Eu på fel spår

En av gårdagens intressantare nyheter handlar om att EU-kommissionen har publicerat ett förslag som går ut på att alla nya järnvägar som byggs inom EU bör ha en standardiserad spårbredd. Detta skulle innebära att Finland, som enda EU-land, skulle tvingas gå in för två olika spårbreddar på våra järnvägsspår. Det finländska spårnätet byggdes nämligen under 1800-talet då vi var storfurstendöme under Ryssland, varför spårbredden kom att bli den samma som i Ryssland. 

Nu vill (läs: kräver) alltså EU-kommissionen att alla nya järnvägsspår som byggs ska vara av den europeiska modellen, alltså 8,9 cm smalare än de spår vi har i Finland. Detta är ju omöjligt - det går ju inte att ha två olika spårbredd inom samma land - varför det säkert kommer att utarbetas någon form av undantag för Finland. Av praktiska och ekonomiska orsaker. 

Men nyheten avslöjar en utveckling som är synnerligen oroande. EU, som i tiderna såldes åt oss finländare som ett fredsprojekt, håller steg för litet steg att bli en instans som detaljstyr medlemsländerna och i princip allt som sker i dessa. Har du någon gång, när vi nås av en nyhet som denna, försökt ställa frågan: När gav vi över beslutsrätten i denna fråga till EU? Svaret är givetvis att vi aldrig har gjort detta, men att EU och EU-kommissionen tar sig rätten att fatta beslut i fråga efter fråga som hör hemma på medlemsländernas egna bord. Och detta kan de göra eftersom ingen protesterar. 

Jag har här på bloggen många gånger efterlyst en folkomröstning om EU som förbundsstat. Ska vi eller ska vi inte godkänna den utveckling som steg för steg går i riktning mot att EU blir en förbundsstat? Som det nu är blir EU just detta utan att vi har godkänt det, och detta, om något, är helt galet ur demokratisynvinkel.