Jag skrev för en tid sedan om Sofie Staras märkliga luggande av Sebastian Lassilas intressanta insändare i ÖT. En kommentator ville att jag skulle publicera hela Lassilas insändare i stället för att bara länka till den eftersom länken ledde in bakom ÖT:s betalmur. Nu är det förstås så att man inte kan publicera andras texter utan lov, men jag frågade Sebastian om det är ok att jag gör det och fick lov att göra så. Emellertid finns hans text redan på nätet – i en lite längre version dessutom, så i stället för att publicera texten här länkar jag till den webbplatsen där alla fritt kan läsa hans text. Och inte bara hans text, utan på den relativt färska webbplatsen Konservativ.fi finns en hel rad intressanta texter skrivna av diverse konservativa samhällspåverkare av olika kaliber. Bekanta dig gärna med den sidan!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaAllt som andra publicerat kan du också publicera om det är utan vinstsyfte och om du anger källan. Insändaren i fråga var avsedd för offentlig diskussion och man behöver därför inga lov för att främja spridningen. Också det som är bakom "betalmurar" kan offentliggöras, om du inte systematiskt publicerar hela tidningens innehåll för att kringgå spärren.
SvaraRaderaAvsikten är det viktiga och den är ju offentlig diskussion och demokrati.
Johan. Så är det kanske, rent juridiskt. Sedan är det förstås en annan sak när det handlar om vad man kan och inte kan göra så där annars. T.ex. ser jag helst att den som vill publicera någon av mina texter i sin helhet gärna frågar om det är ok. Överlag har jag förstås inga problem med en sådan sak, men det finns förstås publikationer man inte vill identifieras med. Jag skulle t.ex. inte vilja att jag associerades med Ny Tid. Eller Vihreä Lanka. För att ta ett par exempel.
RaderaDu har rätt i att hänsyn är viktigt. När jag var chefredaktör för Studentbladet påstod man att tidningen börjat likna en blandning av Pravda och Kyrkpressen. Pravda må gå an men det med Kyrkpressen sårade mig.
RaderaJohan. Den var bra! :) Då var ju Kp på den tiden ändå klart bättre än den är idag. Det säger väl något att Ny Tids f.d. chefredaktör idag är redaktör på sagda blad...
RaderaVäldigt intressant
SvaraRaderaoch lovvärt!
En dylik opinion behövs nog
i Svenskfinland
eftersom liberalerna starkt dominerar
media och har så att säga problemformuleringsprivilegiet.
Anonym1
Anonym1. Så är det. Dominansen inom media är så gott som total. Problemet är ju att det är svårt att få ut budet om att det finns en dylik nätsida. Jag drar nu mitt strå till den stacken...
RaderaI tiderna lämnade jag KP helt efter att de publicerat en artikel där en av deras redaktörer hävdade att man kan finna Kristus också i hinduismen.
SvaraRaderaDen logiska slutsatsen av detta var frågan: Varför då fortsätta läsa den tidningen? Utan Kristus är en tidning med namnet 'Kyrkpressen' fullständigt meningslös och för världen bara ett dåligt skämt. Bättre artiklar i olika ämnen finner jag på annat håll.
Intressant att veta vem den redaktören var.
RaderaAnonym 1
Vi lever ju i ett tidevarv som
SvaraRaderakännetecknas av
gränsöverskridande
med förödande konsekvenser.
Men vi måste ha gränserna:en hinduist är nu en hinduist och för denne finns ej någon Kristus.
I österled är man visst klokare: ingen buddhist säger väl att man kan se Buddha i kristendomen.
Anonym1
Den som söker Kristus överallt, finner Honom ingenstans. Han har gett oss Ordet, dopet och nattvarden med bikten som de platser där Han låter sig finnas.
SvaraRaderaJag såg ett inlägg någonstans där en hinduisk kvinna i Sverige berättade att hon nu studerar teologi för att bli präst. Och hur skulle Svenska kyrkan våga neka henne prästvigning?
Hon kan ju bli kränkt.
Hon har möjligen lämnat hinduismen och blivit kristen?
SvaraRaderaAlternativt fortfarande hinduist men väl medveten om att Svenska kyrkan ej är någon verkligt kristen kyrka utan snarast ett mångreligiöst
samfund.
Ärkebiskopen har visst välkomnat även muslimer med.
Svenska " kyrkan"
borde byta namn.
Anonym1