söndag 28 januari 2024

Bön i presidentvalstider

Herre, tack att du är en barmhärtig Gud som vårdar dig om dina skapelser. Tack att din nåd är gränslös och varar från släkte till släkte över dem som vördar dig och din rättfärdighet.

Herre, tack för dina välsignelser som du så rikligt har låtit flöda över oss. Du ser, Herre, att vi alltför ofta tar dem för givet och försummar att tacka dig, alla goda gåvors givare. Förlåt oss för vår otacksamhet.

Herre, du ser också att vi ofta trampar på och föraktar dina goda bud och ordningar och leder de vilsna i fördärvet. Du ser också att vi alltför sällan bryr oss om den som är svag och utsatt. Förbarma dig, Herre, över oss och led oss på rätta vägar.

Förbarma dig över vår blindhet för din kärlek, din nåd och din barmhärtighet. Hjälp oss att se vem Du är, vad Du är och vad Du vill ge oss. Hjälp oss också att se klart vad vi är så att vi kommer till dig för hjälp i rätt tid.

Ge oss, Herre, sådana ledare som du ser att vi behöver, inte sådana ledare som vi har förtjänat med vår otacksamhet, vår blindhet och vår obotfärdighet. Om du ännu vill förbarma dig över oss här i tiden ber vi Dig att du skulle välsigna vårt land med ett gott ledarskap, både i samhälle och kyrka.

Beskydda oss från det onda, framför allt när det gäller evigheten, men också i allt som rör den tid vi lever i. Vi ber, helt konkret, om beskydd för alla som arbetar med dagens val och alla som ska ut och ge sin röst. Håll Du, Herre, idag din starka hand över vårt land och vårt folk. Förbarma Dig över oss, Herre.

I Jesu namn, amen!  

 

torsdag 25 januari 2024

"Point of no return"

Idag publicerades Finlands nativitetssiffror för år 2023. Under året föddes rekordfå barn, 43 320, och den "summerade fruktsamheten", alltså det antal barn en kvinna föder under sin livstid, föll under den kritiska siffran 1,3 till 1,26. Det har brukat sägas att när ett land eller en befolkningsgrupps nativitetssiffror faller under 1,3, (eller 1,4 beroende på hur man räknar) har man nått en "point of no return". Det vill säga att när nativiteten blir så låg är det folkets eller landets öde beseglat på så sätt att det på sikt kommer att dö ut. Det går helt enkelt inte att korrigera riktningen mera när nativiteten har fallit så lågt. 

Man kan ju spekulera i orsakerna, och detta är förstås en så komplicerad sak att det inte går att peka på en eller ett par orsaker och säga att "där har vi det". Men ett par kraftigt bidragande orsaker är givetvis klimathetsen som har gjort att människor har lurats att tro att det att föda barn är en dålig sak. En annan kraftigt bidragande orsak är den själviskhet som har brett ut sig i västerlandet. Jag och mitt liv ska vara i centrum och jag behöver förverkliga mig och mina drömmar. Och om barn inte anses passa in i detta, ja då låter man helt enkelt bli att "skaffa" barn. Vi har helt enkelt glömt bort den universella sanningen att vårt viktigaste ansvar inför kommande generationer är att se till att det finns kommande generationer. Sedan spelar givetvis världsoron och oron för det ekonomiska läget in. För att nämna några ytterligare orsaker.

Artikeln jag länkar till ovan berättar att antalet finländare ändå ökade med över 40 000 personer under år 2023. Orsaken till detta är givetvis invandringen. Utan denna invandring skulle läget vara fullständigt katastrofalt, som det nu är balanseras siffrorna ändå upp och fås ordentligt på plus genom den kraftiga nettoinvandringen. 

Med bakgrund i detta är det lite märkligt att det är så oerhört politiskt inkorrekt att idag tala om det befolkningsbyte som helt tydligt är på gång i västvärlden och nu också i Finland. I Tyskland är ett av de starkaste argumenten för att förbjuda AfD-partiet just det att de har talat om detta befolkningsbyte. I Finland hamnade en sannfinländsk minister (Ville Tavio) i veckan i hårt blåsväder när han talade om detta befolkningsbyte. 

Det är något jag inte förstår här, måste jag säga. Hur kan det vara så farligt att tala om en sak som all statistik visar är den verklighet vi lever i? Försöker makthavarna göra oss blinda för vad som pågår, eller var är det skon klämmer? Förklara gärna detta för mig du som har förstått det!

tisdag 23 januari 2024

Vad är det för fel på Europa?

Jag har som sagt inte bloggat så mycket den senaste tiden. I stället framlever jag mina dagar just nu som sjukledig och konvalescent i en bubbla i juni 1984. Den som kan gissa vad det handlar om får gärna försöka. :) Men ibland kan jag inte låta bli. 

Rubriken ska förstås närmast som en retorisk fråga. Det stora problemet i Europa och i västvärlden i stort är att en viss ideologi/ett visst synsätt har tagit över i tankevärlden och försöker pressa ut allt som inte passar in i denna ideologi i marginalen. Då talar jag förstås om vänsterliberalismen och dess kusin, woke-ideologin.

Detta har gått så långt - och samhället har glidit eller kantrat så långt vänsterut - att det som förr sågs som höger numera alltid får prefixet "extrem", trots att fenomenet som beskrivs i själva verket är allt annat än extremt. På samma sätt har det som förr sågs som extremvänster idag långt blivit bara vänster eller t.o.m. mainstream. De som inte spelar med i detta ska alltså bort, och detta drivs t.o.m. så långt att anti-demokratiska tendenser kan beskrivas som demokratiförsvar. Låt mig ge några exempel.

I Tyskland har det högerpopulistiska partiet AfD seglat upp som etta i flera gallupmätningar. Detta har resulterat i att det finns starka krafter som, i demokratins namn, vill ta till den synnerligen odemokratiska åtgärden att förbjuda detta parti. Som givetvis beskrivs som "extremhöger" av vänsterliberalerna i media och inom det övriga politiska fältet. Alla som inte har otur när de tänker förstår förstås vad detta handlar om. Här har vi ett parti som, till många delar, för klassiskt konservativ politik och som inte vill foga sig i den vänsterliberala lunken. Således ska det svartmålas och förbjudas. 

För en tid sedan började den finländske (!) EU-politikern Petri Sarvamaa bedriva en process för att frånta Ungern dess rösträtt i Europeiska rådet lagom till dess att Ungern ska ta över EU-ordförandeskapet. Orsaken är att Ungern hävdar sin nationella självbestämmanderätt i en rad frågor som EU har gjort anspråk på att besluta om på överstatlig nivå. T.ex. vill Ungern försöka få fram fred i Ukraina och vill inte stöda USA:s proxykrig. Ungern vill inte heller ha okontrollerad invandring från tredje världen och de problem som detta har fört med sig i många av EU:s medlemsstater. Ungern vägrar också gå på den människofientliga linje som de flesta EU-länder har gjort i fråga om sexuella minoriteter. För detta ska alltså Ungern straffas, både ekonomiskt och byråkratiskt. 

I Polen skedde i slutet på 2023 ett maktskifte i.o.m. att högerpartiet Lag och Rättvisa (PiS) tappade regeringsmakten. Den tidigare regeringen hade fått utstå massiv kritik av det vänsterliberala etablissemanget i väst bl.a. för att regeringen hade möblerat om i ledningen för statskontrollerad massmedia och rensat ut diverse vänsterliberala personer och banat väg för en på flera sätt mer balanserad nyhetsrapportering. Nu gör den nya regeringen precis samma sak men med motsatta förtecken för att igen vrida media i vänsterliberal ritning. Intressant nog har detta inte lett till några som helst protester från de håll där det protesterades vilt när samma sak gjordes under förra regeringsperioden. Det är tydligt att det bara är en typ av snedvridning som tillåts och accepteras. Dessutom har, efter regeringsskiftet, flera toppolitiker inom det förra regeringspartiet på helt summariska grunder arresterats av den nya regimen. Som partiledaren för PiS konstaterade: Polen har igen, för första gången sedan kommunismens fall, politiska fångar. Intressant nog är detta tydligen inget som helst problem enligt vänsterliberalerna inom EU. Demokratin är ju räddad i.o.m. att högerregeringen i Polen är borta. Sedan kan vi strunta i hur vänsterliberalerna regerar, de kan tydligen inte göra något fel.

Detta är nu bara några exempel på hur Europa håller på att glida in i vad som knappast kan beskrivas som annat än en form av totalitarism. Media varnar för högerpolitiker och högerströmmar samtidigt som hela västerlandet totalt tappar bort demokratiska grundvärden utan att media ens tycks märka det. Behöver jag säga att jag är oerhört orolig över denna utveckling?

 

söndag 21 januari 2024

Naivt så det förslår

Jag håller som bäst på att skriva på ett annat projekt, därför har det varit lite mer tunnsått både med kommentarer och nya texter här på bloggen. Jag ids i detta skede inte säga desto mer om detta projekt, men så mycket kan jag kanske säga att det är så oerhört mycket intressantare än att blogga! :) 

Men även om jag inte bloggar så mycket läser jag nog varje dag över min läslista. Som, ja, till största delen består av mainstreammedia. För det är ju trots allt så att vi till stor del kan lita på att mainstreammedias faktakoll håller. Sedan är det en helt annan sak att deras portvakter stänger ute många sådana nyheter som inte passar överens med den förhärskande ideologin som råder i vårt extremt värdeliberala samhälle idag. Samt att många nyheter förvrängs så att de passar in - speciellt gäller detta förvrängande förstås opinionstexter. 

Men nåja. Ibland måste jag dock bara reagera. Igår läste jag en insändare i ÖT, skriven av en Jan-Erik Ingvall från Helsingfors. Mycket av det han skrev var helt korrekt, men i slutet av insändaren kom det fram ett påstående som är lika naivt som förskräckande. Förskräckande eftersom många av våra folkvalda politiker tycks vara av samma åsikt även om de inte säger det så här rakt ut. Ingvall skriver: "Vi är med i kriget, eftersom vi inte är neutrala och det borde varje presidentkandidat begripa. Om man ser nyktert på situationen är det enda sättet att få oss ur kriget att få Ryssland krossat. Ett Ryssland med dagens imperialistiska politik ger oss aldrig fred."

Jag vet inte vilken sorts värld denne Invgvall målar upp för sin inre syn, men faktum är att Finland största delen av sin existens har levt i fred med en granne/grannar som har bedrivit någon form av "imperialistisk politik". Ja, det är sant att det har förekommit krig med jämna mellanrum, men freden är ändå den dominerande formen av samexistens mellan Finland och dess grannar. Denna fred har förstås kunnat se väldigt olika ut, men den har varit där. Men det värsta i detta citat är ändå orden om att Ryssland bör krossas. Som jag många gånger har skrivit är det inte möjligt att "krossa" en kärnvapenmakt. Före det sker kommer landet i fråga att ta till kärnvapen. Åtminstone om landet leds av en person/personer som i Rysslands fall idag. 

Det är fullständigt förkrossande naivt att tro något annat. Och fullständigt livsfarligt. Om vi vill undvika ett kärnvapenkrig med oerhörda följder i Europa måste detta krigshetsande på något sätt fås att upphöra. I stället ser vi idag en kraftig stegring både i media, bland militärpersonal och bland våra politiker. 

Man kan bli förskräckt för mindre.  

fredag 19 januari 2024

Intellektuellt oärligt

Jag läste just en bedrövlig kolumn på Aftonbladets webbplats. Det är fråga om Wolfgang Hanssons kolumn "USA blir mer som Ryssland om Trump vinner" i vilken han blandar och ger ytterst friskt. För att få Trumps USA att påminna om Ryssland begår Hansson flera halsbrytande manövrar som det krävs antingen grov intellektuell oärlighet eller ren och skär dumhet för att åstadkomma. Eftersom Hansson har bevisat att han inte är dum måste det således handla om det förra. 

Bland annat skriver han att "Många ser USA som frihetens bastion nummer ett och Ryssland som ett totalitärt och förtryckande samhälle. Men med Trump och hans gren av intolerant konservatism så kan de skillnaderna börja suddas ut efter presidentvalet i november."

Som exempel på detta tar han HD:s avskaffande av Roe v Wade och menar således att detta (konstitutionellt helt följdriktiga) beslut inskränkt friheten i USA. Verkligheten är i själva verket den rakt motsatta. När Roe avskaffades gavs delstaterna tillbaka den rättighet som tillhör dem att själva bestämma i abortfrågan. Således: Inte mindre frihet utan tvärtom mera frihet. 

Sedan skriver Hansson att "Trump själv har också trappat upp retoriken mot transpersoner". Några sådana exempel ger han sedan förstås inte, utan han lyfter fram Trumps vallöften att begränsa de fruktansvärda könsbytena och "könsbekräftande vård" som t.o.m. barn pådyvlas. Detta jämför Hansson med Putins kamp mot hbt-ideologin. Detta är det mest oärliga i Hanssons text, men för att få Trumps USA att se ut som Putins Ryssland är tydligen alla missgrepp tillåtna. 

Jag begriper inte att det finns beställning på dylikt dravel. Eller kanske det inte ens finns det utan att det handlar om att media försöker trycka ner sin agenda i halsen på oss. Men en sak vet jag, och det är att det finns många stackare som mer eller mindre villigt går på detta. 

Trots den oerhörda intellektuella oärligheten.

onsdag 17 januari 2024

Panik!

Jag fick mig ett gott skratt när jag läste Anna Souranders ledartext i ÖT. Förutom att texten på flera sätt är ett verkligt lågvattenmärke kan man riktigt känna hur paniken lyser igenom det som skrivs. Jag kan knappast tänka mig att någon läsare på allvar skulle gå på detta snömos (alltså att det är baktalandet av andra kandidater som gör att Halla-aho gick så bra i ungdomsvalet), men det säger säkert en hel del om nivån på ÖT:s ledarskribenter i allmänhet. Bedrövligt är ordet. 

Orsaken till att Halla-aho gick så bra i ungdomsvalet, och varför han på allvar tycks kunna utmana Haavisto om en plats i andra valomgången är helt enkelt att han skiljer ur. De andra kandidaterna, förutom Essayah, är i princip stöpta i samma vänsterliberala form och är så grådaskiga att det nästan tar sjukt att se på dem. Man får sedan förstås vara av vilken åsikt som helst om Halla-aho som person och om hans i flera frågor märkliga åsikter, men det är ett faktum att han skiljer ur och vågar gå mot strömmen. Och det är en egenskap som aldrig kan eller får underskattas.

Så oerhört frustrerande!

Jag blir ibland så oerhört frustrerad på Svenska Yle. Innehållet är så fruktansvärt hårt ideologiskt styrt, och när man försöker påpeka detta (eller hålla fram det galna i det som skrivs) i en kommentar blir man censurerad. Det är helt tydligt att Svenska Yle anses behöva fungera som propagandaverktyg för den progressiva agendan, och allt som stör denna propaganda ska tystas ner. Frustrerande är alltså ordet. 

Idag har de publicerat ännu en artikel som pushar djurrätt och den nya etik som inte går ihop med att använda djur för människans behov. "Följ med till en köttfri framtid - redan om tio år kan växtprotein vara populärare än fredagsbiffen", lyder rubriken. Artikeln inleds med orden "köttätande borde minska både av etiska och hälsomässiga skäl, anser experterna" (det sista i bestämd form som om "experterna" skulle vara eniga om detta). 

Jag skrev en kommentar i vilken jag konstaterade att man inte kan säga så här. Förvisso finns det sådana människor som hyllar en etik som förbjuder dem att äta kött eller som åtminstone ifrågasätter det riktiga i köttkonsumtion. Men dessa är ändå i minoritet. De flesta av oss lever ändå efter en etik som godkänner köttätande och att använda djur för människans väl så länge djuren mår bra och inte åsamkas onödigt lidande. Så långt min censurerade kommentar. Här på bloggen kan jag fortsätta resonemanget: Därför behöver inte alls köttätandet minska av några "etiska orsaker". Ska man skriva om etik och köttätande bör man skriva att det finns sådana "experter" (kan de kanske vara, åtminstone på något område) som anser att det är etiskt oförsvarbart att äta kött och som vill minska köttkonsumtionen. Men detta är verkligen ingen naturlag, och man kan inte framställa det som att detta skulle vara en självklarhet ur etisk synvinkel. 

Som sagt blir jag ibland så oerhört frustrerad över den kraftiga propaganda vi utsätts för via Yle och dessutom tingas betala för genom våra skatter. Bara för det kommer jag allvarligt att överväga att ge Jussi Halla-aho min röst i presidentvalets första omgång. Den som vågar kritisera Yle och kräva att finansieringen av den propaganda de spyr ur sig ska minska bör få erkänsla för detta. Kanske t.o.m. i form av en röst i presidentvalet. 

lördag 13 januari 2024

Israel-censur hos Svenska Yle

Svenska Yle har idag publicerat en artikel i vilken man berättar om uppropet för en bojkott av ESC ifall att Israel tillåts delta. Igen ser vi en lång rad nyttiga idioter som, största delen säkerligen omedvetet, arbetar för att främja terroristorganisationen Hamas mål att isolera Israel. 

Jag skrev en kommentar i vilken jag menade att situationen är den rakt motsatta - om ESC stänger ute Israel bör Finland bojkotta ESC för att visa stöd för Israel. Jag konstaterade att det som sker i Gaza är fruktansvärt, men att vi bör inse att det är Hamas som är orsak till blodbadet. Dels genom sin attack mot israeliska civila 7/10 och dels för att Hamas inte bryr sig i hur många civila som dör i Gaza bara det främjar organisationens mål. 

Min kommentar publicerades och fick genast över 20 "likes", men efter en dryg timme försvann kommentaren spårlöst. 

Det är uppenbart att det idag inte är tillåtet att uttrycka annat än den "rätta" åsikten om Israel och kriget i Gaza i media. Speciellt Svenska Yle tycks ha en mycket restriktiv hållning och ha mycket lätt att ta till censur. 

Så mycket för försvaret av det fria ordet. Och för Svenska Yle. 


fredag 12 januari 2024

Om drevet mot Israel

Idag nåddes vi av nyheten att IIHF förbjuder Israel att delta i årets ishockey-VM. Som det heter, "av säkerhetsskäl". Det är givetvis så att det är förknippat med säkerhetsrisker att Israel deltar i olika evenemang, men att på detta sätt böja sig för terroristhot är inte den väg den fria världen kan eller får gå. Gör vi det har terroristerna redan vunnit. Nå, nu misstänker jag ju ändå att detta tal om "säkerhetsskäl" bara är en ursäkt. IIHF vill bojkotta Israel p.g.a. de massiva påtryckningar som är på gång på så gott som alla områden. T.ex. har starka krafter krävt att Israel ska portas från årets upplaga av ESC. (Framför allt där kommer Israels deltagande att sätta säkerhetsarrangemangen på stora prov - årets upplaga ska hållas i Malmö.)

Nå, nu bryr jag mig ju kanske inte så mycket i gärdsgårdsserien i ishockey-VM och sannerligen inte i ESC, som de senaste åren allt mer har utvecklats till ett Pride-evenemang. Men detta handlar om principen. 

Ett land som blir fegt attackerat av en terroristorganisation och som försvarar sig mot denna attack ska inte straffas för detta genom att förklaras vara krigsförbrytare och/eller isoleras på den internationella arenan.  Det horribla i sammanhanget är att detta är precis vad terroristorganisationen Hamas är ute efter: Alltså att offra så många civila i Gaza som möjligt för att världen ska vända sig mot Israel. Och nu ser vi precis detta: En massa nyttiga idioter i väst som inte klarar av att se vad som pågår och vem som i grunden och på alla sätt är skyldig till de fruktansvärda hemskheter som sker i Gaza och därför attackerar Israel på den internationella arenan.

Den senaste parodin på detta tema är Sydafrikas agerande när landet drar Israel inför den internationella brottsdomstolen i Haag. Och som sagt har vi en lång rad nyttiga idioter som går i Hamas ärenden och kräver att Finland (och EU) ska ställa sig i samma skamvrå som Sydafrika. 

Igen måste jag slänga in samma brasklapp som flera gånger förut: Det som sker i Gaza är något alldeles fruktansvärt. Det går inte att ens börja förstå de hemskheter som äger rum där och det lidande som utspelar sig. Men vi MÅSTE förstå vem som är orsaken till detta lidande. Det är Hamas som är skyldig, både till den fruktansvärda händelse som drog igång hela kriget (alltså attacken mot Israels civila 7/10) och till de lidanden civilbefolkningen i Gaza tvingas genomlida. 

Att på detta sätt ställa Israel till svars för Hamas grymheter och kräva att Israel isoleras är exempel på en total blindhet för verkligheten. Ja, Israels agerande bör utredas, det är helt rätt. Men det ska inte ske på basen av mobbmentalitet som har triggats av de ovan nämnda nyttiga idioterna, och inte heller kan och ska det ske utan förståelse för hur Hamas agerar i Gaza. När man läser Sydafrikas inlaga till ICC märker man att en sådan förståelse så gott som helt lyser med sin frånvaro. 

Nej, jag vill föreslå att Finland (och resten av EU-länderna) bör bojkotta alla evenemang som utesluter Israel. Börjandes från ishockey-VM och ESC (om och när det sker). 

 

torsdag 11 januari 2024

Intressant intervju!

Jag ska avsluta diskussionen angående amerikansk politik och Trump för den här gången (men jag kommer givetvis att återkomma till saken genast det finns orsak att göra det) med att länka till en mycket intressant diskussion jag hittade på Youtube. I klippet diskuterar journalisten Piers Morgan Trump och hans chanser i presidentvalet med psykologen och uttalandeautomaten Jordan Peterson.

Hela intervjun är mycket belysande och intressant (tyvärr är den på engelska), men jag vill speciellt lyfta fram det Morgan säger om Trump och Petersons reaktion på det. Det hela börjar med att Peterson säger det samma som jag har påtalat, nämligen att Trumps problem är att hans person är så oerhört splittrande. På detta fortsätter Morgan:

"När jag gjorde "The Celebrity Aprentice" år 2008 [som Morgan vann] såg jag Trump över styrelserumsbordet i tre timmar per dag i sex veckor. Och när man gör det lär man känna en person ganska bra, faktiskt. Mycket av det som sades kom inte med i programmet. Om Trump nu skulle visa ens ett uns av den empati som han visade mot människorna där då, om han skulle visa ens lite av den humor han har utan den elakhet [som han visar upp idag]. Om han skulle visa mindre av det att "slå alla på käften" och i stället sätta en metaforisk arm runt axlarna på människor skulle det hur han uppfattas förändras dramatiskt. Men han tycks tro att det enda sättet att vara en politisk ledare är att vara en [swaggering, trashtalking very aggressive person]. Och det är tråkigt. Tråkigt för honom, och tråkigt för sådana som mig som ser så mycket gott i Trump. Jag menar, han var väldigt god mot mig. När jag lämnade USA, när jag lämnade CNN, och återvände till Storbritannien så kan jag räkna de människor på en hand – inom branschen alltså – som höll kontakt med mig. Trump var en av dem. Han ringde åt mig på relativt regelbunden basis för att kolla hur det gick för mig och om han kunde hjälpa mig med något. Du vet, det fanns inget som sade att han måste göra det, men han gjorde det. Så, han har de här kvaliteterna. Det är bara det att jag ser inte mycket av detta i honom nu som en politisk ledare. Han har helt enkelt tagit en annan väg."

Petersons svar på detta är oerhört intressant. Han konstaterar att vänstern har gett de mjuka värdena, som t.ex. empati, dåligt rykte ("a bad name"). "När Trump står emot, speciellt de radikala, har han hamnat i en position där han tvingas stå emot [hela det sätt som vänstern byggt upp synen på människan i termer av offer och förövare], så en del av hans image bygger på ett ideologiskt problem. Jag vill också säga att det har inte funnits någon politiker, förutom då kanske Nixon, som har blivit mer konsekvent och på ett synnerligen lögnaktigt sätt, utmålad som en skurk ("more villified")."

Så långt denna mycket intressanta intervju. Se den gärna i sin helhet!

---

Det Morgan och Peterson alltså säger är att Trump har valt att spela rollen av den hårde och slagkraftige skitstöveln för att han har bedömt att det är det bästa sättet att vinna val. Hela den bild han ger ut av sig själv är en roll han spelar och något som alltså är ett medvetet val från hans sida.

Detta säger förstås mycket mera om det amerikanska samhället (och också, om än kanske inte i lika stor utsträckning, om hela västerlandet idag) än det säger om Trump. Den som spelar teater – och gör det bra – kan nå sina mål och t.o.m. vinna ett presidentval. Men till vilket pris? Det är den stora frågan.

Som sagt är Trump idag, som ett resultat av den bild av sig han valt att föra fram, en person som splittrar det amerikanska samhället något enormt. Hans politik är utan tvekan så oerhört mycket bättre än demokraternas och Bidens politik, men priset är ett folk som är splittrat till gränsen av ett inbördeskrig. Som jag tidigare konstaterade har demokraterna och vänstermedia utmålat Trump (och republikanerna) som ett allvarligt hot mot demokratin, och en Trump-seger i valet i november kan mycket väl utlösa någon form av maktövertagande från vänsterns sida, allt för att "bevara demokratin". Manegen är helt klart krattad för detta.

Jag undrar om Trump och republikanerna inser vilken fara USA står inför här? Om Trump skulle veta det, och han verkligen skulle drivas av vad som är bäst för USA (och hela världen), skulle han dra tillbaka sin kandidatur och låta någon annan kandidat med samma politik men med mycket mindre detonationsrisk ta över. DeSantis och Ramaswamy är två helt gångbara namn som utan tvekan skulle sopa golvet med Biden i valet i november.

Men den stora frågan är om Trump klarar av att sätta landet och dess väl före sitt eget ego och sin egen framgång. Som det nu är har jag lite svårt att se att det skulle ske. Tyvärr.      

 

onsdag 10 januari 2024

Kriget kommer!

Rubriken är inte min, utan den är en sammanfattning av vad ledande svenska politiker och militärer har basunerat ut i media de senaste dagarna. Under konferensen "Folk och Försvar" har en lång rad svenska ledare stått upp och gjort sig skyldiga till vad som knappast kan ses som något annat än krigshets. Resultatet av detta är att de har lyckats skrämma upp en massa människor, framför allt barn

Värst av dem alla, i mitt tycke, var den svenske statsministern Ulf Kristersson som med allvarligt ansikte sade att det är alla svenskars plikt att "med vapen i hand och livet som insats försvara [det svenska] sättet att leva och svenska värderingar". 

Detta är fruktansvärt, på mera än ett sätt. Visst. Vi har en granne i öster (Ryssland) som upplever sig hotad av Natos utvidgning och som vill se säkerhetsgarantier för egen del och som för att åstadkomma detta har startat ett brutalt erövringskrig mot ett grannland. En granne som dessutom styrs av en person (Putin) som uppvisar allt tydligare paranoida och labila tendenser. Så ja, kriget kan komma. Men just nu är Ryssland upptaget av kriget i Ukraina, och OM Putin/Ryssland skulle anse att de behöver anfalla också andra länder för att åstadkomma vad de är ute efter finns det åtminstone just nu inga sådana möjligheter. Annat då än genom att t.ex. sända en "armé" av immigranter mot gränserna eller göra något för att hota kritisk infrastruktur (el, olja eller datatrafik). 

Sverige är dessutom inte medlem i Nato, varför landet knappast ses som något större hot mot Ryssland. annat är det förstås med oss i Finland som genom beslutet att bli NATO-medlem ställde oss och vår 1350 kilometer lång gräns i frontlinjen mot Ryssland. Men inte ens här är hotet på något sätt akut. 

Pirjo Auvinen, Yles korrespondent i Sverige, uttryckte det mycket bra. "I Finland använder man inte sådana ord, sådana meningar. Det tolkas som att man hetsar mot krig eller att man är krigsdåre. Man leker inte med ordet krig." Vidare konstaterade hon att dylika utspel sparas till tillfällen när det verkligen är befogat att använda dem. 

Jag begriper inte vad den svenska stats- och militärledningen är ute efter här. Deras uttalanden ökar på spänningen mellan Ryssland och väst, och dessutom skrämmer de som sagt upp inte minst barnen. Som sagt är dessa uttalanden fruktansvärda på flera sätt.

---

Sedan kan jag inte låta bli att reflektera lite över detta och speciellt de ord statsminister Kristersson sade. Jag har vid upprepade tillfällen, också här på bloggen, varnat för att det blir följder när man vänder sig mot Guds goda ordningar så som vi har gjort t.ex. i äktenskapsfrågan och när vi så tydligt för fram synden som något att vara stolta över. Vi har fått uppleva långa tider av stor välsignelse, men förr eller senare är risken uppenbar att vi hamnar utanför välsignelsen om vi som tack för allt vi fått vänder oss mot de goda gåvornas givare och på det sätt som vi har gjort spottar på honom och hans goda bud och ordningar och bedrar människor som också annars är utsatta. Jag har talat om att vår Nebukadnessar (Se Dan. 1:1-2) mycket väl kan komma och utföra en Guds straffdom över våra styva nackar och vårt uppror. 

Sätt så detta i relation till det som Kristersson sade och det som jag citerade ovan. Om Gud väljer att dra bort sitt beskydd och sin välsignelse som ett resultat av våra vägval är det inte alls någon självklarhet att det är rätt att "med vapen i hand och med livet som insats" försvara dessa felaktiga val mot det resultat de har frambringat. 

Nå, lyckligtvis är vi inte där ännu, trots att det ylas som det görs i vårt västra grannland. 

tisdag 9 januari 2024

Om hur media opererar idag

Den som läser brett i fråga om nyhetsrapportering (liksom givetvis den som bara läser mainstreammedia) fick sig igår till livs en stor dos amerikansk vänsterpropaganda. I t.ex. ÖT kan vi läsa att "Trumps retorik jämförs med diktatorer. Eko av 30-talet" och sedan, i själva texten, att Trump har sagt, både i ett kampanjtal och på sin egen plattform "Truth Social", att "invandrare förgiftar det amerikanska blodet".

Om Trump verkligen har sagt detta rakt ut är det förstås förskräckligt. USA är till så gott som 100% ett land av invandrare, vilket den ens lite historiebevandrade vet, och därför blir ett sådant uttalande förstås fullständigt befängt. Men vi ska mycket noggrant notera att varken ÖT eller de publikationer de länkar till ger läsarna tillgång till det Trump verkligen sade och skrev. Inga länkar leder dit, varför läsarna inte kan se det som påstås ha sagts i sin rätta kontext.

Nu är det förstås så med Trump att inget förvånar när det gäller vad han undslipper sig. Han är vad man brukar kalla en "loose cannon". Så jag hävdar inte att han inte har sagt det som påstås, men jag vill göra alla som läser detta uppmärksamma på ett par saker. För det första alltså detta med kontexten. Till seriös nyhetsförmedling hör absolut att återge det som rapporteras i så exakt form som möjligt samt att, i dessa internettider, ge nyhetskonsumenten tillgång till källorna genom just länkar. Om så inte sker finns det alltid orsak att ta det som skrivs med en stor nypa salt.

För det andra behöver vi komma ihåg att presidentvalet i USA är ett val mellan republikanernas kandidat och (vänster)medias kandidat. Så var det 2020, och så kommer det i ännu högre grad att vara i år. Således är media en part i målet, och detta syns oerhört tydligt i deras rapportering. Allt som Trump är, säger och gör och är fel. Som t.ex. när han uttalade sig om den senaste skolskjutningen i Iowa. Lyckligtvis är dylikt beteende lätt att genomskåda om man inte har blivit helt förblindad av medias propagandistiska lögner.

För det tredje, och detta har jag påpekat många gånger tidigare, kopierar vår media helt oreflekterat det som vänstermedia i USA skriver. Speciellt tydligt blir detta i den artikel i ÖT jag länkade till ovan. Redan rubriken säger det klart ut: "Trumps retorik jämförs...". Nyheten är alltså vad Trumps motståndare säger om honom – och som sagt ges inga som helst möjligheter att kolla upp vad Trump egentligen har sagt och i vilken kontext detta har sagts. Även detta copy-pastande är förstås lätt att genomskåda, om man alltså inte har drabbats av den blindhet vänstermedia onekligen vill att vi ska drabbas av.  

---

Det krävs mycket av den som läser nyheter idag. Framför allt behöver den vanlige nyhetskonsumenten vara medveten om att det pågår ett krig i media, ett krig där du och jag är själva slagfältet. Om vi inte är synnerligen kritiska (i den meningen att vi ifrågasätter) när vi läser (både vänster- och alternativmedia) kommer vi att bli bedragna. Det är beklämmande att se att de flesta idag inte tycks ha något problem med detta, men jag hoppas att du som läser detta inte är villig att bli lurad hur som helst.