En anonym kommentator skrev igår under texten om "Den stora nyheten i nyheten" att "Det intressantaste är ändå professorns i sociologi och kriminologi vid universitet i Miami, Alex R. Piquero, konstaterande att ´folk väljer själva vilka nyheter de läser, och därigenom väljer de själva de fakta som förstärker vad de tror på´".
Detta handlade uttryckligen om situationen i USA, och som jag många gånger har påtalat, är detta själva roten till splittringen i USA idag. Vänstern läser vänstermedia och högern läser högermedia, och aldrig mötas de två. Eftersom båda sidornas media väljer att skriva om sådana frågor de vill betona och förtiger sådana frågor de inte vill att massorna ska känna till leder detta till att klyftan mellan de två grupperna stadigt växer och att världsbilden hos de två grupperna blir fullständigt olik varandra.
Nu behöver vi ändå påpeka att detta inte alltid handlar om värderingar och åsikter utan att mycket av detta också handlar om pengar. Om att sälja lösnummer och prenumerationer. Så långt har det nämligen gått (speciellt i USA, men även här hos oss) att människorna inte läser sådant de inte vill läsa och om media skriver/visar sådant som nyhetskonsumenterna inte vill höra och se väljer dessa helt enkelt bort denna publikation. Grundorsaken till detta beteende är förstås komplex, men en stor orsak torde vara det massiva medieflödet som ingen kan greppa i sin helhet, varför man bara måste välja vad man tar in. "Personolizing your newsplatform/newsflow" heter det så fint på engelska. Också t.ex. Svenska Yle har erbjudit en tjänst där man kan välja vilka typer av nyheter man får sig serverad.
Detta är ett verkligt elände, men det är svårt att hitta någon fungerande lösning på problemet. I stället för att försöka hitta en lösning är det därför både lättare, bekvämare och framför allt mer ekonomiskt lönsamt för mediehusen att driva på denna utveckling och erbjuda mediekonsumenterna bara sådana nyheter de vill ha – och så göda på splittringen.
Låt mig ta ett exempel på hur detta fungerar. Jag skrev för några dagar sedan om ytterligare en massaker på kristna i Nigeria. Det stora problemet, som jag ser det, är att media förtiger orsaken bakom denna massaker och många andra liknande massakrer. Det handlar förstås om religiösa motiv, och så gott som alltid handlar det om muslimer som mördat kristna. Media skriver inget om detta utan lyfter i stället fram andra, mer eller mindre fantasifulla, orsaker till "stridigheterna", som t.ex. klimatförändringen för att inte rubba den bild av verkligheten man vill förmedla. Men faktum är att ett ännu större problem, igen speciellt i USA, är att media inte alls skriver om dessa massakrer. Helt enkelt för att människorna inte vill läsa om dem. Speciellt inte i anslutning till sitt julfirande. En dylik nyhet säljer inte, och därför låter man bli att skriva om den. Och nu talar jag förstås om vänstermedia. Om man vill få del av rapportering om detta i USA måste man läsa alternativmedia, speciellt då sådan media som har kristna förtecken. Annars är risken mycket stor att man helt enkelt aldrig får höra om vad som har hänt.
Behöver jag påpeka hur oerhört snedvridet nyhetsflödet blir när det fungerar på detta sätt? Och hur djup splittringen i samhället blir när ena halvan lever i en värld och den andra halvan i en helt annan värld?
Tyvärr har detta sätt att behandla nyhetsflödet också spridit sig till vår del av världen, men eftersom vi långt saknar (seriös) högermedia och bara tvingas förlita oss på vänstermedias rapportering blir vår världsbild om möjligt ännu mer snedvriden. Om du inte tror mig kan du slå upp termen "nyhetsvärde". (Här hittar du en kort sammanfattning av vad termen betyder och innebär!) Jag kan också, igen, ge ett exempel på hur detta fungerar idag. En god vän till mig köpte rättigheterna till en oerhört intressant och belysande artikel om Rosaria Butterfield och hennes väg från ett lesbiskt liv till en helad sexualitet och ett fungerande familjeliv. Min vän erbjöd lokaltidningen rättigheterna till artikeln, men svaret han fick var att denna typ av nyheter "inte intresserar våra läsare". Detta var givetvis bara en förevändning för att inte publicera en nyhet som går emot tidningens linje i hbtq-frågor (tidningen kommer ut i "bibelbältet", så intresse för artikeln skulle garanterat ha funnits!), men svaret speglar (och gjorde det redan för ett par år sedan) just denna problematik. Det är nyhetspublikationernas portvakter som bestämmer vad som har "nyhetsvärde", och det som av olika orsaker inte bedöms ha det blir inte publicerade.
Detta är som sagt ett ypperligt recept på samhällssplittring.
Vad är det primära för oss som människor? Att konsumera nyheter för att förstå världen? Vem har den kapaciteten, tidsekonomiskt eller intellektuellt?
SvaraRaderaDet viktigaste för alla är att klara livhanken och att leva ett liv som känns rätt, av ärlighet mot sig själv och därmed för andra och av ansvar för sig själv och sina närmaste.
Materialet till det bygget får vi i växelverkan med vår närmiljö: familj, vänner, samhället eller de relevanta delarna av det. Där formas våra värderingar som styr vårt agerande - och vår nyhetskonsumtion.
I grunden är vi alla mentalt konservativa, alltså relativt sett, konserverande vår utgångspunkt, som kan vara konservativ eller vänsterliberal. Därför tar vi in mest sådant som vi upplever relevant och konstruktivt i förhållande till oss själva. Om omständigheterna är de rätta kan vi med tiden distansera oss från det egocentriskt inåtvärmande mot öppenhet för omvärldens andra tankar, varvid vi kan få en ny syn på både oss själva och omvärlden.
Hur öppna vi än är har vi begränsade resurser att engagera oss för allt som händer. Med svårhanterliga Ukraina och Gaza i relativt påträngande närhet orkar inte många med ytterligare mångfacetterade avlägsna konflikter som vi ändå inte ens kan påverka. För att skydda sig själv måste man väljas vad man engagerar sig i. Då faller det sig naturligt att den religiösa dimensionen av oroligheterna i Nigeria bevakas inom vissa kretsar, inte i alla media. Nyhetsvärdet bestäms av vad man orkar engagera sig i.
Berättelser om det självupplevda, typ Rosaria Butterfield, kan handla om den nödvändiga distanseringen till sig själv för att bli sig själv, äkta vara. Hon är inte ensam, det finns många sådana som det inte skrivs om i pressen. Men man kan inte göra en regel av en individs erfarenheter. Vi är olika som människor, och många har av uppriktighet mot sig själv gjort helt andra resor inom de koordinaterna. I vår kultur är vi medvetna om det här, och därför får inte Butterfields erfarenheter den betydelse vissa hoppas på.
Samhället är statt i förändring. Somliga vill försvara det som varit - ibland med all heder för det - medan andra är öppna för förändring och har all heder för det. Splittringen är en del av den dynamiken, liksom konsolideringen.
Som Bob Dylan skrev 1964: "Times they are a-changing". Så sant.
Anonym 12:23. Jag är inte säker att jag förstår vad du är ute efter, men det verkar som att du lever i en värld där allt ska ses som om vore det relativt.
RaderaProblemet är bara det att verkligheten inte låter sig böjas efter våra preferenser.
Allting är relativt.
RaderaI USA kämpar den kristna vita högern, rednecks, för sitt USA med alla tillgängliga medel. Där ska inte invandrarna eller de till sin livsstil avvikande ha hemortsrätt. Hållningen är som huggen i sten, och hur lätt att försvara som helst.
Är den absolut? På vilken grund då? Räcker det med hänvisning till historien? Borde man då inte be Amerikas ursprungsbefolkning om ursäkt för förintelsen och förpassandet till reservat och återställa de marker man tog ifrån dem under de galna åren?
De rättigheter som måste försvaras med våld är universellt sett relativa. De kan formuleras fast i Bond-filmens titel "Live and let die".
Samma relativitet, som kan beskrivas som ändamålsenlighet mer än som absolut sanning, finns överallt: tänkandet kring relationen mellan olika människogrupper, såsom raser, religioner och sexuell inriktning, bevarande av naturens mångfald kontra människogenererad miljöförorening.
Mitt i allt står vi som ensamma människor. Ingendera har kapacitet att hela tiden överblicka allt, man måste prioritera. Jag vill ha rätten att leva ett etiskt och miljömässigt gott liv utifrån mina förutsättningar och unnar helst andra samma rätt på lika villkor.
USA skulle gärna få bli jämlikt, så att alla invånare skulle ha samma rätt, invandraren som den infödde, de vita som alla andra, men vägen dit är lång och jag har inte tid att engagera mig i frågan dess mer. Och jag förstår nog att Butterfield (& Co) av somliga ses som ett lysande exempel på att människor kan byta riktning, men jag tror att vi är så olika från grunden att alla inte kan ha nytta av hennes erfarenheter. Än sen? Lev och låt andra leva!
Absolut är väl livsviljan hos alla som tror och hoppas på en framtid och den subjektiva rätten till liv. Allt annat är relativt.
Anonym 19:09. Det är svårt att föra en diskussion med någon som anser att allt är relativt. Nåväl, du får för all del leva i den förvillelsen om du vill, men här på min blogg kommer jag med jämna mellanrum att vederlägga denna falska föreställning.
RaderaSen kan det vara så att det du håller för sant inte är det i objektiv mening. Då tjuter du om att media måste skriva om det du redan vet är sant. Media "vägrar" eftersom det inte är sant. Du väljer att läsa media som skrivet som du tycker. Tadaa, kakan är klar.
SvaraRaderaAnonym 12:56. Du hade nog ganska otur när du läste det jag skrev. Kanske p.g.a. dina förutfattade meningar, vad vet jag.
RaderaMan väljer ju vad man vill läsa, så Kristian väljer att läsa The Federalist.
SvaraRaderaHär är då några artiklar om "att bli helad" från homosexualitet:
https://www.hs.fi/hyvinvointi/art-2000010035233.html
https://www.hs.fi/kotimaa/art-2000009717939.html
https://www.hs.fi/kaupunki/helsinki/art-2000009703135.html
Dessa handlar om troende, som fattat till slut att man inte kan bli helad.
Förvirringslobbyn. Fel. Jag väljer att läsa brett - i motsats till dig som bara läser vänstermedia.
RaderaDu läser rubriker och kanske ingresser, det har vi sett otaliga gånger, samt låter bli att återge det centrala för att istället hitta nån liten detalj du kan förvränga.
RaderaJa, du valde förstås att inte kommentera dessa tre artiklar om "helande", men det passar ju dig fint att ta till universallösningen och kalla allt som inte passar in i din hatagenda för vänstermedia.
Väckelse som inte är samhälls eller världsomfattande verkar ibland samhällssplittrande. Ibland hinner man inte ens nämna Jesus förrän man fattar att allt Han sagt om sig själv i Bibeln är sant. Så går man hem och hoppas ändå att det budskap man försökte förmedla skall gro och bära Frälsning ens frukt ty de som kallar Jesu Namn skall bli frälsta. Vill de sedan återvända till Antikrist e dom så är Guds Ord lika sant. Fadern mot sin son sondottern mot sin svärmor och så vidare och att lämna ut folk och varandra utan att ta reda på om de ville Jesus i alla fall... Ulrik Torsten Nils
SvaraRadera