inte det att ske. För i stället för att ta uppdraget från Herren på allvar och gå in för att vara ljus och salt i en ruttnande värld leker vi bara kyrka.

Högmod och skam. Det är vad detta är. Och eftersom kyrkan står som medarrangör för detta spektakel och inte ryter till och talar Guds ord vidlåder denna skam oss alla som står kvar som medlemmar i denna avfallna kyrka. Det är för bedrövligt. Men vi får väl bära (också denna) skam och bita ihop och vänta på bättre tider.