Svenska Yle serverade gårdagens största lögn i nyhetsflödet. I rubriken på en artikel om vindkraft låter man en vindkraftsprofitör basunera ut: "Så rikt som Norge blivit på olja och gas, så rikt kan Finland bli på vindkraft".
Som sagt, detta var gårdagens största lögn, och Svenska Yle levererar den utan minsta tillstymmelse till ifrågasättande eller ens faktagranskning. Men det är så här bondfångeri alltid har fungerat, och varför skulle vår tid vara något undantag? Ju större bluffen dessutom är desto större är sannolikheten att människor går på den, eller hur?
Problemen med påståendet om Finlands kommande rikedomar från vindkraften är flera. Dels kan man bara försöka föreställa sig hur landskapet skulle komma att se ut om vi ska producera så mycket (landbaserad) vindkraft att vi ens ska kunna komma i närheten av de rikedomar Norge har pumpat upp ur havet. Redan detta borde stämma till eftertanke, men uppenbarligen icke. Sedan har vi problemet med lagring och förflyttning av elen. Faktum är nämligen att det idag inte finns någon sådan teknologi, om ens på ritbordet, som skulle möjliggöra lagring och förflyttning av de mängder el detta skulle handla om. Så även där brister bubblan och lögnen blir uppenbar.
Det tredje problemet handlar om vindenergin i sig. Eftersom det inte låter göra sig att flytta eller lagra denna i stora mängder behöver den användas när den produceras. Detta innebär, speciellt om vi skulle bygga ut i den omfattning artikeln låter göra gällande, att elen blir ytterst billig när det blåser och en bristvara när det inte blåser. (Redan nu ser vi minuspriser när det blåser.) Här skulle förslaget om att avkräva vindkraftsproducenterna någon form av energileveransgaranti komma väl till pass, men detta goda förslag har, vad jag vet, inte alls avancerat.
Det fjärde problemet har direkt att göra med påståendet att Finland kan bli rikt på vindkraft. Redan nu är strax över hälften av vindkraftskapaciteten i Finland i utländsk ägo (53%) och även i den nyhetsartikel Svenska Yle publicerar talas det om utländska investerare. Det vi ska hålla i minnet här är att dessa utländska investerare givetvis är ute efter vinst - och om och när sådan uppkommer och oberoende av hur denna vinst genereras försvinner givetvis pengarna till utlandet. Kvar blir då de oerhört landskapsförstörande myllorna, alla eventuella hälso- och miljöskador dessa ger upphov till, de statliga subventioner till vindkraften som ska betalas av oss finländare och de växelpengar markägarna får i hyra för den mark på vilken möllorna står. Och givetvis en vild elmarknad där tillgången varierar kraftigt och orsakar stora ansträngningar på elnätet. Ordet exploatering är inte alls långsökt i detta sammanhang.
Ytterligare ett problem är, eller har åtminstone varit, det statsstöd vindkraften har erhållit - och ännu erhåller i form av inmatningstariffer. (Åren 2011 -2020 har det rört sig om nästan 1,5 miljarder euro, och de nuvarande vindmöllorna som finns inom detta stödsystem kommer att erhålla stöd ända till år 2029.) Eftersom vindkraften idag ses som klimaträddaren nummer ett är det dessutom relativt tryggt att anta att staten kommer att anse sig tvungen att räcka ut en generös hand om och när vindkraftsbolagen börjar gå på knäna ekonomiskt sett. Så även här finns det tydliga tecken som tyder på kraftig exploatering - för den som bara vill se det.
Som det nu är framstår vindenergihypen som vår tids största bubbla, och den aktuella artikeln beskriver detta i all sin härlighet. Bondfångeri talade jag om ovan. Ett annat ord vi kunde använda är pyramidbluff. När jag läser artikeln på Svenska Yle får jag onekligen sådana vibbar att det är precis vad detta handlar om. Den som är först på plan kan förvisso göra en hel del pengar, men den som är ens lite sen står där med bara utgifter. Och hur landskapet sedan ser ut när vi har en massa vindkraftsföretag som gått omkull vill jag inte ens tänka på. Alternativt: Hur stor den räkning kommer att bli för staten att hålla alla dessa krisande vindkraftsbolag på fötterna.
Gårdagens största lögn var det alltså, och som sagt utan ens den minsta tillstymmelse till reflektion över vad en dylik vindkraftsboom skulle innebära för landskapsbilden, energimarknaden och kapitalflödena inom energisektorn. Det är förbluffande hur väl skygglapparna tycks sitta fast på dagens klimatmedvetna journalister.
Visst finns det teknik för att transportera energi, och den nämndes även i artikeln i fråga, men du kanske inte läste så noga.
SvaraRaderaAnonym 11:59. Visst kan vi transportera energi. Men när det handlar om sådana mängder som detta handlar om är det en helt annan sak. För att inte tala om att lagra den.
RaderaPå vilket sätt är det begränsat? Det går att transportera både i rör, på vatten och på hjul. Menar du att det inte går att bygga tillräckligt tjocka eller tillräckligt många rör? Eller att vi lider brist på fraktfartyg?
RaderaAnonym 14:23. Hur transporterar man, menar du, el i rör eller med fraktfartyg?
RaderaNå det menade jag inte. Du klagar alltid på att andra läser dåligt. Om du själv hade läst artikeln du länkade till, så hade du förstått att jag inte menar att el transporteras i rör. Så läs du en gång till.
RaderaAnonym 22:50. Jag har nog läst artikeln, tack. Och jag förstår vad som avses, men problemet är att det är sci-fi, åtminstone inom överskådlig framtid och sannolikt ännu längre än så. Men jag noterar att du tror på sagorna som berättas.
RaderaOk, bra. Men produktion och distribution av vätgas är inte sci-fi. Det första vätgasröret lär ha byggts på 1930-talet, men om du vill tro att utbyggnad av distributionsnätverk i den skala som planeras är en saga, så må du väl göra det då.
RaderaAnonym 16:04. Det finns på ritbordet, ja. Men det betyder inte att det kommer att fungera. Tänk dig en massiv pipeline från Finland ner till Europa idag. Den behöver dras på havsbottnen, och pipelines på havsbottnen har inte precis visat sig vara hur säkra som helst. Och som sagt: Vätgas är en mycket farlig gas. Om någon skulle få för sig att spränga den pipelinen räcker det knappast med stora bubblor som följd. Fråga fast Hindenburg!
Radera
Radera"Produktionsanäggningarna för vätgas byggs ju givetvis i närheten av vindkraftparken, som det sagts om vindkraftparken utanför Jakobstad."
Faktalobby
"Produktionsanäggningarna för vätgas byggs ju givetvis i närheten av vindkraftparken, som det sagts om vindkraftparken utanför Jakobstad."
Var finns det sagt något om det? Jag har inte letat desto mer.Jag förväntar mig att allmänheten skall informeras klart och öppet om projektet och att de inte skall behöva leta efter information.
Finns det någon information om den möjliga ekonomiska vinningen för oss?
Skulle ju inte skada om Kristian kunde läsa lite mera än rubriken, för nu sparkar han upp öppna dörrar så det står härliga till.
SvaraRaderaI artikeln som Kristian delar, berättar man inte alls om att elen ska säljas på samma sätt som elen du och jag förbrukar, denna vindel går inte alls via Nordpool, utan den upphandlas separat. Men det är förstås svårt att gissa sig till då man inte läser artikeln.
Och självklart kan elen lagras, Kristian går fram med såna osanningar så man häpnar. Jag har ju vid flera tillfällen nämnt hur lagringen går till, och inte bara på skrivbordet utan i verklighet. ABB har redan levererat lagringsenheter, så jag vet inte varför Kristian ljuger om en så självklar sak. Vidare ska ju vindkraftsparken utan Jakobstad användas för att producera vätgas, och gas kan ju lagras, men det är kanske en överraskning för Kristian.
Ska kapa av lite mera lögner, subventioner har man inte fått på ett tag, all vindkraft idag (förutom ett par procent) byggs utan statlig subvention. Men här skulle det också hjälpa till om man läser, och också förstår det man läser.
Förvirringslobbyn. Nu förvirrar du igen - och blandar in andra saker i resonemanget för att förvirra ännu mera.
RaderaFör det första: Vätgaslagringen är än så länge bara något som fungerar i idévärlden. Det KAN kanske bli något av det, men vätgasen är en farlig gas som inte är alldeles lätt att varken förvara eller flytta. Men i idévärlden fungerar givetvis allt som på Strömsö.
För det andra spelar det ingen roll hur elen säljs. Den ska produceras och lagras/flyttas oberoende.
Sedan ljuger du angående subventionerna. Som jag skrev är en del av vindkraften stödberättigad ända fram till 2029.
Till sist kanske jag kan ställa dig en fråga (och ett par följdfrågor): Tror du att Finland kan bli lika rikt på vindkraft som Norge har blivit på gas och olja? Och om du tror det, hur tror du att landskapet då skulle komma att se ut? Och tror du att de utländska finansiärerna frivillig skulle lämna sina pengar här? .
Vätgasproduktionen med electricitet utgör 4% av all vätgasproduktion, så ditt påstående om idevärlden är bara smörja. Du borde faktiskt tänka på hur korkad du framstår då du påstår saker som vem som helst kan kolla upp.
RaderaKollar man upp denna "farliga gas" så undrar man hur du tänker om de 87 miljoner ton gas som producerades 2020, hur många "farliga" incidenter som skedde.
För det andra, den ska inte lagras då den används i elektrolyt, processen startar genast det blåser och billig el förvandlar vatten till vätgas. Då det inte blåser, väntar man. Produktionsanäggningarna för vätgas byggs ju givetvis i närheten av vindkraftparken, som det sagts om vindkraftparken utanför Jakobstad. Varför kollar du inte upp nånting utan skriver bara en massa smörja och visar hur lite du förstår?
Ja, EN DEL är stödberättigad, av den som byggts redan tidigare, men alla nya parker som byggts de senaste åren, och kommande åren, är inte det. Check your facts!
https://www.is.fi/politiikka/art-2000008616898.html
"Suomen Tuulivoimayhdistyksen toimitusjohtajan Anni Mikkosen mukaan valtaosa vuodesta 2019 asti rakennetusta kapasiteetista on rakennettu ilman tukia."
>Enligt Anni Mikkonen har den största delen av vindkraftkapaciteten byggts sedan 2019 utan subventioner>
Så, Kristian, om du påstår att jag ljuger, så kom nu fram med bevis! Men det kommer du ju inte att hitta... :D
Du får ställa hur mycket följdfrågor som helst, men jag väntar på dina kommentarer på dina lögner.
Se "professor Jan Blomgren i Swebbtv Vetenskap 72" !
RaderaFörvirringslobbyn. Du lever fortsättningsvis i din egen fantasivärld, och utifrån det som gäller där kritiserar du det jag skriver. Nå, det må vara dig tillåtet. Men du förstår säkert att det inte går att ta dig seriöst.
RaderaSedan noterar jag att du helt nonchalerar mina frågor. Det är väl det närmaste du någonsin kommer att komma att säga: "Du har rätt". Så jag får väl nöja mig med det.
Fantasivärld, vi ska se vem som lever i den.
Radera"Vätgaslagringen är än så länge bara något som fungerar i idévärlden. "
Här är en anläggning som är planerad att producera vätgas med förnyelsebara energikällor:
https://nelhydrogen.com/product/m-series-3/
Om det låter som en fantasi, har du här en lista på de 20 största tillverkarna: https://www.blackridgeresearch.com/blog/list-of-global-top-hydrogen-electrolyzer-manufacturers-companies-makers-suppliers-in-the-world
Har du kommentarer på detta? Hävdar du fortfarande att vätgasproduktion, och lagring av gas är någonting som finns i idévärlden?
Då Anni Mikkonen säger att nästan alla vindkraftparker byggs utan stöd, påstår du att hon ljuger? Om du gör det, så ska du nog ha stöd för dina påståenden.
https://tuulivoimayhdistys.fi/tietoa-tuulivoimasta-2/tietopankki/tuulivoiman-rakentaminen-ilman-tukia
Vi får igen konstatera, Kristian, att i själva sakfrågan hade du inte ett endaste ord att komma med. Det beskriver hur totalt okunnig du är.
Förvirringslobbyn. Noterade du orden "är planerad"?
RaderaOch ja. I den omfattning detta skulle kräva så existerar det bara i idévärlden.
Jag påstår inte alls att Anni Mikkonen ljuger. Det är du som låter förstå det, och det du påstår och det som är överensstämmande med verkligheten har ju vi alla sett att inte alls är samma sak. Det jag har sagt är att vindkraften åren 2011-202 har subventionerats med nästan 1,5 miljarder och att en del av vindkraften är stödberättigad ända till 2029.
Och som sagt: Jag noterar att du inte vill svara på mina frågor.
Faktalobby
Radera"Produktionsanäggningarna för vätgas byggs ju givetvis i närheten av vindkraftparken, som det sagts om vindkraftparken utanför Jakobstad."
Var finns det sagt något om det? Jag har inte letat desto mer.Jag förväntar mig att allmänheten skall informeras klart och öppet om projektet och att de inte skall behöva leta efter information.
Finns det någon information om den möjliga ekonomiska vinningen för oss?
Jaja, du försöker febrilt rädda ditt ansikte :D
RaderaJag söker ordet "planerad" men hittar inte i din mening:
"Vätgaslagringen är än så länge bara något som fungerar i idévärlden. "
Anni Mikkonen har alltså då rätt, och det innebär att majoriteten av parkerna byggs utan stöd.
Om du kräver att dina frågor ska alltid bli besvarade, ska du föregå med gott exempel. Vilket du inte gjort. Eller ska jag svara som du brukar besvara mina frågor, Kristian, "dina frågor är inte ställda på rätt sätt...." Men jag ska inte vara så barnslig som du, så ok:
Vad jag tror, i jämförelse med vad sakkunniga uttalar, gör att jag litar på de sakkunniga. Istället för att diskutera vad jag tror, så vore det bättre att diskutera grunderna för vad uttalandet bygger på. Med 2,3 mrd får man antagligen byggt rätt mycket, och kan jag tänka mig att energimängden kan väl jämföras med energimängden i Norges fossila bränslen. ("rikt" i texten betyder inte rikt som i rikedomar, utan "rika fyndigheter")
Hur landskapet ser ut kan man ju inte säga då de inte meddelat vilka orter som är tänkbara som byggplatser. Personligen tycker jag att marketarnas reklamtorn och de blinkande reklamskyltar som fyllt vägarna betydligt mer störande än möllor som jag åtminstone inte kan se från mitt köksfönster, men skulle inte bry mig fast såna skulle synas. Enligt Ramboll hade över 6 mrd investerats fram till 2018, så det skulle då betyda att 2,3 mrd skulle innebära en tredjedel av de vindkraftanläggningarna som fanns före 2018.
I detta läge finns 60% i finska investerares ägo, resten i utländsk. Ja, varför skulle investerare skänka bort pengar? Det gör inte du heller, men du får gärna investera, det innebär att du får ta del av utdelningen. Det är ju inte ett kommunistiskt samhälle vi lever i.
Patrik, om du skulle läsa riktiga nyheter skulle du inte behöva framstå som en fullkomlig idiot i dessa frågor. Googling är inte heller så svårt, söker man på "jakobstad vindkraftpark vätgas" så hittar man direkt, ingen rocket science skulle jag påstå.
”Patrik, om du skulle läsa riktiga nyheter skulle du inte behöva framstå som en fullkomlig idiot i dessa frågor. Googling är inte heller så svårt, söker man på "jakobstad vindkraftpark vätgas" så hittar man direkt, ingen rocket science skulle jag påstå.”
RaderaJag har givetvis läst ”riktig media” om du avser svenska yle. Av det jag läser ut av deras infotillfälle får vi endast elstationer, kabelgator och industriutsikt vid stranden. Jag ser ingen som helst vinst för regionen. Vi blir inte rika på detta.
Man undersöker alltså vätgasproduktion som komplement men det blir både kablar och gasrör. Vore det endast gasrör vore en del vunnet.
Jag trodde du visste mer än vad som stod i ”riktig media” men av ditt idiotsvar att döma så vet du inte det.
Självklart blir det kablar och gasrör, överskottsenergi innebär att man i första hand producerar el till försäljning via stamnätet, och det går ju inte med gasrör. Den tid det inte lönar sig att sälja till stamnätet då produktionen är högre än behovet, producerar man vätgas som kan säljas och användas vid senare tillfälle.
RaderaDen som är med och investerar, den erhåller utdelning. "Vi", som inte gör annat än gnäller och sätter oss på tvären, blir helt säkert inte rika.
Vindel som sådan kan inte transporteras nånstans utan hjälp av generatorer med stor svängmassa, läs kärnkraft och vattenkraft. Därtill skapas oerhörda kast i nätets balans som man försöker parera med bla. vattenkraft, vilket skapar utökad erosion av älvbankarna. Allt enligt professor Jan Blomgren som har så mycket mera insikt om sakernas tillstånd än nån "klimatjournalist" på Yle.
SvaraRaderaAnonym 23:52. Ja, man behöver balansera med annan elproduktion. Det kallas reglerkraft, och vattenkraften är den bästa av dessa. Sverige har betydligt bättre förutsättningar att balansera en större vindelproduktion eftersom de har mångdubbelt mer vattenkraftskapacitet än vad vi har.
RaderaSvängmassa, eller rotationsenergi skapar en pendeleffekt i det nordiska nätet som gör att vi får en jämn 50 Hz växelström. Rotationshastigheten på ett hjul på flera ton är svårare att rucka än ett hjul på flera kg och det betyder en stabilitet i stamnätet. Solpaneler har inga roterande delar alls, och likströmmen som de producerar, ändras om till växelström, som anpassas till växelströmmen i stamnätet. Solpaneler är alltså beroende av att det finns en stabil svängning i stamnätet. Vindkraften fungerar på samma sätt, det finns tunga roterande delar, men vindgeneratorn producerar växelström, som ändras till likström, som på nytt ändras till växelström anpassad till stamnätets 50 Hz.
RaderaNu ska man inte missta sig att reglerkraft har nånting att göra med ovanstående. Det är en helt annan sak. Vi kan ju inte heller påstå att bilmotorns hästkrafter och förmågan att med gaspedalen hålla samma varvtal är samma saker.
Så det behövs en inertia, svängmassa i det nordiska nätet, och sådan finns. Vi har generatorer i vattenkraftverk och kärnkraftverk upprätthåller stabilitet, och först då de börjar monteras ner, behövs nya planer. Hur stor andel måste då ha svängmassa?
"År 2021 kom en ny utredning fram till en mer positiv prognos. Svenska Kraftnät och deras finska och norsk motsvarighet kom fram till att det i närtid inte är nödvändigt att fastställa en minsta tröghet (rotationsenergi) i systemet för det nordiska synkronområdet."
Erosion vid älvbankarna åstadkoms säkert av vågor då det blåser, Blomgren måtte tänka att en ständigt sjunkande och stigande vattenyta skulle erodera, men han vet säkert att det inte fungerar så, men hans agenda är att påvisa kärnkraftens nödvändighet, vilket han gör på andra energiformers bekostnad.
Det som skulle få vattenhöjden att fluktuera så pass hastigt, skulle förutsätta att kapaciteten justeras ideligen, men kapaciteten är inte samma sak som svängmassan.
Det skapas inga oerhörda kast i nätet, den som vill kolla kasten kan gå till kontrollrummet och scrolla ner till "Balansering", och där kan man se hur 50 Hz bibehålls i stamnätet.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
Förvirringslobbyn. Öh?? Nu slår du (igen) in öppna dörrar. Men notera att hur stabilt ett system än är kan man inte ta ut mer effekt ur det än man sätter in. Och det är DET som är den springande punkten här.
RaderaDu förstår fortfarande inte skillnaden mellan kapacitet och frekvens.
RaderaFörvirringslobbyn. Varför skulle jag inte göra det? Nu försöker du igen flytta fokus. Eller menar du, på allvar, att det går att ta ut mera energi ur ett system, hur stabilt det än är, än vad man sätter in i det?
RaderaKapacitet handlar om hur mycket energi förmedlas genom ett system, frekvens och svängmassa har inget med det att göra.
RaderaFörvirringslobbyn. Har det inte? Fråga: Hur går det med frekvensen om det blir brist på el i systemet? Alltså om vi förbrukar mer el än vi producerar?
RaderaMed ditt sätt att tänka och presentera saken ytterst förenklad, skulle det alltså lösa alla energiproblem om vi behåller frekvensen med en svängmassa.
RaderaSkulle du förstå det jag har frågat dig, de olika sätten som el säljs genom, så skulle du inte fråga det du gör.
Men jag ska besvara din fråga (vilket du aldrig gör): det som sker med frekvensen då vi har en för låg elproduktion, är exakt samma sak med omvänt om vi producerar mer el än vi förbrukar.
Reglerkraft och kapacitet är något som planeras i god tid, och produktionen strävar man till att anpassa till förbrukningen så långt det är möjligt. Det görs via auktioneringen, via futurer, elbolag har förbundit sig att köpa el.
Men helt kan man inte förutspå elförbrukningen, det behövs en finjusteringen hela tiden, och stamnätet behöver ha denna finjustering som inom loppet av 5 sek, 30 sek, 120 sek kan antingen förse stamnätet med el, eller förbruka/minska produktionen för att hålla finjusteringen mellan 49,9 och 50,1 Hz.
Om vi tar det riktigt konkret, så handlar reglerkraft om lastbilsflak med el, medan frekvensjusteringen handlar närmast om en leksaksspade med vilken man skyfflar el fram och tillbaka.
Förvirringslobbyn 2 juni 2023 kl. 07:39, "Kapacitet handlar om hur mycket energi förmedlas genom ett system, frekvens och svängmassa har inget med det att göra." Du har visst själv några gånger länkat/hänvisat till "kontrollrummet" ? Jag kopierar därifrån, "För att kraftsystemet ska fungera måste det hela tiden vara balans mellan produktion och förbrukning av el. Frekvensen är ett mått på och resultat av hur väl produktion och användning av el är i balans. Frekvensen i det nordiska synkronområdet balanseras mot en frekvens på 50,00 Hz." !!
RaderaFörviringslobbyn forts. du kan gärna också bekanta dig med , https://sv.wikipedia.org/wiki/Sv%C3%A4ngmassa , "I kraftnätet måste det i varje givet ögonblick råda balans mellan producerad och förbrukad energi. Svängmassan hjälper till med att upprätthålla balansen genom att fungera som en kortsiktig och snabb energibuffert i form av svänghjul. När rotationsenergi förbrukas roterar massorna långsammare och nätfrekvensen sjunker. Ju större massa, desto mer energi kan lagras och desto mindre påverkas frekvensen av en effektobalans.[2]"
RaderaKunde du kommentera nånting själv, eller var kopieringen det enda du hade att komma med? Sedan gäller det att förstå det man kopierat, och förstå det som man kan härleda från det man kopierat också. Så jag har en fråga, och eftersom jag uppmanats att besvara, så ska alla andra också svara på frågor.
Radera"Svängmassan hjälper till med att upprätthålla balansen genom att fungera som en kortsiktig och snabb energibuffert"
Frågan lyder: hur upprätthåller man balansen på lite längre sikt, och när tar det kortsiktiga slut?
Fråga 2: då man kollar kontrollrummet nu, så ser man att frekvensen ligger på 50,02 Hz, vad förstår du att borde göras, utifrån det du kopierat?
Fråga 3: sidan du länkat till i Wikipedia, står det där ett enda ord om reglerkraft?
Förvirringslobbyn 5 juni 2023 kl. 06:58, Jag är en ringa person och aktar ej på min egen förmåga, varför frågar du efter det ?
RaderaFråga 1: "Hur upprätthåller man balansen" svar:genom att se till att det alltid finns reservkraft då sol & vind fallerar !
Fråga 2: Enkelt, här kommer också "kontrollrummet" med svar ! "Om förbrukningen är högre än produktionen sjunker frekvensen; om produktionen är högre än förbrukningen stiger frekvensen." Svaret blir alltså att dra ner på produktionen ! ( Det händer kanske redan att man vrider vindsnurrorna "ur vind" vid för hög producering av el ? )
Fråga 3: Behöver där stå ngnting om reglerkraft ? Alla borde ju förstå att reglerkraft är det som behövs då solen inte skiner eller vinden inte blåser, elementärt !
Blev inte så höga poäng, samma svar på alla tre frågor...
RaderaReservkraft är nånting annat, och det tas i bruk väldigt sällan, senast för typ sju år sen, och balansen upprätthålls med resurser som reserverats för ändamålet, och för dessa reserver betalas både för att de fungerar som reserver, men också då de används, och vice versa med produktion, man betalar för produktionen och för att skära ner i densamma. Dessa reserver finns för tre olika tidsramar. Obalansen har ingenting att göra med sol eller vind, den har funnits långt före vi hade nån vindmölla överhuvudtaget, utan är närmast för att justera då förbrukningen skiftar hela tiden. Skulle du läsa din delade wikipedia-sida, skulle du ha läst att det handlar om millisekunder, och visst kan man försöka vända en vindmölla på den tiden, men det lär inte lyckas. Så nej, det "händer kanske" inte med att vrida på möllorna.
Ja, behöver det stå nånting om reglerkraft? Jag hävdar att det är två skilda saker, du hävdar att de hör ihop, att de är synonymer, och i så fall vore det väldigt konstigt att det inte nämns i din wikipedia-länk.
Alla förstår att reglerkraft behövs, men inte bara då det blåser, utan lika mycket för ett behov som hela tiden skiftar. Men det var inte frågan, utan att svängmassa och reglerkraft är två skilda saker.
Kanske vi tar ett exempel till, riktigt konkret.
Elbolagen vet att årets mest energikrävande tidpunkt är två 22 december, då skinkor steks i alla hem. Det betyder att elbolagen gör beslut att förbinda sig att köpa el till ett visst pris, viss mängd och viss tidpunkt. Elproducenterna säljer el enligt överenskommelse, och sannolikt har avtal gjorts länge på förhand, men inte för den dagens hela kapacitet, eftersom man inte kan veta hur kallt det blir. Dagens för klarnar den biten, och då kommer spot-priserna in, man bjuder tillräckligt högt för att få den mängd man behöver. Man vet ungeför hur mycket vindkraften ger, och alla dessa faktorer leder till ett visst pris. Nu har reglerkraften nyttjats, det har slagits fast hur energin tas ut, vem som köper, och till vilket pris. Då vi pratar om millisekunder (som nämns i samband med svängmassa), kan dessa inte erbjudas ett dygn på förhand, och det finns fortfarande kapacitet ledig för skinkstekskvällen, för vi kan inte veta vilken tid som ugnarna stängs av och när bastun läggs på. Då reglerkraften balanserar ut förbrukningen på det stora hela, behövs ytterligare energi för att hela tiden justera frekvensen så den hålls inom givna ramar. Till det används inte reglerkraft, utan här kommer avtalen in för system som antingen förser stamnätet med el, eller som förbrukar/minska produktionen, och blixtsnabbt, på millisekunder. För att göra det tydligt och klart: reglerkraft finns för att justera produktionen/förbrukningen, som rör sig allt mellan 8000 och 13 000 MW (lastbilsflak), beroende på årstiden, medan frekvensjusteringen utgör som mest 0,4%, eller mellan 32 och 52 MW (leksaksspaden).
Det är inte elementärt, utan det är ett ganska komplicerat system.
Gubbe A säger att vindkraften är helt olönsam, gubbe B att utlänningar tjänar massor på den och gubbe C slår ihop de båda, undrar vem som har rätt.
SvaraRaderaAnonym 10:50. Framtiden lär visa det, för jag betvivlar att det längre går att stoppa detta elände. Även om det görs tappra försök! https://www.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/688148
RaderaOm vi skall fasa ut kol och olja utan vind och sol så får vi problem , kan förstå att en som Jan Blomberg talar för kärnkraften men att Nyman redan har glömt Tjernobyl är skrämmande.
SvaraRaderaÄnnu mera skrämmande Är att Lögnens furste på så många andra sätt än tekniska försöker förföra oss från vår ursprungliga uppgift som troende människor. Det gör han genom synden och " världen" = våra begärelser. OchÄrkelögnen att Jesu Nåd och bättring och ånger och Tro inte mera vore möjlig inte mera är tillgänglig vilket nog stämmer för enskilda grupper av obotliga lögnare som dag efter dag ljuger att man kan byta identitet många gånger utan att ta skada eller göra skada. För mördare som döljer sina brott och synderblev det motsatta; att dölja sitt brott blev en väg till att benhårt hålla fast vid sina och andras lögner i tiden. Och då blir det svårt att inse att för andra än oss fisisvenskar är dagens Största Lögn En Annan. Ulrik
RaderaAnonym 11:08. Varför skulle jag ha glömt Tjernobyl? Nu förstår jag inte riktigt vad du anspelar på. Men jag skulle faktiskt vilja utmana det du inleder med och som har blivit ett självklart mantra som alla klimatmedvetna människor måste skriva under på. Varför är det så bråttom att "fasa ut" kol och olja? Jag menar att vi kan, och kanske också bör, göra det, men inte förrän vi har fungerande alternativ. Vindenergi fungerar till en viss gräns, men om vi går för långt och bygger upp vår energiförsörjning till för stor del på vindkraften (och solenergin) får vi stora problem när det är kallt och inte blåser nämnvärt eftersom vi just då behöver som mest el.
RaderaNyman
RaderaVad vet du om Tjernobyl? Då det begav sig var du en spoling, knappt torr bakom öronen, men du minns och vet. Det är en av dina lögner. Lögnen är ditt tema.
Anonym 20:28. Jag var tonåring och en samhällsmedveten sådan som noggrant följde med nyheterna. Men tackar som frågar!
RaderaSol, vind och vatten är ju oändliga kraftkällor som vi bör satsa på, men många anser att vi skall satsa på kärnkraften som den stora stjärnan i mixen. Tyvärr har man glömt vad översättningen på orden tjernobyl är, de flesta bryr väl sig ej. Tjernobyls svenska översättning är Gråbo en växt vars latinska namn är Artemisia vulgaris. Gråbo tillhör alltså gruppen Artemisia det vill säga malört.
SvaraRaderaOrten grundades på 1200 talet och kärnkraftverket byggdes 1950-60 talet. Att den största olyckan sker på en ort med det namnet är nog en varning att vara försiktig med kärnkraften men det har ju fallit i glömska , vi fick ju en nu påminnelse förra året när ryssarna började gräva skyttegravar runt där.
Anonym 10:01. Kärnkraften är farlig. Speciellt i krigstider. Så jag är faktiskt skeptisk till den, även om t.o.m. många gröna idag tycks glömma bort hur farlig den är. Faktum är att vi helt enkelt inte kan fasa ut fossil energi som situationen nu är. Det är verkligheten sådan den är om vi bara vågar se det och inte, som klimathetsarna, väljer att leva i en fantasivärld där allt ska lösa sig genom vad som knappast kan kallas annat än magi.
RaderaI dagens HS rapporteras det om att utländsk investering inom förnyelsebara energikällor kunde stiga till 90 mrd euro, däribland vätgasproduktionsanläggningar. Trots att tekniska apparaturen utgör en stor andel, finns här mycket arbete inom byggnad.
SvaraRaderaSka vi tro Kristian är det ju bara i idévärlden....
https://www.hs.fi/talous/art-2000009621698.html
Förvirringslobbyn. Dessa investeringsplaner saknar all rim och reson.
RaderaSå Kristian, finns vätgasanläggningar bara i din idévärld, eller finns de på riktigt? :D
RaderaFörvirringslobbyn. I denna storleksskala handlar det om idéer än så länge, ja. Fantasier, skulle jag kanske kalla det. Som jag påtalade i den senaste texten går matten inte ihop här. Speciellt om det skulle komma att handla om 90 miljarder i stället för 4-7.
RaderaDet är förstås lätt att påstå att matematik inte går ihop, speciellt då man saknar riktiga siffror och hittar på helt egna. Men så länge man tror att vätgas är farligt, ska man kanske inte basunera ut för många "sanningar" om summor man inte vet nånting om... ;-)
RaderaFörvirringslobbyn. Vad då hittar på egna? det är bara att räkna, för den som kan. Och sedan att vätgas inte skulle vara farlig. Kolla hur det gick med Hindenburg! Det är klart att vätgas är farlig. Men visst kan man stoppa huvudet i sanden om man vill...
RaderaIngen vet var du tar 4-7 mrd från, men knappast det du ens själv.
RaderaNu är det ju inte riktigt så att vätgasen som produceras skulle förvaras i behållare gjorda i tyg och fernissa, som i fallet Hindenburg. Precis som olja, bensin, naturgas etc så är alla ämnen hög energikoncentration farliga om dessa förvaras på fel sätt.
Lobbyn, ohoj. Också vid överföringstillfällen är vätgas så lättantändlig att minsta metallgnista eller statisk elektricitet så säger de BOOM OHOJ. ULRIK
RaderaFaktalobby. Det finns anläggningar i världen som sant eller falskt hävdar vad som helst och de vätgasanläggningarna fördärvar också livsmiljön... där de finns och påtvingas länderna som seglar under styggelseländers flagg. Vi bor nu i ett sådant land av fläskskallar som blir aggressiva så fort man talar om lögn så din giriga förhoppning om förstörd lsterbottnisk kuststräcka upofylldes ju redan tidigare av andra fabriker och störtande flygplan och snusförnuftiga som låtsas förbjuda tobaksrökning medan man lockar in dem med falsk välfärd som brister. När tysklandspedofilerna de välutbildade natsilutheranerna från hitlers tid ännu vill regera med våra varumärken överallt så förstår jag att buken som är du vill visa att vi ingenjörer och deras hantlangare skall regera med styggelse och våld och med att sprida styggelse från generation till generation fast ni inte förstår annat än att de är vi som känner maskinvärlden och dess missbrukande av hemligheterna som och pedofil och förförsrbrotten som gjorde att de mörka nätterna när det rasade i esseåge ochvtornedalen så ville man säga att jakobstad alltid varit lugnt och tryggt. Åbo och Jakobstad två inflytelserika städer i svenskfinland får kivas förgäves nu. U
SvaraRadera