fredag 14 april 2017

Långfredag


Bussolyckan i Sverige som så tragiskt krävde tre ungdomars liv, och speciellt rapporteringen kring denna, har visat på ett allvarligt problem i vårt (och framför allt svenskarnas) sätt att tänka och se på tillvaron. Räddningspersonalen hann knappt få upp bussen ur diket innan media började jaga de skyldiga. Grundtanken här är att när något tragiskt händer måste det vara någons fel. I det här fallet var det busschauffören och bussbolaget som fick bära skulden.

Den bakomliggande tanken här är att vi lever i en värld där olyckor och elände inte drabbar oss ifall ingen gör något galet. Om/när någon gör något galet kan det hända olyckor och elände kan drabba, men endast då. Detta sätt att tänka är förstås falskt. Vi lever inte i en perfekt värld, utan vi lever i en värld där olyckor och elände drabbar oss. Många gånger blint och åtminstone till synes utan orsak. Den kristna, realistiska, förklaringen är att vi lever i en av synden befläckad och förstörd tillvaro. På något sätt får åtminstone jag den bilden att detta konstanta jagande efter syndabockar som speciellt svenskarna ägnar sig åt är ett sätt att blunda för denna verklighet. Om, och när, vi kan skylla någon för det elände som drabbar mänskligheten  kan vi ännu upprätthålla illusionen av att leva i en perfekt värld.

Guds ord säger oss något helt annat. När vi läser Bibeln rivs alla våra illusioner och falska bilder av verkligheten ner. Bibeln talar om ett syndafall, och att genom detta syndafall hela skapelsen har lagts under förgängelsen. Vi lever, i tiden efter syndafallet, i en döende värld. En värld där sjukdom, elände och död regerar. En värld och en tillvaro som är allt annat än perfekt. En värld där det onda drabbar. Många gånger blint och utan synlig orsak.

Men Guds ord ger oss också en annan bild. Det slutar nämligen inte med en plågad och pinad mänsklighet på en lidandets och eländets väg från vaggan till en många gånger för tidig grav och en avlägsen Gud som sitter på någon molnkant och på sin höjd beklagar vår belägenhet men som varken vill eller kan göra något åt saken. Påskens budskap är att Gud själv, i Kristus, steg ner i vårt elände. Han levde som människa, led under våra förhållanden och lät sig själv drabbas av följderna av vårt syndafall. Dessutom gick han, den ende som inte tvingades lida följderna av några egna synder, in under våra synders tyngd och plåga och tog på sig och led det yttersta straffet för dessa.

Långfredagen, och påskdagen, talar om centrum av Guds handlande med oss människor och med sin skapelse. Allt det som hände före den första kristna påsken var förberedelse. Alla pjäser skulle flyttas så att de stod precis rätt när detta stora drama skulle utspelas. Allt som händer efter Golgata är följder av detta stora som hände när Gud själv i Kristus dog på korset för våra synders skull och uppstod för rättfärdighetens skull. I tiden efter Golgata lever vi fortfarande i en ofullkomlig och av synden och dess följder drabbad värld, men vi behöver inte leva utan hopp. Vårt hopp består i det faktum att döden är besegrad och att det elände vi lever mitt i och ser i vår vardag inte kommer att få sista ordet. I tiden efter Golgata regerar inte längre synd, död och Djävul.

I tiden efter Golgata är det Guds nåd som regerar och som gäller. Gud vare tack för Golgata och för det kors som en gång restes för vår frälsnings skull!  

10 kommentarer:

  1. Ja,Ja, Amen!!+ Herren, Herren giver lyckan men skapar och olyckan. Sådan har världen blivit för att vi skall ä¨lska och Frukta Honom. Det är lätt att känna kärlek till Guds Ord och det Goda när man fått mycket förlåtet. Må Budskapet om Guds Son den Sanna Kärleken och Livet oxh Sanningen Ja, Vägen vara obefläckat och ha framgång många till andig och timlig lycka, hopp och frälsning fast vi inte kan leva upp till ordet så riktigt bra. Tack, Herre för Frälsningens gåva, Dig vill Jag evigt tacka och Lova med änglarna och alla de heliga saliga... säger Torsten Nils Ulrik

    SvaraRadera
  2. Amen!
    Livsfursten dödas för dödsdömda trälar,Skaparen straffas för skapelsens brott.Gudomens fullhet för brottsliga själar har som borgen i fängelse gått.Enfödde Sonen av Fadern utgången,blir uti dödsrikets mörker nedsänkt.Fångar befrias då Gud ger sig fången,salighet blir oss uslingar skänkt.

    Kärleken själv blir här skyldig förklarad till alla synder vi hatfyllda gjort.Gud själv blir korsfäst,den gudlöse sparad han som i helvetet nedkastas bort!Sargat blir Jesu barmhärtiga hjärta,syndares hjärtan får läkedom god.sanningen lider förbannelsens smärta,ljugande släktet blir renat i blod.
    SH 38 vers 2,3.( Engelkes sånger)

    SvaraRadera
  3. Dagen till ära måste vi ju se vad Nya Testamentet verkligen säger om Jesu död och uppståndelse.

    Markusevangeliet är vårt äldsta evangelium – det skrevs ungefär 40 år efter Jesu död. Vad säger Markusevangeliet om Jesu död? Enligt Markusevangeliet åt Jesus och lärjungarna påskmåltiden dagen innan Jesus korsfästes (alltså de åt den sista nattvarden på torsdagen, varefter Jesus korsfästes på fredagen). Torsdagen var alltså enligt Markusevangeliet den första dagen i det osyrade brödets högtid enligt den judiska traditionen (Mark 14:12). Jesus fängslas alltså på torsdagen, och korsfästs ungefär klockan nio på fredag morgon (eller den ”tredje timmen”, Mark 15:25).

    Vad sägs nu om Jesu död i Johannesevangeliet? Enligt Johannesevangeliet så korsfästs Jesus på tillredelsedagen före påsken, alltså på den första dagen i det osyrade brödets högtid – dessutom var klockan ungefär tolv på förmiddagen (den ”sjätte timmen”, Joh 19:14). Korsfästs alltså Jesus på skilda dagar enligt dessa två evangelier? Nej, inte olika veckodagar, men nog olika högtidsdagar. Hur kan detta vara möjligt? Enligt Markusevangeliet inträffar Påskdagen (alltså judarnas påskhögtid) på fredag, medan Johannesevangeliet menar att Påskdagen inträffar på en lördag (infaller alltså med sabbaten).

    Vad är nu orsaken till detta? Författaren till Johannesevangeliet (vi vet inte vem han var) ville göra en teologisk poäng. När dör Jesus i Johannevangeliet? På tillredelsedagen. Varför? Därför att Jesus är ”Guds lamm, som borttager världens synd!” (Joh 1:29). Jesus korsfästs alltså samtidigt som lammen till påskmåltiden slaktas i Templet i Jerusalem. Detta är ett exempel på hur historiska fakta ändras för att göra olika mytiska, eller teologiska poänger i flera olika antika texter, däribland även Bibeln.

    SvaraRadera
  4. (forts.)

    Jesu födelse i Matteus- och Lukasevangeliet är ett annat exempel på hur historiska fakta fabriceras för att uppfylla profetior i Gamla Testamentet. Hur många åsnor red Jesus på in i Jerusalem? De flesta skulle nog här svara en. Men i Matteusevangeliet kan vi läsa att Jesus red in på två åsnor samtidigt (en åsninna och en fåle, Matt 21:7). I alla andra evangelier rider han in på bara en åsna. Varför har författaren till Matteusevangeliet valt två åsnor? Troligtvis därför att han har misstolkat en ”profetia” i Sak 9:9. Författaren till Matteusevangeliet har alltså inte förstått den poetiska hebreiskan i Sakarja, och tolkat poesin som om den beskrev två olika åsnor. Allt för att uppfylla en profetia i judarnas gamla Skrifter. Det finns många andra liknande exempel.

    Bibeln vimlar av dylika fel. Detta är helt förståeligt med tanke på att den skrevs av människor för mer än 2000 år sedan. Man förstår Bibeln mycket bättre när man studerar den ur en textkritisk, historisk synvinkel. Då ser man vad författarna troligen ville åstadkomma med sina texter. Vilka deras agendor var. Varför de skrev som de skrev. Vilka historiska, politiska, filosofiska eller teologiska idéer de influerades av.

    Humanisten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Humanisten. Välkommen tillbaka! Du klarade inte av att hålla dig borta särskilt länge... :) Som jag har konstaterat så är problemet med de unkna källor du öser ur att de som ligger bakom dem VILL att den kristna tron ska vara falsk och att Bibeln SKA innehålla felaktigheter. Den som går in i sitt bibelstudium med en sådan förhandsinställning kommer att fastna på många saker som han/hon inte förstår och som ser ut som motsägelser. Du nämner ett, så här i påsktider, aktuellt fall. Det som dina källor missar är att Jesus led och dog under den judiska påsken. Under en påskvecka finns/fanns det två sabbater och följaktligen två tillredelsedagar. När man vet det, vilket alltså dina källor inte har koll på, löser sig knuten. Den som vill läsa mer om detta kan t.ex. se här: http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/tredag.htm

      Vad gäller åsnorna så är detta förstås inte något problem. En människa kan bara rida på en åsna åt gången. Matteus berättar mera utförligt än de andra evangelisterna om hur det hela gick till, de andra berättar bara om den åsnan Jesus de facto red på.

      Sedan har dina källor fel information om när evangelierna skrevs. Men det är kanske inte så konstigt. De som vill misskreditera uppgifterna i evangelierna daterar gärna dessa så sent som möjligt.

      Radera
  5. ”Som jag har konstaterat så är problemet med de unkna källor du öser ur att de som ligger bakom dem VILL att den kristna tron ska vara falsk och att Bibeln SKA innehålla felaktigheter. Den som går in i sitt bibelstudium med en sådan förhandsinställning kommer att fastna på många saker som han/hon inte förstår och som ser ut som motsägelser.”

    Det är precis tvärtom! Om man antar premissen, att Bibeln är totalt felfri och Guds ofelbara Ord, ja då blir motsägelserna, grodorna och felöversättningarna totalt oförståeliga. Det är först när man ser Bibeltexterna i sitt historiska, filosofiska, kulturella, religiösa, ekonomiska, politiska sammanhang som den blir som mest klar. Ta exemplet om Jesu död, som jag presenterade. Det kan verka vara ett ”obetydligt” misstag. Jesus dör visserligen på en fredag i både Markus- och Johannesevangeliet. Men i Markusevangeliet sammanfaller fredagen med judarnas Påskdag (alltså andra dagen i det osyrade brödets högtid). I Johannesevangeliet sammanfaller fredagen istället med tillredelsedagen för Påskdagen, alltså dagen innan Påskdagen – varför? Därför att författaren till Johannesevangeliet vill göra en teologisk poäng.

    ”Det som dina källor missar är att Jesus led och dog under den judiska påsken. Under en påskvecka finns/fanns det två sabbater och följaktligen två tillredelsedagar. När man vet det, vilket alltså dina källor inte har koll på, löser sig knuten.”

    Den judiska sabbaten firades och firas varje lördag (enligt vår kalender). Fredagen före sabbaten kallas tillredelsedag. Judarnas Pesach (d.v.s. påsken eller det osyrade brödets högtid), inträffar varje år samma dag, den 15:e Nisan (enligt judarnas kalender, men olika datum varje år enligt vår kalender). Även dagen före Pesach, d.v.s. den första dagen i det osyrade brödets högtid, firas en tillredelsedag. Finns det nu någon väsentlig skillnad mellan dessa två tillredelsedagar? Jo, det finns det! På tillredelsedagen före Påskdagen (som är den andra dagen i det osyrade brödets högtid), slaktas påskalammet på förmiddagen (ungefär då Jesus korsfästes enligt Johannesevangeliet), varefter det tillreds på eftermiddagen, och sedan äts på kvällen (som då enligt judarnas tideräkning är början på Påskdagen). Inget påsklamm slaktas innan sabbaten. Detta sker enbart på påsken, som en påminnelse om judarnas utvandring ur Egypten (som troligtvis aldrig hände i verkligheten). Skillnaden på tillredelsedagarna är alltså ganska stora.

    Nyckeln till problemet är alltså att fråga – när tillreddes påskalammet? I Markusevangeliets kapitel 14 vers 12 läser vi följande:

    ”På första dagen i det osyrade brödets högtid, när man slaktade påskalammet, sade hans lärjungar till honom: ’Vart vill du, att vi skola gå och reda till, så att du kan äta påskalammet?’”

    Enligt Markusevangeliet sammanfaller alltså den sista nattvarden med påskmåltiden. Detta sker på kvällen, enligt judisk tradition. Samma kväll fängslas Jesus (ni kan läsa detta själva i evangeliet). Senare kan vi läsa i Markusevangeliet att Jesus dör på tillredelsedagen (Mark 15:42):

    ”Det var nu tillredelsedag (det är dagen före sabbaten), och det hade blivit afton.”

    På detta sätt vet vi att Jesus dog på en fredag. Författaren till evangeliet menar här alltså inte tillredelsedagen till Påskdagen, utan till sabbaten. Enligt författaren själv, i samma evangelium, inträffade tillredelsedagen till Påskdagen dagen innan Jesus dog.

    SvaraRadera
  6. (forst.)

    När dog Jesus i Johannesevangeliet? I Joh 13:1 kan vi läsa att den sista nattvarden ägde rum ”före påskhögtiden”. När korsfästs då Jesus? I Joh 19:14 kan vi läsa följande:

    ”Och det var tillredelsedagen före påsken, vid sjätte timmen. Och han sade till judarna: ’Se, här är eder konung!’”

    På morgonen, innan Jesus korsfästs, förs han till pretoriet enligt Johannesevangeliet (Joh 18:28):

    ”Sedan förde de Jesus från Kaifas till pretoriet: och det var nu morgon [morgonen efter sista nattvarden enligt Johannesevangeliet]. Men själva [judarna] gingo de icke in i pretoriet, för att de icke skulle bliva orenade, utan skulle kunna äta påskalammet.”

    Saken kan inte bli mera tydlig, om vi läser evangelierna bokstav för bokstav. Jesu korsfästelse sker alltså enligt Johannesevangeliet dagen innan Påskdagen, d.v.s. samma dag som påskalammet slaktas och äts. Men enligt Markusevangeliet så äter Jesus påskalammet på kvällen dagen innan Påskdagen. Jesus korsfästs alltså en dag tidigare i Johannesevangeliet. Hur är detta möjligt? Enligt Johannesevangeliet sammanfaller den vanliga sabbaten med Påskdagen (se t.ex. Joh 19:31). Båda inträffar alltså på lördagen, varför Jesus i båda evangelierna korsfästs på en fredag, men på olika högtidsdagar. Varför? Därför att, som jag tidigare nämnde, författaren till det senare Johannesevangeliet ville göra en teologisk poäng om att Jesus är det Sista Offret. Faktum kvarstår att Jesus korsfästs på den andra dagen i det osyrade brödets högtid i Markusevangeliet, men på den första dagen i det osyrade brödets högtid i Johannesevangeliet, även om veckodagarna är desamma enligt vår kalender.

    ”Sedan har dina källor fel information om när evangelierna skrevs. Men det är kanske inte så konstigt. De som vill misskreditera uppgifterna i evangelierna daterar gärna dessa så sent som möjligt.”

    Det förvånar mig över att du Kristian, som är en teolog, inte är mer väl bevandrad i studiet om Bibeln och dess historiska ursprung. Jag värdesätter faktiskt studiet av Bibeln. Det är mycket intressant att läsa om Bibelns historia. Det är naturligtvis också bra att läsa den ur en rent teologisk synvinkel, ungefär som man läser gamla grekiska mytologiska dokument för att lära sig om grekernas teologi (detta är mycket viktigt för idéhistorien). Man lär känna Bibeln först när man betraktar den ur ett historiskt perspektiv, precis som vilket annat historiskt dokument som helst. Detta är dock en mycket mer krävande läsning, eftersom man då också måste ta hänsyn till antika språk (hebreiska och grekisk, kanske även arameiska), antik historia, kultur, filosofi, mytologi, religion, ekonomi, politik, etc. Om man tolkar Bibeln ur dagens synvinkel förblir mycket oförståeligt.

    Humanisten

    SvaraRadera
    Svar
    1. Humanisten. Det kunde kanske vara klokt att du läste igenom dina kommentarer innan du publicerar dem. Nu blandar du ihop dagarna så det står härliga till.

      Visst är jag, som teolog, medveten om att det finns sådana som daterar evangelierna mycket sent. Jag är också, olikt dig, medveten om varför detta görs. Jag är också medveten, igen olikt dig, att det under de senaste åren har skett en rörelse inom den teologiska forskningen mot en allt tidigare datering.

      Sista meningen i kommentaren ovan är däremot helt sann och riktig. Du borde ta till dig det du själv skriver där.

      Radera
    2. ”Nu blandar du ihop dagarna så det står härliga till.”

      Jag blandar inte till dagarna. Författaren till Johannesevangeliet gör det!

      Problemet kvarstår: Jesus dör enligt Markusevangeliet på den andra dagen av det osyrade brödets högtid, medan han dör på den första dagen av det osyrade brödets högtid enligt Johannesevangeliet. Varför förneka detta faktum? Det är inte jag, eller någon annan uttolkare som påstår detta – det står så ordagrant i evangelierna, vilket jag visade tidigare! I Markusevangeliet äter de påskalammet dagen innan Jesus dör (Mark 14:12), medan judarna förbereder sig för att äta påskalammet samma dag som Jesus dör i Johannesevangeliet (Joh 18:28). De kan väl inte äta påskalammet två dagar i sträck? Är det inte glasklart?

      Det här kan tyckas vara en obetydlig poäng. Men för Kristian, som är en bokstavstroende kristen, verkar det vara ett stort problem. Bibeln kryllar av liknande grodor och motsägelser. Helt enkelt därför att Bibeln är en sammanställning av många olika författare, från många olika tidsperioder. Det är alltså inte konstigt att ett misstag smög sig in här eller där. Dessutom har vi bara kvar kopior av kopior av kopior av grundtexterna, vilket ytterligare ökar sannolikheten för olika misstag.

      Humanisten

      Radera
    3. Humanisten. Jag brukar uppmana de jag diskuterar med att "läs om, läs rätt" när de har missförstått det jag skriver. Nu får jag komma med samma uppmaning åt dig - när det gäller det du har skrivit.

      Radera