tisdag 18 juli 2017

Om överheten, del 4


Hur är det då ifall överheten blir fullständigt galen och startar ett världskrig? Hur ska vi då förhålla oss till den? Gjorde till exempel de kristna pastorerna rätt som deltog i Operation Valkyria och försökte mörda Hitler? Jag kan inte se annat än att svaret är att de gjorde fel. Nazisterna och Hitler var en av de värsta överheter världen någonsin har skådat, men det som Paulus skriver i Rom. 13 står fortfarande fast. I detta sammanhang bör vi minnas att Paulus skrev detta till de kristna i Rom under en tid när de kristna levde under en annan av de värsta överheter som världen någonsin skådat. En överhet som slaktade människor, även kristna, som underhållning. Kejsar Nero (kejsare år 54-68) ligger sannerligen inte efter Hitler i grymhet och uppfinningsrikedom i det onda. Likväl skriver, just under hans regim, Paulus dessa ord om överheten.

Vad är det då som Paulus skriver? Vad säger han riktigt om hur vi ska förhålla oss till överheten? Och håll nu som sagt i minnet att den överhet han pratar om är, i hans fall, den oerhört grymme kejsar Nero. Vi får klippa från Rom. 13: 1-5:

Varje människa ska underordna sig den överhet hon har över sig. Det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är tillsatt av honom. Den som motsätter sig överheten går därför emot Guds ordning, och de som gör så drar domen över sig själva. De styrande är ju inget hot mot dem som gör det goda, utan mot dem som gör det onda. Vill du slippa vara rädd för överheten? Gör då det goda, så får du beröm av den. Överheten är en Guds tjänare till ditt bästa. Men gör du det onda ska du vara rädd, för överheten bär inte svärdet utan orsak. Den är en Guds tjänare, en hämnare som straffar den som gör det onda. Därför måste man underordna sig, inte bara för straffets skull utan även för samvetets.

Märk nu mycket väl att trots att överheten är av Gud och att den är en Guds tjänare så är förstås inte allt som en världslig överhet gör gott. En överhet som är tillsatt av Gud kan också göra fel, och gör det också ofta. En överhet som är tillsatt av Gud kan vara både grym och orättfärdig. Här håller jag för övrigt inte med bibelstudiehållaren som menade att en av Gud insatt överhet alltid gör Guds vilja. Så är det förstås inte. En världslig överhet kommer alltid att göra också galna saker. Detta helt enkelt för att det är människor det handlar om. Sedan är det en annan sak att Gud förstås kan vända det onda som en överhet gör till något gott. Bibelstudiehållaren tog Jesu död under Pontius Pilatus som exempel och menade att detta var något gott. Det var det inte. Men Gud vände detta onda och grymma till något oerhört gott för hela mänskligheten.

Men om det är så, vilket faktiskt torde vara mera regel än undantag, att överheten är både grym och orättfärdig, vad ska vi då som kristna göra? Svaret är förstås fortfarande att vi ska underordna oss. Denna underordning får inte innebära att vi går emot och syndar mot Guds vilja, men om och när överhetens bud och Guds bud kolliderar ska vi inte göra oss skyldiga till uppror i någon som helst form. Gör vi så syndar vi mot Guds vilja och bud. Så vad ska vi då göra i en sådan situation? Guds ord säger det klart och tydligt: För en kristen står inte valet mellan att lyda och att göra uppror/revoltera, utan för den kristen står valet mellan att lyda eller att lida. I klartext: Som kristna behöver vi vara beredda på lidande under en orättfärdig överhet. Petrus är inne på detta i sitt första brev, i det tredje kapitlet, där han skriver så här:

Till sist ska ni alla visa enighet, medkänsla, syskonkärlek, barmhärtighet och ödmjukhet. Löna inte ont med ont eller hån med hån. Tvärtom ska ni välsigna, för ni är kallade att ärva välsignelse. För: Den som älskar livet och vill se goda dagar ska vakta sin tunga från det som är ont och sina läppar från att tala svek. Han ska undvika det onda och göra det goda, söka friden och följa den. Herrens ögon är vända till de rättfärdiga och hans öron till deras bön. Men Herrens ansikte är emot dem som gör det onda. Vem kan göra er något ont om ni brinner för det goda? Ja, även om ni skulle få lida för det som är rätt är ni saliga. Var inte rädda för dem och låt er inte skrämmas. Herren Kristus ska ni hålla helig i era hjärtan. Var ständigt beredda att svara var och en som ber er förklara det hopp ni har. Men gör det ödmjukt, med respekt och ett rent samvete, så att de som talar illa om ert goda levnadssätt i Kristus får skämmas för sitt förtal. Det är bättre att lida för goda gärningar, om det skulle vara Guds vilja, än för onda gärningar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar