Om drevet mot Israel

Idag nåddes vi av nyheten att IIHF förbjuder Israel att delta i årets ishockey-VM. Som det heter, "av säkerhetsskäl". Det är givetvis så att det är förknippat med säkerhetsrisker att Israel deltar i olika evenemang, men att på detta sätt böja sig för terroristhot är inte den väg den fria världen kan eller får gå. Gör vi det har terroristerna redan vunnit. Nå, nu misstänker jag ju ändå att detta tal om "säkerhetsskäl" bara är en ursäkt. IIHF vill bojkotta Israel p.g.a. de massiva påtryckningar som är på gång på så gott som alla områden. T.ex. har starka krafter krävt att Israel ska portas från årets upplaga av ESC. (Framför allt där kommer Israels deltagande att sätta säkerhetsarrangemangen på stora prov - årets upplaga ska hållas i Malmö.)

Nå, nu bryr jag mig ju kanske inte så mycket i gärdsgårdsserien i ishockey-VM och sannerligen inte i ESC, som de senaste åren allt mer har utvecklats till ett Pride-evenemang. Men detta handlar om principen. 

Ett land som blir fegt attackerat av en terroristorganisation och som försvarar sig mot denna attack ska inte straffas för detta genom att förklaras vara krigsförbrytare och/eller isoleras på den internationella arenan.  Det horribla i sammanhanget är att detta är precis vad terroristorganisationen Hamas är ute efter: Alltså att offra så många civila i Gaza som möjligt för att världen ska vända sig mot Israel. Och nu ser vi precis detta: En massa nyttiga idioter i väst som inte klarar av att se vad som pågår och vem som i grunden och på alla sätt är skyldig till de fruktansvärda hemskheter som sker i Gaza och därför attackerar Israel på den internationella arenan.

Den senaste parodin på detta tema är Sydafrikas agerande när landet drar Israel inför den internationella brottsdomstolen i Haag. Och som sagt har vi en lång rad nyttiga idioter som går i Hamas ärenden och kräver att Finland (och EU) ska ställa sig i samma skamvrå som Sydafrika. 

Igen måste jag slänga in samma brasklapp som flera gånger förut: Det som sker i Gaza är något alldeles fruktansvärt. Det går inte att ens börja förstå de hemskheter som äger rum där och det lidande som utspelar sig. Men vi MÅSTE förstå vem som är orsaken till detta lidande. Det är Hamas som är skyldig, både till den fruktansvärda händelse som drog igång hela kriget (alltså attacken mot Israels civila 7/10) och till de lidanden civilbefolkningen i Gaza tvingas genomlida. 

Att på detta sätt ställa Israel till svars för Hamas grymheter och kräva att Israel isoleras är exempel på en total blindhet för verkligheten. Ja, Israels agerande bör utredas, det är helt rätt. Men det ska inte ske på basen av mobbmentalitet som har triggats av de ovan nämnda nyttiga idioterna, och inte heller kan och ska det ske utan förståelse för hur Hamas agerar i Gaza. När man läser Sydafrikas inlaga till ICC märker man att en sådan förståelse så gott som helt lyser med sin frånvaro. 

Nej, jag vill föreslå att Finland (och resten av EU-länderna) bör bojkotta alla evenemang som utesluter Israel. Börjandes från ishockey-VM och ESC (om och när det sker). 

 

Intressant intervju!

Jag ska avsluta diskussionen angående amerikansk politik och Trump för den här gången (men jag kommer givetvis att återkomma till saken genast det finns orsak att göra det) med att länka till en mycket intressant diskussion jag hittade på Youtube. I klippet diskuterar journalisten Piers Morgan Trump och hans chanser i presidentvalet med psykologen och uttalandeautomaten Jordan Peterson.

Hela intervjun är mycket belysande och intressant (tyvärr är den på engelska), men jag vill speciellt lyfta fram det Morgan säger om Trump och Petersons reaktion på det. Det hela börjar med att Peterson säger det samma som jag har påtalat, nämligen att Trumps problem är att hans person är så oerhört splittrande. På detta fortsätter Morgan:

"När jag gjorde "The Celebrity Aprentice" år 2008 [som Morgan vann] såg jag Trump över styrelserumsbordet i tre timmar per dag i sex veckor. Och när man gör det lär man känna en person ganska bra, faktiskt. Mycket av det som sades kom inte med i programmet. Om Trump nu skulle visa ens ett uns av den empati som han visade mot människorna där då, om han skulle visa ens lite av den humor han har utan den elakhet [som han visar upp idag]. Om han skulle visa mindre av det att "slå alla på käften" och i stället sätta en metaforisk arm runt axlarna på människor skulle det hur han uppfattas förändras dramatiskt. Men han tycks tro att det enda sättet att vara en politisk ledare är att vara en [swaggering, trashtalking very aggressive person]. Och det är tråkigt. Tråkigt för honom, och tråkigt för sådana som mig som ser så mycket gott i Trump. Jag menar, han var väldigt god mot mig. När jag lämnade USA, när jag lämnade CNN, och återvände till Storbritannien så kan jag räkna de människor på en hand – inom branschen alltså – som höll kontakt med mig. Trump var en av dem. Han ringde åt mig på relativt regelbunden basis för att kolla hur det gick för mig och om han kunde hjälpa mig med något. Du vet, det fanns inget som sade att han måste göra det, men han gjorde det. Så, han har de här kvaliteterna. Det är bara det att jag ser inte mycket av detta i honom nu som en politisk ledare. Han har helt enkelt tagit en annan väg."

Petersons svar på detta är oerhört intressant. Han konstaterar att vänstern har gett de mjuka värdena, som t.ex. empati, dåligt rykte ("a bad name"). "När Trump står emot, speciellt de radikala, har han hamnat i en position där han tvingas stå emot [hela det sätt som vänstern byggt upp synen på människan i termer av offer och förövare], så en del av hans image bygger på ett ideologiskt problem. Jag vill också säga att det har inte funnits någon politiker, förutom då kanske Nixon, som har blivit mer konsekvent och på ett synnerligen lögnaktigt sätt, utmålad som en skurk ("more villified")."

Så långt denna mycket intressanta intervju. Se den gärna i sin helhet!

---

Det Morgan och Peterson alltså säger är att Trump har valt att spela rollen av den hårde och slagkraftige skitstöveln för att han har bedömt att det är det bästa sättet att vinna val. Hela den bild han ger ut av sig själv är en roll han spelar och något som alltså är ett medvetet val från hans sida.

Detta säger förstås mycket mera om det amerikanska samhället (och också, om än kanske inte i lika stor utsträckning, om hela västerlandet idag) än det säger om Trump. Den som spelar teater – och gör det bra – kan nå sina mål och t.o.m. vinna ett presidentval. Men till vilket pris? Det är den stora frågan.

Som sagt är Trump idag, som ett resultat av den bild av sig han valt att föra fram, en person som splittrar det amerikanska samhället något enormt. Hans politik är utan tvekan så oerhört mycket bättre än demokraternas och Bidens politik, men priset är ett folk som är splittrat till gränsen av ett inbördeskrig. Som jag tidigare konstaterade har demokraterna och vänstermedia utmålat Trump (och republikanerna) som ett allvarligt hot mot demokratin, och en Trump-seger i valet i november kan mycket väl utlösa någon form av maktövertagande från vänsterns sida, allt för att "bevara demokratin". Manegen är helt klart krattad för detta.

Jag undrar om Trump och republikanerna inser vilken fara USA står inför här? Om Trump skulle veta det, och han verkligen skulle drivas av vad som är bäst för USA (och hela världen), skulle han dra tillbaka sin kandidatur och låta någon annan kandidat med samma politik men med mycket mindre detonationsrisk ta över. DeSantis och Ramaswamy är två helt gångbara namn som utan tvekan skulle sopa golvet med Biden i valet i november.

Men den stora frågan är om Trump klarar av att sätta landet och dess väl före sitt eget ego och sin egen framgång. Som det nu är har jag lite svårt att se att det skulle ske. Tyvärr.      

 

Kriget kommer!

Rubriken är inte min, utan den är en sammanfattning av vad ledande svenska politiker och militärer har basunerat ut i media de senaste dagarna. Under konferensen "Folk och Försvar" har en lång rad svenska ledare stått upp och gjort sig skyldiga till vad som knappast kan ses som något annat än krigshets. Resultatet av detta är att de har lyckats skrämma upp en massa människor, framför allt barn. 

Värst av dem alla, i mitt tycke, var den svenske statsministern Ulf Kristersson som med allvarligt ansikte sade att det är alla svenskars plikt att "med vapen i hand och livet som insats försvara [det svenska] sättet att leva och svenska värderingar". 

Detta är fruktansvärt, på mera än ett sätt. Visst. Vi har en granne i öster (Ryssland) som upplever sig hotad av Natos utvidgning och som vill se säkerhetsgarantier för egen del och som för att åstadkomma detta har startat ett brutalt erövringskrig mot ett grannland. En granne som dessutom styrs av en person (Putin) som uppvisar allt tydligare paranoida och labila tendenser. Så ja, kriget kan komma. Men just nu är Ryssland upptaget av kriget i Ukraina, och OM Putin/Ryssland skulle anse att de behöver anfalla också andra länder för att åstadkomma vad de är ute efter finns det åtminstone just nu inga sådana möjligheter. Annat då än genom att t.ex. sända en "armé" av immigranter mot gränserna eller göra något för att hota kritisk infrastruktur (el, olja eller datatrafik). 

Sverige är dessutom inte medlem i Nato, varför landet knappast ses som något större hot mot Ryssland. annat är det förstås med oss i Finland som genom beslutet att bli NATO-medlem ställde oss och vår 1350 kilometer lång gräns i frontlinjen mot Ryssland. Men inte ens här är hotet på något sätt akut. 

Pirjo Auvinen, Yles korrespondent i Sverige, uttryckte det mycket bra. "I Finland använder man inte sådana ord, sådana meningar. Det tolkas som att man hetsar mot krig eller att man är krigsdåre. Man leker inte med ordet krig." Vidare konstaterade hon att dylika utspel sparas till tillfällen när det verkligen är befogat att använda dem. 

Jag begriper inte vad den svenska stats- och militärledningen är ute efter här. Deras uttalanden ökar på spänningen mellan Ryssland och väst, och dessutom skrämmer de som sagt upp inte minst barnen. Som sagt är dessa uttalanden fruktansvärda på flera sätt.

---

Sedan kan jag inte låta bli att reflektera lite över detta och speciellt de ord statsminister Kristersson sade. Jag har vid upprepade tillfällen, också här på bloggen, varnat för att det blir följder när man vänder sig mot Guds goda ordningar så som vi har gjort t.ex. i äktenskapsfrågan och när vi så tydligt för fram synden som något att vara stolta över. Vi har fått uppleva långa tider av stor välsignelse, men förr eller senare är risken uppenbar att vi hamnar utanför välsignelsen om vi som tack för allt vi fått vänder oss mot de goda gåvornas givare och på det sätt som vi har gjort spottar på honom och hans goda bud och ordningar och bedrar människor som också annars är utsatta. Jag har talat om att vår Nebukadnessar (Se Dan. 1:1-2) mycket väl kan komma och utföra en Guds straffdom över våra styva nackar och vårt uppror. 

Sätt så detta i relation till det som Kristersson sade och det som jag citerade ovan. Om Gud väljer att dra bort sitt beskydd och sin välsignelse som ett resultat av våra vägval är det inte alls någon självklarhet att det är rätt att "med vapen i hand och med livet som insats" försvara dessa felaktiga val mot det resultat de har frambringat. 

Nå, lyckligtvis är vi inte där ännu, trots att det ylas som det görs i vårt västra grannland. 

Om hur media opererar idag

Den som läser brett i fråga om nyhetsrapportering (liksom givetvis den som bara läser mainstreammedia) fick sig igår till livs en stor dos amerikansk vänsterpropaganda. I t.ex. ÖT kan vi läsa att "Trumps retorik jämförs med diktatorer. Eko av 30-talet" och sedan, i själva texten, att Trump har sagt, både i ett kampanjtal och på sin egen plattform "Truth Social", att "invandrare förgiftar det amerikanska blodet".

Om Trump verkligen har sagt detta rakt ut är det förstås förskräckligt. USA är till så gott som 100% ett land av invandrare, vilket den ens lite historiebevandrade vet, och därför blir ett sådant uttalande förstås fullständigt befängt. Men vi ska mycket noggrant notera att varken ÖT eller de publikationer de länkar till ger läsarna tillgång till det Trump verkligen sade och skrev. Inga länkar leder dit, varför läsarna inte kan se det som påstås ha sagts i sin rätta kontext.

Nu är det förstås så med Trump att inget förvånar när det gäller vad han undslipper sig. Han är vad man brukar kalla en "loose cannon". Så jag hävdar inte att han inte har sagt det som påstås, men jag vill göra alla som läser detta uppmärksamma på ett par saker. För det första alltså detta med kontexten. Till seriös nyhetsförmedling hör absolut att återge det som rapporteras i så exakt form som möjligt samt att, i dessa internettider, ge nyhetskonsumenten tillgång till källorna genom just länkar. Om så inte sker finns det alltid orsak att ta det som skrivs med en stor nypa salt.

För det andra behöver vi komma ihåg att presidentvalet i USA är ett val mellan republikanernas kandidat och (vänster)medias kandidat. Så var det 2020, och så kommer det i ännu högre grad att vara i år. Således är media en part i målet, och detta syns oerhört tydligt i deras rapportering. Allt som Trump är, säger och gör och är fel. Som t.ex. när han uttalade sig om den senaste skolskjutningen i Iowa. Lyckligtvis är dylikt beteende lätt att genomskåda om man inte har blivit helt förblindad av medias propagandistiska lögner.

För det tredje, och detta har jag påpekat många gånger tidigare, kopierar vår media helt oreflekterat det som vänstermedia i USA skriver. Speciellt tydligt blir detta i den artikel i ÖT jag länkade till ovan. Redan rubriken säger det klart ut: "Trumps retorik jämförs...". Nyheten är alltså vad Trumps motståndare säger om honom – och som sagt ges inga som helst möjligheter att kolla upp vad Trump egentligen har sagt och i vilken kontext detta har sagts. Även detta copy-pastande är förstås lätt att genomskåda, om man alltså inte har drabbats av den blindhet vänstermedia onekligen vill att vi ska drabbas av.  

---

Det krävs mycket av den som läser nyheter idag. Framför allt behöver den vanlige nyhetskonsumenten vara medveten om att det pågår ett krig i media, ett krig där du och jag är själva slagfältet. Om vi inte är synnerligen kritiska (i den meningen att vi ifrågasätter) när vi läser (både vänster- och alternativmedia) kommer vi att bli bedragna. Det är beklämmande att se att de flesta idag inte tycks ha något problem med detta, men jag hoppas att du som läser detta inte är villig att bli lurad hur som helst.

Media ljuger om Trump och om Capitoliumintrånget

Man må vara av vilken åsikt som helst om Donald Trump, men man skulle tro (och önska) att alla som skriver om honom skulle göra det så sanningsenligt som möjligt. Tyvärr är detta något som aldrig kommer att ske, och också vår media ljuger så det står gnistor om det, speciellt när det gäller händelserna för exakt tre år sedan.

Idag har t.ex. Svenska Yle en artikel om en av de poliser som försökte försvara Capitolium den 6/1 2021, och i denna artikel finns ett grovt faktafel som förleder den som läser artikeln. I artikeln påstås att "Kongressen inledde sin session klockan 13. Ungefär samtidigt bröt kaoset ut. Demonstranterna började ta sig förbi polisens avspärrningar för att komma in i byggnaden. En timme tidigare hade presidentvalets förlorare, den sittande presidenten Donald Trump, påstått att valresultatet var falskt och uppmanat sina anhängare att marschera till den amerikanska kongressen."

Detta stämmer alltså inte. Jag skrev om tidslinjen för händelserna en tid efter dessa inträffade, och min text äger ännu giltighet. Men för den som inte orkar läsa hela texten kan jag återge det centrala. Trumps drygt entimmeslånga tal (som hölls 2,9 km från Capitolium - en sträcka som normalt tar 35 minuter att avverka till fots) inleddes kl 12. I slutet av detta tal (som avslutades 13:10) uppmanade han sina anhängare att gå till Capitolium. Då var klockan alltså över 13. Notera noggrant att det rapporterades att folk hade samlats utanför Capitolium kl 12:30, och kl 12:53 övermannades de vaktande poliserna och intrånget tog sin början. 

Det Svenska Yle påstår är alltså en ren och skär lögn fabricerad för att svärta ner Trump och ge den som läser artikeln en fullständigt felaktig bild av vad som hände. I artikeln sägs dessutom att Trump sade till sina anhängare att "Om ni inte strider som fan kommer ni inte ha ert land kvar". Detta är sant, men sanningen är att detta citat är klippt ur en annan del av hans tal. I samband med uppmaningen att gå till Capitoilium sade Trump uttryckligen att detta ska ske lugnt och i god ordning. Men detta försummar alltså Svenska Yle att säga, samtidigt som de alltså klipper in en annan del av talet för att låta förstå att Trump de facto uppmanat till våld.

Som sagt kan man ha vilken åsikt man vill om Donald Trump. Jag har flera gånger uttryckt min åsikt att han är en ski...övel och att han inte borde ställa upp i valet 2024. Men att media på detta sätt ljuger för att skapa splittring och hat mot honom är inte acceptabelt. Verkligen inte.

Recept på samhällssplittring

 En anonym kommentator skrev igår under texten om "Den stora nyheten i nyheten" att "Det intressantaste är ändå professorns i sociologi och kriminologi vid universitet i Miami, Alex R. Piquero, konstaterande att ´folk väljer själva vilka nyheter de läser, och därigenom väljer de själva de fakta som förstärker vad de tror på´".

Detta handlade uttryckligen om situationen i USA, och som jag många gånger har påtalat, är detta själva roten till splittringen i USA idag. Vänstern läser vänstermedia och högern läser högermedia, och aldrig mötas de två. Eftersom båda sidornas media väljer att skriva om sådana frågor de vill betona och förtiger sådana frågor de inte vill att massorna ska känna till leder detta till att klyftan mellan de två grupperna stadigt växer och att världsbilden hos de två grupperna blir fullständigt olik varandra.

Nu behöver vi ändå påpeka att detta inte alltid handlar om värderingar och åsikter utan att mycket av detta också handlar om pengar. Om att sälja lösnummer och prenumerationer. Så långt har det nämligen gått (speciellt i USA, men även här hos oss) att människorna inte läser sådant de inte vill läsa och om media skriver/visar sådant som nyhetskonsumenterna inte vill höra och se väljer dessa helt enkelt bort denna publikation. Grundorsaken till detta beteende är förstås komplex, men en stor orsak torde vara det massiva medieflödet som ingen kan greppa i sin helhet, varför man bara måste välja vad man tar in. "Personolizing your newsplatform/newsflow" heter det så fint på engelska.  Också t.ex. Svenska Yle har erbjudit en tjänst där man kan välja vilka typer av nyheter man får sig serverad.

Detta är ett verkligt elände, men det är svårt att hitta någon fungerande lösning på problemet. I stället för att försöka hitta en lösning är det därför både lättare, bekvämare och framför allt mer ekonomiskt lönsamt för mediehusen att driva på denna utveckling och erbjuda mediekonsumenterna bara sådana nyheter de vill ha – och så göda på splittringen.

Låt mig ta ett exempel på hur detta fungerar. Jag skrev för några dagar sedan om ytterligare en massaker på kristna i Nigeria. Det stora problemet, som jag ser det, är att media förtiger orsaken bakom denna massaker och många andra liknande massakrer. Det handlar förstås om religiösa motiv, och så gott som alltid handlar det om muslimer som mördat kristna. Media skriver inget om detta utan lyfter i stället fram andra, mer eller mindre fantasifulla, orsaker till "stridigheterna", som t.ex. klimatförändringen för att inte rubba den bild av verkligheten man vill förmedla. Men faktum är att ett ännu större problem, igen speciellt i USA, är att media inte alls skriver om dessa massakrer. Helt enkelt för att människorna inte vill läsa om dem. Speciellt inte i anslutning till sitt julfirande. En dylik nyhet säljer inte, och därför låter man bli att skriva om den. Och nu talar jag förstås om vänstermedia. Om man vill få del av rapportering om detta i USA måste man läsa alternativmedia, speciellt då sådan media som har kristna förtecken. Annars är risken mycket stor att man helt enkelt aldrig får höra om vad som har hänt.

Behöver jag påpeka hur oerhört snedvridet nyhetsflödet blir när det fungerar på detta sätt? Och hur djup splittringen i samhället blir när ena halvan lever i en värld och den andra halvan i en helt annan värld?

Tyvärr har detta sätt att behandla nyhetsflödet också spridit sig till vår del av världen, men eftersom vi långt saknar (seriös) högermedia och bara tvingas förlita oss på vänstermedias rapportering blir vår världsbild om möjligt ännu mer snedvriden. Om du inte tror mig kan du slå upp termen "nyhetsvärde". (Här hittar du en kort sammanfattning av vad termen betyder och innebär!) Jag kan också, igen, ge ett exempel på hur detta fungerar idag. En god vän till mig köpte rättigheterna till en oerhört intressant och belysande artikel om Rosaria Butterfield och hennes väg från ett lesbiskt liv till en helad sexualitet och ett fungerande familjeliv. Min vän erbjöd lokaltidningen rättigheterna till artikeln, men svaret han fick var att denna typ av nyheter "inte intresserar våra läsare". Detta var givetvis bara en förevändning för att inte publicera en nyhet som går emot tidningens linje i hbtq-frågor (tidningen kommer ut i "bibelbältet", så intresse för artikeln skulle garanterat ha funnits!), men svaret speglar (och gjorde det redan för ett par år sedan) just denna problematik. Det är nyhetspublikationernas portvakter som bestämmer vad som har "nyhetsvärde", och det som av olika orsaker inte bedöms ha det blir inte publicerade.

Detta är som sagt ett ypperligt recept på samhällssplittring.   

Ser du den stora nyheten i nyheten?

Aftonbladet kommer idag med sensationella nyheter. Tidningen basunerar ut att 25% av amerikanerna tror att FBI på sätt eller annat låg bakom Capitolium-intrånget 6/1 2021. 

Detta är föga förvånande, när man tar i beaktande FBI:s många tveksamma förehavanden de senaste åren och även när man ser på hur Capitolium-intrånget gick till. Nåväl, detta är som sagt föga förvånande, och därmed är det som Aftonbladet slår upp som den stora nyheten egentligen ingen stor nyhet överhuvudtaget. 

Nu ska jag säga en sak klart och tydligt så sådana läsare som läser slarvigt inte lyckas missförstå denna text: Jag tar inte ställning till huruvida FBI på något sätt, direkt eller indirekt, låg bakom Capitolium-intrånget. Helt enkelt för att jag inte har alla fakta i ärendet. (Vilket väldigt få har, bör tilläggas.)

Det som däremot sticker ut i Aftonbladets "nyhet" och som borde uppmärksammas som den stora nyhet det de facto är, är det som professorn vid Berekley, Hany Fraid, tillåts basunera ut i artikeln. "Idag är vi oense om lättverifierad fakta", säger han i Aftonbladets artikel, och med det låter han förstå att vi VET att FBI inte var inblandat. Samt att detta är lätt att verifiera. 

Så är det givetvis inte. Om, och när, en myndighet som FBI ägnar sig åt ljusskygga aktiviteter och direkta lögner (vilket de bevisligen inte sällan har gjort speciellt de senaste åren) är detta något som göms undan synnerligen effektivt. Därför är påståendet att FBI på sätt eller annat låg bakom Capitolium-intrånget inget som varken kan verifieras eller dementeras på något enkelt sätt. 

Men mainstreammedia vill att vi ska tro det, och därför får en dylik professor en plattform för propagandaspridande. Aftonbladet ljuger alltså sina läsare rakt i ansiktet, och förväntningsvärdet att vi som läsare ska gå på deras lögn är högt.

Detta är den stora nyheten i Aftonbladets stora nyhet. Aftonbladets nyhetsredaktion förstår det inte själv, och det samma gäller tyvärr för de flesta av de som läser denna propagandaartikel. Men det betyder samtidigt att nyheten finns där att läsa för alla som förstår vad det är de läser.