"Ett ännu bättre Finland"

Jag har som sagt slutat att kommentera på svenska.yle.fi. Jag menar att det är slöseri med tid att sätta tid på att skriva en kommentar (som inte bryter mot några kommentarregler) men som ändå blir censurerad eftersom jag har "fel" åsikter. Detta har också lett till att jag allt mera sällan går in på svenska yle. Jag har också funderat på att ta reda på om det skulle finnas någon möjlighet att "säga upp prenumerationen" och alltså inte längre delta i finansieringen av denna samhällsfinansierade "propaganda- och censurbyrå", men detta är av allt att döma inte möjligt. Alla ska vara med och bidra.

Idag är mainstream-media väldigt långt vänster (politiskt) och liberal (när det gäller värderingar). Detta innebär därför givetvis att de nyheter som förmedlas - och framför allt de analyser som görs - är färgade av denna vänsterliberalism. En nyhet är givetvis en nyhet, men hur den uppfattas kan väldigt långt påverkas genom vad som sägs, hur det sägs och genom vad som utelämnas av det som har hänt. Nyhetskonsumentens bild av verkligheten kan också påverkas - och påverkas - genom det urval som görs på de olika nyhetsredaktionerna. Vissa nyheter når aldrig över den så kallade nyhetströskeln. Av olika orsaker. Fallet med de sexuella ofredandena på t.ex. "We are Sthlm"-festivalen i Sverige och DN:s mörkande av dessa händelser är ett synnerligen gott exempel på detta. SVT:s manual (för de egna anställda) som säger att etnicitet endast bör anges när den utifrånkommande har blivit utsatt för någon form av diskriminering - och inte när denne är misstänkt för ett brott - är ett annat exempel. Det går alltså väldigt långt att forma nyheterna så att de blir politiskt korrekta. Och vi som nyhetskonsumenter sväljer detta utan att ha ens en chans att reagera på det som sker. Helt enkelt för att vi i många fall bara har tillgång till det som kommer fram i mainstream-media.

Nå, nu var det alltså svenska yle det skulle handla om. Svenska yles direktör Marit af Björkesten publicerade igår en debattartikel om dessa frågor - och kastar sten i glashus så det står härliga till. Men så här är det. Alla har vi våra blinda fläckar. Det som jag ändå främst reagerar på är det hon säger om att yle ska vara med och bygga ett bättre samhälle. "I det här läget har Yle ställt upp ett nytt mål för de kommande åren: att tillsammans bygga ett ännu bättre Finland. Vi vet att det är ambitiöst, men också att vi har både ett ansvar att försöka och potential att lyckas. Det här eftersom Yle dels finansieras av alla, dels når så gott som varje finländare."

Nu ger detta emellertid upphov till en del frågor. Hur kommer detta "bättre samhälle" att se ut? Vem definierar vad som är ett "bättre Finalnd"? Journalisterna på Yle, alltså de vänsterliberala? Vilka följder får i så fall denna vänsterliberalism för detta nya, bättre, samhälle? Hur kommer denna strävan att bygga detta bättre samhälle med journalismens verktyg att påverka de journalistiska vägval man gör? Kommer detta att ytterligare påverka den redan nu väldigt snedvridna och propagandistiska nyhetsrapporteringen?

Jag tycker det här låter milt sagt kusligt. Statligt finansierad åsiktskontroll. Är detta alltså vad vi har att se fram emot i ännu högre grad i framtiden? För om man ska bygga ett "bättre samhälle" måste det ju innebär att de dåliga inflytandena måste bort. Pressas ut i marginalen. Förtigas. Annars går det ju inte. Annars kommer dessa icke önskvärda element att påverka detta goda samhällsbygge i icke önskvärd riktning. Så frågan kvarstår - och framstår som så oerhört viktig och aktuell: Vem definierar vad som är ett "bättre Finland" - och hur ser vägen mot detta mål ut? Och, framför allt, vilka åsikter, värderingar och människor måste tystas för att vi ska kunna nå dit?

Det är bra att de vänsterliberala inom media talar ut om vad de håller på med och vad de strävar efter. Vi borde bara bli bättre på att förstå vad det egentligen är de säger.