Om Bibeln och våra åsikter

Det är intressant att diskussioner om den kristna tron så gott som alltid mynnar ut i en kontrovers i hur man ser på Bibeln. Det spelar ingen roll om dessa diskussioner förs med en professor på Teologiska fakulteten, eller med en kommentator här på bloggen – för det mesta slutar de i detta: Hur ser vi på Bibeln och dess anspråk.

Maratontråden ”Ett (mycket) annorlunda svar på frågan” fick en senkommen fortsättning i och med att Cecilia ställde en del frågor, och efter några kommentarbyten var vi framme vid detta med Bibeln. Hon skriver: ”Jag skrev inte att du inte skulle ha åsikter, bara att du inte har egna åsikter. Du skrev ju själv i en tidigare kommentar att du varit tvungen att ändra dina åsikter, många gånger. För att bibeln anser något annat. Och jo, jag vet vad jag bygger mina åsikter på. Egna erfarenheter. Inte en sagobok.”

Så långt Cecilia. Jag vill lyfta fram denna kommentar för att den är så typisk för en människa av idag som har blivit främmande för både den kristna tron och Bibeln. Detta med att Bibeln är ”en sagobok” kan man möta både här och där i diskussioner på nätet. Nå, det är ett påstående som, förstås, inte håller. Jag ger inte så alldeles mycket för den moderna teologin, men en fördel har den, och det är att man genom den långt kan omkullkasta detta ”sagopåstående”. Bibeln har dissekerats, studerats och plockats sönder i minsta beståndsdel, och slutresultatet har blivit att man insett att de bibliska texterna är minst lika tillförlitliga som annan text från samma tid. Givetvis kan inte vetenskapen ta ställning till de övernaturliga sakerna, men när det gäller till exempel historiciteten (bl.a. gällande Jesu existens) och texternas tillkomsthistoria finns det idag egentligen ingenting som talar för Cecilias ”sagoståndpunkt”.

 När det sedan gäller våra åsikter och vad vi bygger dem på blir det intressantare och mycket knepigare. Jag hävdade, och hävdar fortsättningsvis, att det inte finns någon människa som skulle ha ”egna” åsikter. Vi är alla nämligen ”produkter” av det vi tar in. Vi kan eventuellt processa det en aning, men vi har alla någon/några auktoriteter som vi bygger vår tankevärld på. Direkt eller mera indirekt. För de flesta av oss, likt Cecilia, sker detta omedvetet (utan att de ens kan peka ut sina auktoriteter). Andra av oss igen kan redogöra för (åtminstone en del) av dessa. Som kristna är Guds uppenbarelse, alltså Bibeln, den auktoritet som till större eller mindre del formar våra åsikter och hela vårt sätt att se på tillvaron.

Mycket av det tankegods som finns och formar människorna i dagens sekulariserade västerland är direkt kristendomsfientligt. Tyvärr. Man kan förstås inte kräva att människorna ska kunna se varifrån deras åsikter/tankar kommer och vad de bygger på, men jag tycker det är synnerligen intressant att rota i detta tankegods och försöka se hur strömningarna går, och varifrån de kommer. 1700-, 1800- och 1900-talets filosofer och filosofier lever idag vidare och formar människornas sätt att tänka i hög grad. Voltaire, Rousseau, Marx, Nietzsche och farmför allt Darwin, men också nyare filosofer som Singer, ligger bakom mycket av det tankegods som genomströmmar dagens värld och formar dagens människor och deras sätt att tänka. Detta vare sig vi är medvetna om det eller inte.

Så vi människor har nog väldigt lite ”egna” åsikter. Vår världsåskådning bygger på andras åsikter och det tankegods som de har lämnat kvar under historiens gång åt kommande generationer. Och, som sagt, mycket av det tankegods som formar dagens människor härstammar ur ett kristendomsfientligt sätt att tänka. Därför är det inte konstigt att dagens människa, likt denna Cecilia, kommer att få en förvrängd syn på den kristna tron och på Bibeln.

Idag har den kristna tron, åtminstone här hos oss, hamnat i baksätet. Detta i så hög grad att det påstående jag nu kommer att avsluta med inte alls längre är självklart för den stora massan. Men när man ser på filosofins historia, och människans historia, finns det egentligen bara två ”sidor” i diskussionen. Å ena sidan den kristna tron och ett tänkande som utgår ifrån Bibeln, och å andra sidan ett tänkande som har sin upprinnelse i motståndet mot/ifrågasättandet av den kristna tron. Upproret mot, om man så vill. ”Den som inte är med mig är emot mig, och den som inte samlar med mig, han skingrar”, som Jesus säger. (Matt. 12:30)