Det blev en del diskussion under texten jag skrev om bönesvar, en diskussion som visade på en hel del missförstånd och förvrängningar som finns hos de kristendomskritiker som frekventerar denna blogg. Nåväl, detta ger mig orsak att återkomma till ämnet! Bland annat skrev signaturen "Eflop" att "I bibeln finns ställen var sjuka blir lovade bli botade ifall man ber för dem. Varför finns det sjukhus och läkare när präster och kyrkans äldre män kan bota sjuka enligt bibeln?"
De(t) ord som "Eflop" hänvisar till talar inte om
hurudan bön som helst, utan om bön i Jesu namn. När det handlar om bön i Jesu
namn så kan det, också bland troende kristna, finnas ett missförstånd som går
ut på att detta handlar om att man efter sin bön, innan man slutar, infogar
detta med "I Jesu namn, Amen!" Lite som en formel som ska verka
bönhörelse. Men så är det förstås inte. Bönen i Jesu namn handlar om själva
grundinställningen. Den handlar inte om vart man vill komma och vart man är på
väg utan om var man är. Att man står i en innerlig kärleksgemenskap med Herren
Jesus. I denna innerliga gemenskap blir bönen inte någon automat som vi stoppar
in vår begäran eller våra önskemål i, utan bönen blir/är ett förtroligt samtal vänner
emellan. När det är så kan bönen bli ett redskap genom vilket Guds vilja sker.
Bönen i Jesu namn handlar vidare om tro, tillit och
förtröstan på Herren Jesus. Detta så till den grad att gemenskapen och samtalet
blir det viktigaste, inte bönesvaret. Svaret kan dessutom, i denna gemenskap,
vara antingen ett JA eller ett NEJ. Egentligen så kvittar det vilket. Även de
gånger vi ber om fysiskt helande. Gemenskapen med Herren Jesus är det viktiga,
och denna gemenskap fortsätter, och fördjupas, oberoende av vilket svaret på
våra böner blir. Den fortsätter här i tiden, i mänsklig svaghet, sjukdomar,
lidanden men också i upprättande och helande – och sedan när vår tid en dag tar
slut, om det sedan sker snart eller längre bort, i himlens glädje dit inga
sjukdomar och lidanden får tillträde och där all gråt för alltid har stillats.
Inser du vad detta innebär? Jo, det innebär att den som
lever i tro på Herren Jesus aldrig kan förlora! Oberoende av om svaret på våra
böner blir ett ja eller ett nej, oberoende av om vi är friska eller sjuka, ja, oberoende
av om vi lever eller om vi dör så får vi leva i en innerlig och nära gemenskap
med den Herre som har allt i sin hand och som älskar oss alla så högt att han till
och med gick i döden för vår skull. Så bra har vi det, vi som tror på Herren
Jesus!
Sedan finns det, precis som "Eflop" har läst,
stora och härliga löften knutna till bönen i Jesu namn. Också löften om kroppsliga
helanden. Det här får vi som kristna stava vidare på och lära oss mera om. Men
gemenskapen med Herren Jesus kommer som sagt alltid först.
Hur man än ber och till vem man än ber får man samma svar. Ifall böner skulle fungera för nån av de 4000 olika gudar vi tillbett under tidens gång så hade vi nog redan hittat den rätta guden som svarar på böner. Om den kristna tron vore sann skulle vi se bevis på bönesvar hela tiden men det ser vi inte. Rent statistisk skulle man kunna se att böner fungerar för viss gud men det ser vi inte.
SvaraRaderaHinduerna får lita ofta svar på sina böner som alla andra religiösa.
Du antydde redan att det har ingen som helst betydelse om vi ber eller vilket svar vi får, det är gemenskapen och samtalen som har betydelse. Som vi ser idag så har vi olika gemenskaper, de tusentals olika inriktningarna i kristendomen, muslimerna (som ber flerfalt mer än kristna) och judarna som stångar muren. För alla dessa gemenskaper och gemensamma samtal funkar böner lika bra (eller dåligt) Ingen svarar nånsin på böner. Prova med att be åt Odin så får du se att han svarar lika bra som vilken annan gud.
Inte ens jesus fick svar på sin bön till herren i himlen om en enad kristen samlad gemenskap. Den gemenskapen ser vi ju dagligen fortsätter att splittra sig, så även jesus gick bet på sin bön.
Och för det andra, vad hjälper det att vi skulle be om nåt när gud i alla fall vet vad som kommer att ske, och har en plan för var och en. Tror du han ändrar sig ifall nån ber för sitt barn som den gode guden redan har bestämt skall dö i leukemi?
Nä, böner är vidskepelser som inte har nån verklighetsförankring. Men mår man själv bra av det så är det bara att be, mig stör det inte.
Eflop