torsdag 15 december 2016

Om jourfrågan


Det har inte gått att lyssna på radio Vega här i Österbotten de senaste dagarna utan bli mer eller mindre hjärntvättad med och i byket kring jourreformen och det att Vasa sjukhus inte får fullskalig jour. Jag orkade lyssna ett par timmar, sedan blev det helt enkelt bara för mycket. När samma sak kommer fjärde eller femte gången i samma eller lite varierad tappning under samma förmiddagssändning klarar åtminstone inte jag mera. Jag får det intrycket att radiojournalisterna gör allt de kan för att få till stånd någon form av masshysteri eller upprorsstämning kring detta. Sluta nu redan!

Själva saken är förstås bedrövlig och ett ypperligt skolexempel på hur det går när politik går före det sunda förnuftet och hur annars förståndiga människor (riksdagsledamöter) förvandlas till inget annat än viljelösa fårskallar när partipiskan viner. Men om man försöker se nyktert på detta elände – vilket man kanske klarar om man inte låtit media fullborda sin hjärntvätt – så framstår ett par saker som ganska tydliga. För det första, och det som de flesta som kommenterar i de olika kommentarfälten helt tycks missa (tack vare hjärntvätten?), kommer inte Vasa centralsjukhus att läggas ner som ett resultat av detta. Sjukhuset kommer att finnas kvar, och förutom hjärtkirurgin som det var ekonomiskt ohållbart att hålla kvar, kommer det knappast att bli några större förändringar i sjukhusets verksamhet. Hela denna jourreform handlar, för Österbottens del, om på sin höjd ett par hundra patienter på årsbasis som i stället för i Vasa (ifall Vasasjukhuset skulle ha fått status som fulljoursjukhus) nu kommer att få vård i Seinäjoki.

För det andra, och detta tycks vara en sak som speciellt SFP-politikerna har svårt att ta in och förstå, är riksdagens beslut inte i sig grundlagstridigt. Beslutet är idiotiskt och ekonomiskt ohållbart, men inte grundlagstridigt. Grundlagsutskottet konstaterade att de svenskspråkiga har rätt att få vård på svenska, och denna vård på svenska kan (än så länge bara i teorin, men dock) lika bra ges i Seinäjoki som i Vasa. Med detta faller också allt tal om att vi svenskspråkiga finländare efter detta skulle vara någon form av "andra klassens medborgare". De som använder sådana ord kommer bara att väcka ont blod bland de finskspråkiga och bidra till att piska upp stämningarna och eventuellt starta en ny språkstrid – en språkstrid som INGEN i dagens läge är betjänt av. Nej, grundlagsutskottet förutsätter att vi ska få vård på svenska i Seinäjoki, och med detta uppfylls grundlagens krav. Sant, rätt och riktigt.

Men, och det blir då punkt tre i denna utgjutelse, beslutet att ge Seinäjoki och inte Vasa statusen som fulljoursjukhus är alltså idiotiskt och ekonomiskt ohållbart. Märk väl detta sista när drivkraften bakom sjuk- och hälsovårdsreformen de facto är att spara tre miljarder euro. Idiotiskt i den meningen att vi i och med Vasa centralsjukhus redan har en fungerande vårdapparat på båda språken som med ytterst små medel och förändringar skulle ha kunnat anta rollen som fulljoursjukhus. Att i stället välja att ge sjukhuset i Seinäjoki denna status kommer att, för att grundlagens bokstav ska kunna uppfyllas och grundlagsutskottets krav ska kunna mötas, kräva stora förändringar. Jag ser inte att detta kan åstadkommas med mindre än att en stor del av sjukhusets personal antingen åläggs att genomgå en omfattande språkutbildning med tillhörande språkprov eller att en stor del av personalen helt enkelt byts ut mot personal som behärskar också det svenska språket. Oavsett vilket alternativ som väljs här kommer detta att bli ytterst kostsamt och innebära stora omställningar både för sjukhuset och framför allt för den personal som man tvingas friställa. Det är alltså inte konstigt om detta beslut väcker oro också bland de anställda på sjukhuset i Seinäjoki. Allt detta kunde ha undvikits om man i stället skulle ha gjort ett annorlunda val mellan två i övrigt lika starka alternativ och gett Vasa statusen som fulljoursjukhus. Men så här går det som sagt när idiotin får råda och partipiskan viner.

Susanna Koski var för övrigt en av en handfull kandidater som ännu på upploppet kämpade om min röst i senaste riksdagsval. Jag tyckte att hon framstod som en tänkande och självständig politiker. Nåväl, nu visade det sig att hon inte är annorlunda än de flesta andra i fårakören. Det är ju bra att veta inför nästa val.

17 kommentarer:

  1. Sjukhuset kommer att finnas kvar rent fysikt ja, men man vet vart pengarna kommer att styras, såklart till universistetssjukhuset och sedan dom med fullskalig jour och om det lämnar över nåt så åt resten.

    Vart kommer kirurgerna och specialisterna, arbetskraften at söka sig, till dom stället som inte har fullskalig jour? Nej, knappast utan till dom med fullskalig jour, redan idag har ju dom sjukhuset börjar rekrytera kirurger från dom som ej kommer att ha fullskalig jour, nå vad betyder detta rent praktiskt, det är den andra spiken i kistan.

    Vad det handlar om på årsbasis och hur många det får vi ser i framtiden, vissa säger 50, vissa 100 osv, spekulationer.

    Om det är grundlagsstridigt eller ej är nog inte så enkelt som du skriver, om det inte finns någon i Seinäjoki (eller väldigt begränsat antal) som kan svenska, hur skall då en svenskspråkig få betjäning på svenska då det knappast finns något mer finskspråkigt område i Finland än just Seinäjoki, ett ställe med 97,6% finskspårkiga och 0,2% svenskspråkiga? Rent teoretiskt, eller praktiskt förstår jag inte hur det skall gå ihop, eller skall vi flytta alla svenskspråkiga arbetstagare från Vasa centralsjukhus till Seinäjoki, då kommer frågan som tas upp i punkt 1, betyder inte det att VCS körs ner?

    Sanningen är den, skulle SFP varit i regeringen skulle detta beslut inte ha gjorts, och farhågorna som kom fram när både Centern och Sannf. kom i regeringen besannades, vi visste men vågade kanske ändå inte tro det att denna regering kommer att köra ner svenska språket i Finland, jag kan inget annat än hoppas på att vi får en Röd regering efter nästa val samt att SFP är med i den, i det skedet har vi förhoppningvis fåt bevis på hur dåligt detta beslut som gjorts är i praktiken.

    Såhär går det när allt görs i "majoritetens" namn, vi har sett det förut och vi kommer att se det igen.

    SvaraRadera
  2. Nåmen, pojkar små. Hå, hå???????
    Om alla som haft regeringsansvar många år nog flaggade för dessa storstatsstylade reformer då klagar i högan sky nu.
    Säg varföre klaga när man planerar sig själv i pisset. Bättre tvätta sig och byta planer då.
    Jag själv t, ex; När jag har syndat i gärning och ord eller tanke eller "målsättning" eller livsinriktning brukar jag ångra och be om förlåtelse och söka att rätta vägen gå och skämmas grunligt för att jag är så lätt att lockas mig själv till synd för att inte tala om sataniska lögnangrepp som jag inte alltid ser klart nog för att klara av annat än genom vittnesbördet om GUDS SANNINGAR....
    Va säger ni om det här?.
    Ville sfp ha en reform eller ville de inte?
    Ville vi ha folkvälde på gott och ont det också eller ville vi inte frågar ulrik lättlurius utan samhällskännedom

    SvaraRadera
  3. Jag hittar endast 3 orsaker till värför det blev som det blev, politisk kohandel:

    1. Sannf. ville försvaga svenskan, och lovade Saml. att inte gå emot privatiseringen av vården om Saml. röstar för Seinäjoki samt lovade Centern att inte gå emot landskapsmodellen.

    2. Saml. lovade Centern att rösta för Seinäjoki ifall Centern går med på att privatisera vården (samt andra delar).

    3. Centern har kanske inte som mål att försvaga svenskan men eftersom deras stöd är minimalt bland svenskspråkiga har dom inget som helst intresse av kustremsan, deras intresse är att flytta makten till landskapen och eftersom stödet är stort i Seinäjoki så vore det politiskt självmord att inte ge fulljour åt Seinäjoki + att dom har ett intresse av att stärka Seinäjoki istället för Vasa just pga. ovannämnda sak.

    Det var politiksk kohandel som avgjorde detta redan för länge sedan, det har man ju förstått på basen av uttalanden från regeringen.

    SvaraRadera
  4. Markus Nylund kan ha rätt. Två tankar i en kontroversiell fråga.För mig personligen - med finska som modersmål - spelar det inte någon som helst roll om jag skall skickas till Vaasa eller Östermyra för att få adekvat vård. Men. 1) Nu har unga och motiverade studeranden här bland östsvenskar sitt livs chans att skola sig i de bägge inhemska på riktigt och skapa bra karriärer i Seinäjoki. Man måste bara våga komma över den mentala barriären som många/några/vissa österbottningar har gentemot finsk-Finland. 2. Utanför Svenskfinlands gränser har allt fler finnar allt mindre förståelse för specifikt svenskspråkiga lösningar. Oberoende av grundlagen funderar man varför man hela tiden skall tänka på en 5 procents minoritet. Alla dessa är inga svenskhatare, de har bara ingen kontakt med oss. När jag för 14 år sen kom till nejden var det flera församlingsbor i norr som frågade mig: "va, ska du verkligen varje dag prata SVENSKA i ditt nya arbete?". Det var ingenting negativt i sig själv, svenskan var likvärdigt med somaliska eller mandarinkinesiska för dem. Alltså: Vi behöver fungerande två- och flerspråkiga lösningar i detta land i stället för ställningskrig som vi finlandssvenskar inte kan vinna. Dags att begrava den Taxellska paradoxen? Eller något annat, kanske? Marko Sjöblom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad har finnar att göra med svenskspråkiga lösningar i svenskfinland. Inte måste man hela tiden heller tänka på en 5% minoritet. Men varje beslut som rör specifikt svenska områden måste man tänka på svenskan som en parameter i just det området.I detta fall har man också tänkt på svenskan. Jo nog har man tänkt mycket på svenskan, på det sättet som sannfinländare gör. De tänker på hur man motarbetar svenskan.

      Om finnarna skulle kunna tänka på svenskan som att det finns svenska regioner, och låta det vara så, så skulle tänkandet på svenskan bli mindre krångligt. Det skulle vara enkelt att låta svensk/tvåspråkiga regioner sköta om sakerna på sitt sätt i sina områden. Men det är just det, man vill skapa konflikt kring svenskan. Genom att försätta fulljoursjukhuset till Seinäjoki har man försäkrat sig om att hålla liv i språkstriden. Det kommer att skära sig konstant mellan svenska och finska i Seinäjoki och det kommer att ge finnarna skäl att hata svenskspråkiga som kommer till Seinäjoki och pratar svenska. Hade man placerat sjukhuset i Vasa skulle svenskan iinte gjort något väsen av sig, det svenska skulle löpa friktionsfritt parallellt med det helfinska Finlad. Men det vill man alltså inte.

      Jag har överhuvudtaget ingen aning om vad Marko avser med sitt inlägg här. Att vi behöver två- och flerspråkiga lösningar är inte i något motsatsförhållande till det "ställningskrig" Marko anser att vi bedriver. Seinäjoki sjukhus däremot är ett enspråkigt sjukhus. Och jag ställer mig tveksam till "flerspråkiga sjukhus". Finns inget särskilt behov av det.Flerspråkig är ett begrepp som fennomaner använder sig av för att minska på svenskan och ge mer plats åt andra språk, som om just svenskan skulle stå i vägen. I Seinäjoki kommer vi att få se ett aldrig så enspråkigt sjukhus. Så vad menar Marko egentligen?

      Radera
  5. Patrik, som icke-österbottnisk "invandrare" försöker jag förstå det skedda från ett perspektiv som i mångt och mycket avviker det konventionellt svensk-österbottniska. Finlandssvenskarna utgör bara 5 procent av Finlands befolkning. Detta betyder, att för en svenskspråkig vård och också annan fungerande framtid behövs nytänkande med kreativa lösningar. Till exempel för att nu börja arbeta för en så bra svenskspråkig vård i Seinäjoki som möjligt
    Därför behöver man nu svenskspråkiga läkare och skötare till Seinäjoki. Och eftersom majoriteten av klienter är finskspråkiga så måste de också klara sig på finska. Till exempel en sådan positiv lösning i stället för att man höjer ett ramaskri om "hur bra det skulle ha varit i Vasa" och som plan B börjar planera en flytt till Sverige (har verkligen hört sådana funderingar bland somliga). Om du är rädd för tvåspråkiga sjukhus eller tvåspråkiga skolor, FPA- kontoret etc så är det ditt eget problem. Förtydligar ännu att jag gärna skulle ha sett att Vasa skulle ha fått behålla fulljouren. Ingen av oss behöver ett språkkrig. Men just därför behöver vi medvetet bygga broar av olika slag mellan språkkgrupperna. Det är inte bara finnarnas kunskaper i svenska som behöver förbättras.Detsamma gäller också många finlandssvenskarnas kunskaper i finska. Vilket förutsätter positiv inställning till den andra språkgruppen. För min del är den här diskussionen avslutad. Och på tal om fennomaner: De första fennomangenerationerna talade mycket bättre svenska än finska - och lade ofta sina barn i svenskspråkiga skolor. Detär första gången som någon hedrar mig med namnet fennoman. I Helsingfors betraktades jag nämligen som som svekoman pga att jag öppet talade svenska med vissa studeranden... Mvh Marko Sjöblom

    SvaraRadera
    Svar
    1. Marko: om man är allvarligt sjuk så kan man ha svårt att uttrycka sig på ett språk som inte är ens modersmål (gäller inte bara finskan!). Och fast man inte ens känner sig svag tvingas man ändå beskriva sina krämpor möjligast träffsäkert, för att undvika försämrat hälsotillstånd. Då är det inte trevligt att tvingas översätta för sig själv sina besvär innan man kan berätta dem för den purfinska/icke-svenskkunniga läkaren.

      Alltså handlar detta inte om bekvämlighet. Det kan handla om liv och död! Har du och finskivrare alls tänkt på det? Knappast skulle heller ni vilja tvingas uttrycka er på ett främmande språk i det som berör hälsa och liv, fast ni vore en minoritet på 5%?

      Radera
    2. Jag är inte rädd för tvåspråkiga lösningar om de verkligen är tvåspråkiga. Men i Seinäjoki kommer det inte att finnas någon tvåspråkig sjukvård. De kreativa lösningar vi hänvisas till idag är att lära oss finska så att vi inte behöver service på svenska. Den kreativa tvåspråkighet som idag efterfrågas är helt enkelt att finlandssvenskar skall tala flytande finska.
      Det är något falskt i detta att påtala behovet att finlandssvenskar skall bli bättre på finska och vice versa. Det senare kommer aldrig att hända, det är bara tomma ord. Och om vi har ett fungerande tvåspråkigt land så behöver alla inte kunna bägge språken. Taxell hade nog detta mer på klart än vad du har. Jag antar att det var han som gjorde skillnad på tvåspråkigt land och tvåspråkig befolkning.
      Jag kommer själv tex. aldrig att bli så bra på finska så att jag kan få ett arbete som kräver bra finska. Men man kan nog sätta krav på mig att hantera kritiska situationer på finska ändå. Finnar däremot som kan betydligt sämre svenska än vad jag kan finska får platserna som egentligen kräver språkkunskaper och när jag kommer i kontakt med dem så är det jag som står för språkkunskapen. Så fungerar kreativ tvåspråkighet i Finland.
      Att vi är 5% av befolkningen är ett nollargument som ständigt förs fram för att få oss att känna oss obetydliga. Vi är lika många som Islänningarna och de har ett eget land. Vi är tillräckligt många för att hålla igång funktioner men det är den kreativa fennomanska språkpolitiken som håller fungerande svenska funktioner tillbaka. ”Det är viktigare med bra kvalitet”. Vilket jävla skitsnack. Men det är bra Marko om du gör som du lovat och låter bli att säga mer i detta ärende.

      Radera
    3. Markus, det är en självklarhet att man som sjuk skall kunna använda sitt modersmål. Alla självklarheter behöver väl inte varje gång skilt nämnas i en debatt? Men om en självklar rättighet för oss såsom att använda svenska på ett sjukhus inte kan tryggas på ett (traditionellt) sätt så måste det väl finnas x antal andra sätt som kan trygga den rättigheten i en ny situation? Men att hitta dessa nya sätt måste man ofta kunna tänka i nya och främmande banor. Och också gå utanför den egna så kallade bekvämlighetszonen ibland. Menar med detta endast och enbart, att man nu, efter ett för Vasa dåligt sjukhus- beslut måste hitta nya sätt att trygga den svenskspråkiga vården. Och då måste man också fundera på, på vilket sätt vi, några få procent av befolkningen i Finland, kan få den bästa tillgängliga vården och servicen i ett land där alla finskspråkiga politiker inte fullt förstår, att det på riktigt behövs fungerande vård på svenska i Österbotten. Och där vi vår historiska bakgrund till trots blir proportionellt sett allt färre medan helt andra språkgrupper växer, blir större - och sannolikt också snart vill ha samma lagstadgade rättigheter som vi. - Helsingin Sanomat har under de senaste dagarna publicerat några väldigt välbalanserade och opartiska analyser kring Vasa centralsjukhusets öde från ett riksperspektiv med förståelse för finlandssvenskarnas rädslor. Och vad en del finnar tycker om det hela finns dokumenterat i kommentarsfälten i HS.Marko Sj

      Radera
  6. Utan fulljour blir VCS snart nästa Malmska, dvs. avdelning efter avdelning läggs ner, osäkerhet och dålig stämning, patientplatser minskar och läkare och skötare som brinner för sitt yrke söker sig bort.

    SvaraRadera
  7. Mitt i prick, Kristian! Sen kan jag tillägga att om man verkligen är sjuk är språket inte det viktigaste, utan nivån på vården är det enda som betyder något. Det är i alla fall min erfarenhet, men man kan tycka olika vilket folk också gjort på sistone... Propagandan i svenskspråkig media har varit massiv och kan bara beskrivas som en stor succé... och lite obehaglig...

    David P

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det är ju inte vad Kristian skriver att språket inte är viktigt. Att språket inte är viktigast är givet men det betyder inte att språket står i motsatsförhållande till bra vård. Kan man då också säga att det inte är så viktigt med finskan heller? Skulle inte tro det. Det senaste året har (minst) två svenska närvårdare från Jakobstadstrakten vunnit internationella tävlingar. Har de en säker framtid i Seinäjoki sjukhus om de blir sjukvårdare? Knappast. Inte om de inte pratar felfri finska.

      Men det har blivit en ovana att beskriva svenskan som ett hinder för bra lösningar, som om allt skulle bli bättre bara man inte behövde göra det på svenska. Helt på riktigt så görs det relativt mer bra saker på svenska än på finskahär i landet.

      Radera
    2. På tal om att språket inte är viktigt.Blev intagen för hjärtinfarkt på Tyks i Åbo för några år sen,kom med ambulans från Pargas till akuten sent på kvällen.Hör hur vårdarna säjer till varandra,"hän on ruotsalainen"(är bosatt i Sverige),blev en stunds förlamning,sa "että se käy myös suomeksi",förvirringen släppte och behandlingen kom i gång.Trots mina bristfälliga kunskaper i det andra inhemska löpte kommunikationen någorlunda.Var ganska illa däran och brydde mig inte på vilket språk det skedde ville bara bli omhändertagen!Under behandlingens gång kom en läkare(minns ännu hans namn)som talade ganska god svenska och berättade vad som sker och ville ha mitt medgivande om att göra en ballongutvidning.
      Låg en vecka på hjärtavdelningen och mötte ingen som kunde svenska,nu i efterhand inser jag att jag kunde begärt att få använda modersmålet och tror att chansen hade varit god i Åbo att få mågon som kunde svenska.Var inställd på att i"Suomessa puhumme suomea" och försökte klara mej med mina språkkunskaper.Fick god vård och hade trevliga rumskamrater ingen kunde svenska,men vi hade god gemenskap och jag fick träna på mina språkkunskaper.Vid utskrivningen träffade jag en kvinnlig finskspråkig läkare,hon frågade om jag hade några frågor,men efterom hon inte förstod svenska tackade jag för god vård och önskade få epikrisen på svenska,(vården fortsatte i Sverige),fick den på finska översatt till svenska av någon kanslist.
      Tror nog att språkförbistringen i Seinäjoki blir värre än i Åbo om Vasa blir utan fulljour,är viktigt med språket vid all sjukvård är min erfarenhet.
      Tack Patrik för dina utmärkta analyser!

      Radera
    3. språket är viktigt! så är det! Vi ska komma ihåg att inte se detta bara ur den synvinkel där vi befinner oss nu utan inse att det vid akut vård kan röra sej om en traumatisk händelse där bemötande på vårt eget modersmål är A och O. Det kan också gälla små barn där föräldrarna befinner sej i medvetslöst tillstånd! Om vi bara tänker oss i situationen som friska och utan stress kan situationen synas som nåja, det gäller ju bara ca 200 personer / år. Men då sjukdom och olycka är framme kullkastas allt som vi nu kanske inbillar oss. Så vi ska stå upp för svenskan och kämpa vidare för en rättvis vård!

      Radera
  8. "Tack Patrik för dina utmärkta analyser!" Eller konspirationsteorier

    SvaraRadera
  9. SFP borde nog här också se sig i spegeln, jag ser ingen framtid med dn sk. "tvångssvenskan", istället borde det fungera regionalt, som Patrik lite tangerar i sin första kommentar, satsa på svenskan där svenskspråkiga finns, mao. Kust-ÖSterbotten, satsa på ryska där det finns behov av det, östra Finland osv.

    Kan tänkas att svenskan på så sätt skulle blir svagare på nationellt plan men kan den egentligen bli svagare än vad den redan är idag? Om vi ser på svenskan i Seinäjoki eller östra Finland, jag har på känn att den är på så låg nivå att det inte kan bli sämre, så satsa iställe regionalt, nu är det ju bla. SFP som med buller och bång är emot dessa regionala lösningar men jag tror att det är vår enda räddning, tyvärr går ju detta fulljourbeslut stick i stäv med att satsa regionalt. Om alla parter bara vore mer pragmatiska i denna spårkfråga så skulle allt gå så mycket smidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är faktiskt rädd för att det kan bli svagare. Ponera att svenskan tas bort från grundskolan: då blir det knappast försvarbart att ha den kvar i andra stadiet, eller på universitetsnivå. Den kommer att jämställas med vilket annat språk som helst.

      Då svenska språket inte erbjuds i finska skolor, och man inte kan studera det, så då kan det väl knappast krävas vid anställning av tex kommunala tjänstemän? Nationalspråk förblir det ja, men vi har ju sett hur kreativt man tolkar det ena och det andra, så "nationalspråk" förliknas väl med Kalevala.

      Och nu är inte steget långt till att svenskspråkiga examina inte duger till såna jobb där det har betydelse.

      Men rösta för all del på andra partier, de har ju visat skillnaden mellan löften och agerande visavi svenskspråkiga. Röstar man med de premisser att man måste få det man är ute efter, så ska man införliva sig med nån majoritet och nöja sig med det.

      Då det gäller jouren så är framtida vårdbusinessen mer utveckligsbar i Vasa än i Seinäjoki. I Vasa kan företagen kapa åt sig svensk personal och med den monopolen bestämma vad den lagstadgade tjänsten ska kosta. Var det inte så Sipilä påstod att man med förordning ska slå fast vilka vårdformer ska bibehållas i Vasa. Typ då privat eftersom det inte blev i sote-områdets regi...

      Radera