Reformationsjubileum

Den 18/4, alltså för exakt en vecka sedan, var det ett stort jubileum som jag inte har sett att någon egentligen har uppmärksammat. Åtminstone i media har det varit en kompakt tystnad kring detta stora och viktiga jubileum. Nå, hur som helst. Senaste söndag var ddet exakt 500 år sedan Martin Luther stod inför riksdagen i Worms och yttrade de kända orden: "Såvida jag inte blir övertygad av bevis från skrifterna eller genom förnuftiga argument (engelska "clear reason") – för jag litar varken på påven eller kyrkomöten eftersom det är säkerställt att de ofta har haft fel och motsagt sig själva – håller jag bestämt fast vid skrifterna som jag har anfört och mitt samvete är bundet till Guds ord. Jag varken vill eller kan återkalla någonting eftersom det är varken tryggt eller rätt att gå emot samvetet. Gud hjälpe mig. Amen." (Om han sade "Här står jag och kan inget annat, Gud hjälpe mig. Amen! är osäkert. Men det är möjligt att han sade det också.)

Den här dagen, alltså 18/4 1521, har kallats reformationens andra födelsedag – den första är då förstås 31/10 1517 när Luther offentliggjorde de 95 teserna. (Om han spikade dem på slottskyrkans dörr i Wittenberg vet vi inte heller, men det är också möjligt.)

Här, vid riksdagen i Worms i april 1521, stod hela reformationen och vägde. Luther visste att det var fullt möjligt att han, och reformationen, skulle gå samma väg som Jan Hus hade gått hundra år tidigare, alltså direkt till kättarbålet. Luther blev också dömd som kättare av riksdagen, men han hade lovats fri lejd, och i motsats till Jan Hus fick han också det. Trots att han blev förklarad fredlös. Och resten är historia, som det brukar heta.

Vid olika jubileum brukar det vara brukligt att se vad händelsen man kommer ihåg innebar och vad den har fått för följder. När det gäller reformationen och Luther så är det förstås främst de fyra sola vi kommer att tänka på . Alltså de fyra "allena". (Eller fem, om vi räknar noggrant.) Tron allena, nåden allena, Kristus allena, Skriften allena (och Gud allena äran). Allt det här finns förstås i Bibeln, så ingen kan hävda att det här är Luthers påhitt, men vi kan säga att han nyupptäckte dessa grundläggande saker. Om historien skulle ha tagit en annan vändning de där dagarna i april 1521 och Luther och reformationen inte skulle ha överlevt skulle Gud säkert att rest upp någon annan i en annan tid för samma uppgift som Luther fick utföra. Men som det blev firar vi nu alltså, i dessa dagar, minnet av reformationens andra födelsedag.

Vad är då mera passande än att lyfta fram just detta som var reformationens centrala punkt, alltså nyupptäckten av att människan blir rättfärdig av nåd genom tro för Kristi skull. Inte genom sina egna gärningar, och inte heller genom att köpa ett avlatsbrev och betala för frälsningen. (Vilket var en av de galenskaper Luther reagerade på inom den katolska kyrkan vid den här tiden.) Nej, utan genom Kristi verk och ENDAST genom hans verk. Det är vad reformationen handlade om, och det är vad den kristna tron i grunden handlar om.

Du och jag får, gratis, syndernas förlåtelse, evigt liv och salighet. Allt på grund av det som Jesus gjorde när han tog på sig hela världens synder, led och dog för dessa och sedan uppstod på tredje dagen från de döda. Det här är det rena evangeliet.

Gud vare tack för det och för att det får ljuda ännu idag!