fredag 6 juni 2014

Ny finansminister



Idag har Finland fått en ny finansminister. Antti Rinne efterträder Jutta Urpilainen. Nu ska det sägas med en gång: Jag gillar inte de rödgrönas ideologi. Dels för att den går ut på att (försöka) skapa ett paradis här på jorden (även om det inte kallas för det), dels för att denna ideologi långt handlar om och går ut på tvång. Människorna ska tvingas göra det som är bäst för dem. Eller vad de rödgröna menar är bäst för dem, rättare sagt. Dessutom är denna ideologi långt företagarfientlig. I sin renaste form, vill säga. Kanske inte så mycket den Urpilainenska versionen.

Antti Rinne är INTE någon favorit i mina böcker. Dels för att han har fackpampsbakrund, dels för att han är populist. För att inte tala om hans politiska linje. Populismen stack fram sitt fula tryne i kampanjen för ordförandeposten i SDP när han i april hävdade att sänkningen av samfundsskatten inte hade fått några positiva följder. Men hallå! Samfundsskatten sänktes från 1 januari! Hur kan han mena att det på tre månader skulle ha hunnit ske några drastiska förändringar? Eller rättare sagt: Hur kan han mena att vi inte ska genomskåda denna hans populism? Nå, majoriteten av SDP-delegaterna på partikongressen lyckades han ändå lura. Men det säger nog mera om SDP som parti än om något annat.

Idag blev alltså Antti Rinne ny finansminister. Hans tvivelaktiga politiska linje kom genast fram när han på presskonferensen efter presidentfördragningen konstaterade att hans viktigaste uppgift blir att skapa arbetsplatser. Nej, nej, NEJ, Antti Rinne! Staten ska inte skapa arbetsplatser! Staten ska göra det möjligt och underlätta för företagen att skapa arbetsplatserna. Det är så det ska gå till. Om och när staten går in och börjar skapa arbetsplatser kommer detta, i bästa fall, att snedvrida konkurrensen på arbetsmarknaden när staten går in och subventionerar arbetstillfällen som skapar varor och tjänster som företagen sedan ska konkurrera med utan dessa samma subventioner. I värsta fall hamnar vi i samma återvändsgränd som pariskommunen gjorde när denna gick in för att skapa arbetsplatser: De statligt avlönade arbetarna fick gräva diken på förmiddagen för att sedan gräva igen de samma dikena på eftermiddagen. Helt enkelt för att ha något att göra.

Så jag gillar inte Antti Rinne. Men jag ska ge honom möjlighet att visa att jag har fel. Början var nu inte så där alldeles bra, dock.  

3 kommentarer:

  1. Jag håller fullständigt med dig Kristian!! Staten ska inte skapa arbetsplatser, det sköter entreprenörer. Så ett sansat och vettigt alster av dig Kristian. Förresten ser jag helst att högerpolitik ska automatiskt sköta finansministeruppdraget. Det går inte att drömma sig bort i den positionen. Mattias Granroth

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mattias. Man får väl befara att det sansade sitter i betraktarens öga... :) Vad gäller den politiska färgen på finansministern så håller jag nog med dig. Men jag tror ju nog att det också har att göra med personen som sitter på den taburetten. Urpilainen skötte sig, anser jag, förhållandevis bra - med tanke på det knepiga läget. Eller kanske på grund av det?

      Radera
  2. Hej, ett faktum är att det nutida läget passiverar människor. En annan faktor är att det vi kallar välfärd är en illusion framförallt det som byggs på "bitcoin-, data-, och elkraftsteknik." En annan faktor är att basen för världsekonomin är spetsen av en triangel som växer uppåt till den breda "konsumtionen." Man bygger på fel grund. "Förakta inte jordbruket," säger Skriften. Något försök att ändra läget(att gå tillbaka) är inte möjliga. Ingen förblev vid sin torva och de som stannade svältes ihjäl av tjänstemannaåtgärder och förakt. Själv tycks jag annamma nymodigheterna med ca 15 -10 års fördröjning men än går jag med och vill och Ropar med olika ord: Söken först Guds Rike och den Rättfärdighet som Jesus Är för allt levande och tacka för den tid vi haft.
    Syndens summa är konstant så och Nåden för den som Tror men utan fördelningspolitik,kristen respekt för Guds Lag och Nåd, och den för aktiviteten skadliga utbildnings och tjänstemanna"demokratin" så så skulle vi redan ha en värre djävel än Hitler Stalilin eller Mao vid makten men dit går ännu utvecklingen. Vi må akta oss för tidens märke säger jämmerdalsfången torsten nils ulrik.
    P.S. Att då uttala sig enskilt och för tidigt om dem som enrolleras i Jordens tjänst för de ting som snart förgås är snarast dumt eftersom vi alla är så snarade i tiden och i det samhälle som byggts.Annars är jag gällande din text och många åsikten om andra plolitiker långt av samma åsikt.
    De stora staterna är smältdeglar...; där tystnar vi nordbor hastigt i maskineriet eller kommer hem och säljer nymodigheter. Vi må fästa vår blick vid Guds Ord;Jesus! Schalom, Välsignad Pingst. I mean it... U

    SvaraRadera