Om den gröna ideologins huvudlöshet

Den närmaste åren kommer det inom EU att föras en hård kamp om skogen. Denna kamp har redan börjat, och diverse klimathysteriker ropar redan i högan sky, och ett EU-förslag om "återställande" av mark är på tapeten. Om detta förslag blir godkänt kommer EU att stjäla åt sig beslutanderätten om en stor del av den finländska skogsmarken. Enligt Svenska Yle har Sverige redan sagt nej till förslaget, och Finlands hållning är, av allt att döma, ännu under arbete. Denna fråga splittrar regeringen och har i sig en regeringsvältande potential. 

Det har redan en längre tid talats om att den finländska skogen har gått från att vara en kolsänka till nettoutsläpp av koldioxid, något som skapat djup förstämning hos alla klimataktivister. Detta beror på flera faktorer, men den faktor som lyfts fram är den ökade avverkningen. Detta har i sin tur lett till att klimataktivisterna har kommit med krav på minskad skogsavverkning och förändrat skogsbruk. Och inte nog med det. Denna huvudlösa ideologi har dessutom lett till ett förslag om att skogsbiprodukter inte längre skulle betraktas som förnyelsebara och därför inte kunna användas inom energiproduktionen.  

Men det finns många problem med detta. En sak som utmålas som en stor bov i dramat är kalhyggena. Klimataktivisterna tycks tro att kalhyggen är något ont, men så är det förstås inte. En stor orsak till att Finlands skogar binder mindre koldioxid är att man har FRÅNGÅTT kalhyggen till förmån för en typ av skogsbruk där man hugger bara en del (= de största) träden och låter resten vara kvar (= "kontinuerlig beståndsvård"). Denna typ av skogsbruk bidrar dock till den minskade kolbindningen i.o.m. att man tar bort de träd som växer bäst (medan de ännu väser som mest) medan sådana träd som inte växer lika bra lämnas kvar. Alla som klarar av att tänka utan ideologiska bindningar förstår att detta är synnerligen kontraproduktivt ur klimathänseende. 

Finländskt ekonomiskogsbruk är idag ansvarstagande, hållbart och uthålligt i den meningen att ca 1% av skogsbeståndet kalhyggs varje år och kalhyggen alltid måste beskogas på nytt. Denna sorts skogsbruk maximerar tillväxten och därmed också kolbindningen - detta i motsats till den typ av skogsbruk den gröna ideologin vill tvinga på det finländska skogsbruket. Bevarandet och skyddandet av gamla skogar, som är ett av målen i EU:s förfelade kamp för skogarna (och mot en sund skogshushållning) gör dessutom att skogarna slutar växa och därmed ta upp koldioxid, varför skogens förmåga att fungera som kolsänka ytterligare försvagas. 

Men det känns bra att göra det rätta! Därför kämpar de gröna klimataktivisterna för, vad de inbillar sig, skogens och klimatets väl. Problemet är bara det att om man sätter in felaktiga uppgifter i ett korrekt dataprogram blir slutsatsen/resultatet galet. Det är vad som håller på att ske just nu, och följderna för såväl Finlands ekonomi (som till stor del bygger på vårt effektiva och klimatvänliga skogsbruk), sysselsättningen, skogen själv och även för klimatmålen kommer att bli mycket negativa om de "goda" vinner kampen om skogen.