lördag 27 februari 2016

Mera censur


Censuren på nätet tilltar, av allt att döma. Nu kommer det rapporter om att både Facebook och Twitter har börjat censurera politiskt inkorrekta inlägg. Öppet rasistiska inlägg tas bort, men även sådana inlägg som, helt seriöst, diskuterar och problematiserar massinvandringen. Som ett resultat av att Twitter infört en "Trust and Safety Council" med representanter för olika muslimska organisationer såväl som feminister och vänstermänniskor har det redan rapporterats att en del Twitteranvändare har blivit utsatta för så kallad "smygblockering". Bland annat har en feminismkritiker (Robert Stacey McCain) råkat ut för detta efter att en av de feminister han kritiserat (Anita Sarkeesian) kom med i detta nya råd. Denna smygblockering går ut på att de inlägg som görs syns endast på användarens egen tidslinje, men inte någon annanstans. Inläggen blockeras alltså både i sökfunktionen och på prenumeranternas tidslinje. Tanken här är givetvis att den "svartlistade" användaren som lägger upp texter inte ska inse vad som har hänt utan fortsätta att skriva, men utan läsare.

Morgonbladet berättar om en i misstag utläckt konversation mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Facebooks grundare Mark Zuckerberg i september 2015 i vilken Merkel ska ha hört sig för huruvida Facebook hade möjlighet att blockera invandringskritiska inlägg. Zuckerberg ska ha sagt att detta är något han jobbar på. Nå, nu har jobbet alltså burit frukt. Som det verkar.


Det problematiska här, förutom givetvis själva idén med censur på sociala medier, är att denna censur - som vanligt - tenderar att vara godtycklig. T.ex. har Facebook raderat/blockerat anti-palestinska inlägg medan motsvarande anti-israeliska inlägg har publicerats. Morgonbladet berättar också att det räcker med att en (1) Facebook-medarbetare bestämmer sig för att ett inlägg är t.ex. rasistiskt för att det ska blockeras.

Givetvis är jag fullt medveten om att det finns mycket skräp på nätet. Mycket som INGEN borde läsa eller ta del av. Men censur är alltid problematisk. Inte minst för att om vissa saker ska censureras så måste någon bestämma vad som ska censureras och vad som ska släppas igenom. Därför kommer censur, där den tillämpas, alltid att innebära en åsiktsstyrning och en reglering av vad människor får anse och ge uttryck för och vad man inte får anse och säga. Detta är ett stort problem eftersom det ger en felaktig bild av vad människorna egentligen tycker och också kan påverka t.ex. politiska val och därigenom störa demokratin. I bästa fall. FÖRstöra i värsta fall. Denna nyinförda censur på Facebook och Twitter befaras på grund av detta t.o.m. kunna påverka utgången av höstens presidentval i USA.

Representanter för mainstreammedia som försvarar denna censur av sociala medier och hävdar att människorna borde inhämta nyheter från etablerade nyhetskällor brukar anföra argumentet att det inte existerar samma källkritik på sociala medier och alternativa nyhetssiter som de själva dikar. Detta stämmer säkert, men samtidigt behöver vi vara medvetna om att manistreammedia idag är, och en längre tid redan har varit, hårt censurerad. Vissa åsikter får helt enkelt inte komma fram. För oss som läser ÖT blev detta fullkomligt uppenbart sommaren 2014. Vinklingen i vissa frågor är också väldigt påtaglig. Då talar jag givetvis främst om konflikten i mellanöstern och om den nu pågående flyktingkatastrofen och massinvandringen och framför allt gällande de problem som denna massinvandring för med sig. Så när mainstreammedias representanter talar om och varnar för (den uppenbara) risken att stänga in sig i en bubbla där man själv väljer vilka nyheter man tar del av (och inte tar del av) om och när man bara läser alternativ media och olika flöden på sociala medier blundar de (eller är blinda för) att de själva också har skapt en likadan bubbla men på andra sidan av åsiktsfältet. "Så, vilken bubbla är att föredra? En bubbla man själv skapar åt sig, eller en bubbla som en liten elit bland ledarna inom mainstreammedia tvingar på oss?" (Citat av Robert Tracinski.)

Svaret är givetvis ingendera. Det är därför jag själv läser brett. BÅDE mainstreammedia OCH altternativ media. Detta är enda sättet att få korrekt information idag. Frågan är bara, med denna tilltagande censur, om detta är något vi kommer att kunna göra i framtiden. Målet är, får man både frukta och anta, att tvinga in oss i den politiskt korrekta bubblan som mainstreammedia representerar. Få se, med bakgrund i Facebook- och Twittercensruren, hur länge t.ex. Blogger går fri från liknade censur?

10 kommentarer:

  1. Tråkig utveckling men inte oväntat. Det är ju inte utan orsak som dessa tjänster är "gratis", vilket de naturligtvis inte är. Priset är bara i annat format än pengar, bla. denna censur men även i övrigt totalkoll på människors alla privata angelägenheter....

    SvaraRadera
  2. Nej, ännu heller har inte censuren tilltagit. Åsiktsfriheten är större än någonsin. Det indikerar dagens nyhet om att media vill ta avstånd från vilseledande åsikter som kallar sig alternativ media.

    Det är beklagligt då riktiga nyheter inte passar in i ens världsbild, men det är väl liksom tanken med "nyheter"? Nyheter har som uppgift att förmedla förändringen i vår värld. Endel av oss vill veta hurdan förändringen är och hur ta ställning till den, andra vägrar och vill se världen som den var. Nyheter blir till där ute, i kontakter mellan källor och förmedlare, journalister som ibland sätter livhanken till för att komma till ursprunget. Alternativa medier har ingen som skapar kontakt, det enda de gör är att de förvränger information som kommer från riktiga kontakter, från journalisterna.

    Misstanken att journalisten skulle förvränga nyheter finns, att den skrivs utifrån den egna förståelsen och upplevelsen. En skribent som representerar alternativ borde väl i så fall ifrågasättas och nagelfaras många gånger noggrannare? Istället är att sväljas med hull och hår?

    Det finns inga som helst indikationer på att Twitter skulle censurera, förutom att man inte förstått sig på att det finns en funktion "Mute" som vem som helst kan använda. Det finns inga som helst indikationer på att Facebook som företag har anti-judiska raderingsmönster, kan vilka användare som helst få raderat vad som helst genom "Anmäl"-funktionen. Eftersom Facebook inte har resurser eller intresse att beakta anmälans grunder så blir upplevelsen av "stötande innehåll" det som avgör.

    Facebooks grundare, Mark Zuckerberg, av judiskt ursprung, skriver i samband med Paris-massakern följande:

    "As a Jew, my parents taught me that we must stand up against attacks on all communities. Even if an attack isn't against you today, in time attacks on freedom for anyone will hurt everyone.

    If you're a Muslim in this community, as the leader of Facebook I want you to know that you are always welcome here and that we will fight to protect your rights and create a peaceful and safe environment for you."

    Det är en sann utmaning att förklara Kristians tes om Facebooks anti-judiska förhållningssätt, särskilt om man inte har möjlighet att konfrontera källan... ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. mattias. Chefradaktörernas upprop handlar inte om att ta avstånd från alternativmedia utan om att begränsa den samma.

      Läste du inte vad jag skrev? En nyhetskonsument behöver idka källkritik oberoende av om det han/hon läser är alternativmedia eller mainstreammedia. Jag tror ju att de flesta (om tyvärr inte alla) inser detta behov när det gäller alternativmedia, men väldigt få gör det när de läser/hör/ser mainstreammedia. Tyvärr.

      Sedan har du nog inte riktigt läst på när det gäller det du skriver om Twitter och Facebook. Och nu handlade det inte om hur censureringen går till utan om att sådan existerar.

      Radera
  3. Och hur menar du rent konkret att chefredaktörer "begränsar"? Vilka lagliga metoder har en chefredaktör? Till skillnad från polisen som faktiskt inledde en förundersökning för att reda ut bla MV-lehtis brott mot upphovsrätten.

    Jag läser fler än en gång innan jag besvarar, funderar och tänker hur du riktigt tänkt. Jag läser även länkar du hänvisar till, och faktiskt blev jag lite glad över att du framhäver även texter av en homosexuell ateist, islamofoben Douglas Murray som diktade om Facebook. Eller slarvar du själv med din källkritik?

    Sedan har jag nog rätt så mycket kunskap och erfarenhet om både Facebook och Twitter. Väldigt ofta projicerar man också sitt egna tillkortakommande på sina debattörer...

    SvaraRadera
    Svar
    1. mattias. Så här blåögd är du nog inte, hoppas jag! När 21 chefredaktörer träder fram på detta sätt har det en enorm opinionsbildande effekt. När opinionen svänger brukar detta så småningom synas i de lagar som stiftas. Detta vet dessa 21 mycket väl.

      Menar du, på allvar, att jag skulle anse att en "homosexuell ateist" inte skulle kunna ha rätt i någon fråga? Att jag anser att en sådan inte ska ha rätt att yttra sig? Nu förstår jag inte riktigt vad du avser... Men det jag i huvudsak använde som källa var Facebooks egna utsagor - alltså det att de gick ut och medgav att det blivit fel. (Vilket i sig är en bra sak - alltså att de medgav det.)

      Radera
    2. Jag ska dissekera det första stycket.
      1. det finns ingen generell opinionsbildande effekt, det är ditt eget antagande som inte baserar sig på nån form av undersökning. Medieundersökningar gjorda för tidningarnas reklamförsäljning påstår att 8 av 10 läser dagstidningar, men undersökningar gjorda tex i skolor ger helt andra siffror. Det ger dock enbart kvantitativa resultat och säger ingenting om men läser allt eller tittar på bilder en gång i veckan. Opinionsbildare finns dock, men alla målgrupper har olika.
      Och vem skulle vinna mest på att anklaga riktig massmedia? Jo, alternativ media. Kristian, en del av källkritisk granskning är att blottlägga syftet... :-)

      2. "När opinionen svänger brukar detta så småningom synas i de lagar som stiftas". Visst, den senaste lagändringen gällde identitetsstöld, vilket inte varit något stort problem tidigare. Opinion kan ge upphov till lagförslag, adressit.com är ett bra exempel, men vid utformningen av lagen har opinionen ingen som helst inverkan. Däremot finns det sakkunniga och lobbyister som har synnerligen stor roll i den processen. Här kunde upphovsrättsorganisationerna vara ett mycket gott exempel eftersom lagen gick tvärtemot den allmänna opinionen. Ett annat exempel kunde vara pälsdjursnäring där djurrättsföreningarna får ge vika för intresseorganisationen. Den allmänna opinionen har du säkert mera fakta om än vad jag har.

      3. "Detta vet dessa 21 mycket väl". Det kan du inte veta, inte kan en enda av dessa 21 veta hur du resonerar heller. Sannolikt är de mycket medvetna om exakt hur många läser deras ledare på nätet och vilken opinionsbildare de möjligen är.

      Jag var glad, eller kanske mest överraskad, över att du nu inte rackade ner på allt som har HBQT som förtecken. Precis som jag skrev.

      Hittar inte dina källor där du påstår att Facebook skulle gå med att det blivit fel. En länk går till en insändare på Wall Stree Journal som är låst, till Independent och till Washington Post.

      Slutligen. Alla kan vi bidra till ökad eller minskad hat och rasism, för att leva enligt lag och förordning. Här ställer jag mig frågvis om en liten detalj. Facebook har haft en enhet från Bertelsmann-förlaget att rensa enbart tyska hatinlägg. Det varken du eller jag vet är om det är aktivt sökande i miljontals inlägg, eller om det sätts mera vikt vid anmälningsfunktionen som alla FB-användare har tillgång till.

      Men då Douglas text har här översatts till "en enskild Facebookmedarbetare" och det ursprungligen inte står "Facebook employee" utan "only someone at Facebook" så får man ställa sig lite skeptisk till hela översättningen, och kanske även hela texten.

      Så Kristian, jag är allt annat än blåögd.

      Radera
    3. mattias. Du hävdar att du inte är blåögd. Jag hävdar det emedan alternativet är så mycket värre. Jag tar mig friheten att kommentera dina påståenden.

      1. Givetvis finns det en opinionsbildande effekt av en dylik mobilisering av chefredaktörerna! Varför tror du annars att de skulle ha gjort det?

      2. Riksdagsledamöterna blir invalda av folket. Om det är någon instans i vårt land som måste vara noggrann med att stå med fingret i vädret och se varifrån vinden blåser så är det riksdagen och riksdagens ledamöter. Om de inte gör det är de snart f.d. riksdagsledamöter.

      3. Läs om!


      Radera
    4. För det första, det är väldigt få som trampar i klaveret med Ad hominem-argumentation. Hurudvida du eller jag eller nån annan är mer eller mindre blåögd, så ändrar det inte faktum. Det är inte en armbrytning där verkligheten baseras på hur blåögdheten avgörs långt ute i själva sakens periferi. Jag har inte påstått vad du är för en människa, utan påpekat att dina kunskaper i vissa områden är bristfälliga. Så är också mina i andra ämnen, men inte just i dessa.


      Följande mening hänger jag inte riktigt med i.
      "Jag hävdar det (att jag är blåögd?) emedan alternativet (att jag inte är det?) är så mycket värre." Eller vad menar du? Att det är värre att jag inte är blåögd?

      1. det går ju inte riktigt att bevisa en tes med en cirkelreferens.

      2. Jag vet inte hur du menar här. Jo, det är självklarheter det du säger, vart fjärde år byts vissa ut och representanter för en ny diversitet av opinioner kommer in. Men det ju inte så att hela riksdagen sitter och röstar om varje mening då lagar stiftas-då lagen har fått sina sista bokstäver så är det ju oftast partiets röst som ges.

      3. vid det här laget vet du nog att jag läser noggrant, av allt att döma noggrannare än du själv. För du hittade väl inte de Facebook-källor jag efterlyste?

      Radera
    5. mattias. Vem som läser noggrannare av oss båda får väl vara osagt, men vad gäller det du säger om ad hominem-argumentation så får jag nog be dig läsa en gång till. Blåögdheten är inte ett argument i sak, utan närmast en fråga som jag ställde.

      jag ids inte gå vidare i argumentationen eftersom du tycks ha lite svårt att (vilja?) förstå vad jag säger. Det ska jag bara tillägga att det att du inte kommer åt en låst artikel på nätet inte är något argument.

      Vi kommer inte längre här, utan vidare kommentarbyte är, tror jag, bara ett slöseri med tid.

      Radera
    6. Ad hominem är angrepp mot person istället för sak, vilket du gör ganska ofta. Inledande frasen i ett svar du skriver är ofta en nedlåtande beskrivning. Behövs det om styrkan finns i sakfrågan?

      Radera